Aftonbladet – 2 september 1854, sida 2

kyrka — som medlemmarne af aderton kyrkliga samfund hade gjort — gjorde de den till ett gudligt packhus af rödt tegel, någon gång — och detta var endast fallet med de praktfullaste exemplaren — försedd med ett urverk i en fogelbur ofvanpå taket. Det enda undantaget var den nya kyrkan, en byggnad i stuccatur med en fyrkantig stapel ofvanför ingången, som slutade med fyra korta spiror, liknande rödfärgade träben. Alla inskrifter på stadens offentliga byggnader voro lika målade med allvarsamma svarta och hvita bokstäfver, Föngelset kunde ha varit sjuk. huset, sjukhuset kunde ha varit fängelset, stadshuset kunde ha varit endera eller begge eller hvilket annat som helst, så liten var skilnaden i deras byggnadsstil. Faktum, fak tum, faktum, stod det skrifvet öfverallt i strdens materiella del, och faktum öfverallt äfven i dess immateriella. MChoakumcehildskolan var alltigenom fakta, ock teckningsskolan var alltigenom fakta, och förhållan-. dena mellan fabrikanten och arbetaren alltigenom fakta, och allt var fakta från barnbördshuset ända till kyrkogården, och allt, som ej kunde uttryokas i siffror eller bevisligt köpas på den billigaste marknad eller säljas på den dyraste, var. ej värdt ett runstycke och kunde ej heller bli det i evighet, Amen. Se En åt fakta så helgad och i deras upprätthållande så triumferande stad var naturligtvis i ett blomstrande tillstånd? Åhnej, icke så alldeles. Icke? Hur i Guds namn då? Nej. Coketown kom icke i alla hänseenden ut ur sina egna smältugnar likt guldet, som bestått eldprofvet. Den första af ställets mystiska gåtor var: Hvem hörde till de adertos kyrkliga samfunden? Hvem än som börde dit, den arbetande befölkningen gjorde det icke, Det var högst sällsamt att en söndagsmorgor,