Aftonbladet – 24 augusti 1854, sida 1

STOCKHOLM, den 24 Aug. För att få bristfälliga eller otjenliga lagå ändrade eller afskaffade, är det merendel icke tillräckligt, att genom ett blott räsonne mang söka ådagalägga felen deri, emedan för ändringar i det redan befintliga, alltid med föra ett besvär, som de flesta helst undvika så länge icke öfvertygelsen om förändringen nödvändighet hunnit blifva rätt liflig. De bästa och måhända enda rätta medlet att till. vägabringa en sådan öfvertygelse är derför att framdraga till allmän uppmärksamhet de särskilda fall, i hvilka olägenheterna af sådans lagar framträda mera åskådligt i tillämpningen Då förslaget till den nu gällande lagen om aktiebolag var under öfverläggning hos ständerna, .gjordes dervid flera gånger anmärkning vid den öfverflödiga och till besvärliga omgåns .J gar ledande föreskrift, enligt hvilken intet J aktiebolag kan stiftas utan, att konungen förs skall pröfva bolagets reglemente, Redan ifrån början var det utan tvifvel lätt att inse:orimligheten. af. ett sådant stadgande, som. dels åstadkommer ganska betydlig tillökningri-res geringens bestyr, och dels genom det dermed förenade: besvär måste afskräcka från många företag af detta slag, hvilka eljest helt:och hållet ligga i tidens anda och förtjena att på det högsta befrämjas. Ty det är bekant; att mången person med någon förmögenhet kar, till uppniuntran af ett visst industrielt företag, vara hågad att deruti insätta en mindre: summa, utan att i öfrigt vilja binda en större del af gin välfärd eller sin tid dervid; En betydlig samlad kraft kan likväl åstadkommas genom. många små tillskott. Underlättandet af detta sätt. att göra små besparingar fruktbara bör :derföre.ligga.i det allmännas intresse:och hade -lika väl kunnat vinnas genom denenkla bestämmelsen, att sådana bolag, som stiftade reglor i strid med. aktielagen, icke hade rätt att tillgodonjuta förmånen af densamma, utan att det redan alltför mångsysslande regeringsbestyret behöfde öfverhopas med en granskning, som medför både möda och en moras lisk ansvarighet. Detta enkla räsonneman kunde likväl icke då göra sig gällande emat den ifver, som är rådande hos våra goda lagstiftare, att skjuta på centralisationsbepäret och vilja, så vidt möjligt, sammanblanda äf ven enskilda angelägenheter med statsbestyret. Följderna häraf hafva redan visat sig ganska märkbart vid ett och annat tillfälle, gåsom då regeringen vägrade en association af köpmän i Götheborg att bedrifva Porterbryg. geriet. derstädes i aktiebolag, under anförande af. det ljusa skälet, att sjelfva företaget icke vore af den beskaffenhet, att Tegeringen ansåg sig böra tillåta dess bedrifvande medelst aktie-förening. Det torde vara svårt att föreställa sig huru statens förmynderskap öfver enskilda företag skulle kunna gå längre, om man tänker efter, att det hela icke är någons ting annat än att flera personer sammanskjuta det nödiga förlagskapitalet till en inrättning, för hvilken i alla fall någon bestyrelse måste vara ansvarig i alla de transaktioner, som den kan afsluta med tredje man. . Ett nytt tillfälle att framställa dessa anmärkningar lemnar en i tidningarne nyligen örekommande notis om den stadfästelse som egeringen nyligen lemnat på reglor för billande af ett bolag för tillverkning af yllech halfylleväfnader i Norrköping. Utan att sätta i fråga beskaffenheten af ifrågavarande volags reglor, anse vi oss ej kunna undgå tt fästa uppmärksamheten på huru öfverflös ligt och nära nog löjligt det är, att konun. en i sin konselj skall sitta och pröfva, påagraf för paragraf, de reglor som hvarje g8. an förening i hvarje landsort skall finna gj ugad att stifta, och på det inlysande deraf, tt sådana granskningar antingen skola föralla till en tom formalitet, eller också taga