npptager en vägsträckning af åtta mil, är låwebidrag begärdt. För den sednare, som är beräknad till omkring 14 mil, har anslag blifvit äskadt. Utskottet har likväl icke kunnat bestämma sig för någotdera af dessa förslag, utan tillstyrkt att Rikets Ständer må öfverlemna it regeringen att bestämma hvilketdera företag bör af staten understödjas. Viåterkomma härtill. — Hr professor A. Geffroy, från Frankrike, om hvars vistelse härstädes på ett litterärt uppdrag af sin regering vi flera gånger haft tillfälle att tala, har till oss framställt en anhållan, som det är oss en sann tillfredsställelse att uppfylla, nemligen att genom denna tidning få, 1 det ögonblick han lemnar vårt land, offentligen erkänna den beredvillighet och den liberalitet, hvarmed de svenska bibliotekerna och samlingarne, isynnerhet de i Stockholm, Upsala och Lund, varit tillgängliga för honom under hans tre månaders uppehåll härstädes. Han har tänkt, skrifver van till oss, att bästa sättet att aflägga sin tacksägelse hos herrar bibliotekarier, arkifschefer och sjelfva svenska regeringen, hvars välvilliga afsigter de hafva tolkat, vore att visa, det han uti de åt deras vaksamhet anförtrodda rika samlingarne funnit nyttiga urkunder, hvilka utan tvifvel skola sprida en ny dager öfver personer och händelser som gemensamt tillhöra Frankrikes och Sverges historia. Det uppdrag, som i sistlidne Maj månad anförtroddes hr Geffroy af franska regeringen, hade till ändamål att efterforska och genom en eatalogue raissonn samt genom utdrag och dertill fogade noter bekantgöra de förnämst: i vårt lands biblioteker och samlingar befintliga handskrifter, som kunde tjena att belysa Frankrikes litterära och politiska historia, särdeles i dess sammanhang med Sverges historia. Redan hade flera dylika beskickningar blifvit utförda i Sverge på uppdrag af preussiska och österrikiska regeringarne. Doktor Prowe och benediktinerpatern dr Dudik besökte Stockholm, den förre 1852 den sednare året förut, för att, hvar och en ur sin särskilda synpunkt, studera denna hufvudstads rika samlingar. Man förundrade sig öfver att Frau! rike, detta land som sedan femtonhundratalet befunnit sig i så oafbrutna förbindelser med oss, ej ännu för sin del anbefallt en dylik undersökning. Man känner att Gustaf Wasa var Frans I:s stänviga bundsförvandt mot det regiriga österrikiska huset, hvars religiöse och politiska despotism hotade att förqväfva statslifvet i Europa; man vet att det innerliga förståndet mellan Richelieu och Gustaf II Adolf grundlade i Europa på samma gång len kontinentala jemvigten och den religiös fördragsamhetens och frihetens heliga grundsats; dyrbara och välsignelserika förbund, som således knöts emellan de båda folken ör häfdandet af de renaste och rättvisaste srundsatser som alstrats af den moderna civilisationen. Professor Geffroy har till en början velat visa. sina landsmän huru oundgängligt det är för rankrikes historiska författare att rådfråga våra svenska samlingar. Han har uppgjori :n diger och, ehuru ännu visserligen ej fullständig, dock särdeles vigtig katalog öfver alla franska eller Frankrike angående handskrifter som viega här. Antingen de äro författade på franska, svenska eller tyska. ler till och med någon gång på latin, ha nan gifvit en notis om deras innehåll, med så många bifogade utdrag som möjligt; denna katalog kommer oförtöfvadt att tryckas i Frankrike. Den skall börja med en öfversigt at le vigtigaste franska manuskripter i riksbi slioteket härstädes, öfver hvilka redan, såsom vekant, den lärde och af vårt lands litteraturnistoria så högt förtjente, ehuru beklagligtvis för en fortsatt verksamhet bland oss förlorade, orofessor George Stephens upprättat katalog. Ar Geffroy tänker derefter genom rikhaltiga utdrag bekautgöra korrespondensen mellan de ranska generalerna i trettioåriga kriget och fälkmarskalken Carl Gustaf Wrangel (biblioteket på Skokloster innehåller i detta afseende 54 originalskrifvelser från Turenne, hvaribland i egenhändiga, omkrinett dussin bref från den berömde franske sjöbjelten Du Quesne; och dessutom många andra dokumenter); ett stort antal originalbref från Ludvig XIV, Anna af Österrike och kardinal Mazarin, dels till våra regenter, dels till befälbafvarne öfver våra armeer; anteckningar öfver fältoperationerna under Trettioåriga kriget, uppsatta i samråd med franska regeringen, äfvensom ö:ver 1648 års underhandlingar; den namnkunige Johan Lidens bibliogr-fiska resa till Paris 1769 och 1770, hvilket intressanta dokument finnes i Upsala universitets bibliotek, och som innehåller högst dyrbara detaljer angående biblioteken i Paris, emedan dessa 19 år sednare förskingrades genom revolutionen. Men det är isynnerhet för Gustaf III:s tid som professor Geffroy i våra samlingar gjort en rik skörd af dyrbara urkunder, hvilka han genast efter sin återkomst till Paris ämnar begagna uti ett arbete öfver Förhållandena emellan Frankrike och Sverge under sednare hälften af adertonde seklet. Den dyrbara samlingen i Upsala af de s. k. Gustafvianska papperen har i detta afseende, utom speciela uppsatser, uppfattade på konungens befallning och nägon gång af honom sjelf, äfven rörande de vigtigaste regeringsangelöge nheter, erbjudit honom vigtiga korrespondenser, betröfiande på en gång tidens diplomatiska och litterära förhåltanden. Fr Geffroy ärnar efter sin återkomst till Frankrike utgifva nästan en hel volym egenhändiga politiska bref och berättelser af den namnkunniga madame Staöl, hvilka hon afgaf till Gustaf IIl åren 1786 och 87. Han är dessutom i tillfälle att för första gån.en i Frankrike och Sverge offentliggöra grefvinnan Dela Marks spirituella korrespondens och grefvinnan af Egmonts snillrika och djuptänkta bref. Man ser af dessa nya urkunder, som datera sig från sjelfva revolutionsåret 1772, säger oss hr Geffroy, att det vid denna tid i Paris högsta umgävgeskretsar började bilda sig detta I:berala parti, hvilket, om det kun