Aftonbladet – 21 augusti 1854, sida 3

Neve Da vh CHanalda YvYarac PpeESLaIilllas. FIUCIIC Palmstjerna, C. O. och hr von Hartmansdorff motsatte sig utskottets förslag förordande K. M. proposition i ämnet och ansågo förslaget strida mot allmän lag. Punkten afslogs. 4:de punkten: att mynt och räkneenheten må benämnas riksdaler. Friherre Palmstjerna, C. O., ansåg att det nya myntets enhet borde i likhet med K. M. proposition kallas riksdaler riksmynt till undvikande af misstag. Grefve Lagerbjelke, .G., förordade myntenhetens kallande för riksmynt. Punkten afslogs med vidblifvande af ridd. och adelns förut fattade beslut i ämnet. I sammanhang härmed afslogos 5:te och 7:de punkterne. Derefter föredrogs utskottets förslag till allmänna räknesättet i handel och vandel samt vid bokföring äfvensom till utmyntning af kopppar. Friherre Palmstjerna, C. O., föreslog. att orden i handel och vandel samt bokföring måtte utgå, hvilket af ridd. och adeln bifölls. Första och andra punkterna förändrades i öfverensstämmelse med ståndets förut fattade beslut om mynt och räkneenheten samt benämningen tredje och fjerde punkterna lades med vidblifvande af förut fattade beslut till handlingarne. 5:te punkten antogs på frih. Palmstjernas förslag med tillägg af orden, der det utan olägenhet ske kan. 6:te punkten bifölls med tillägg att ett halft öre skulle utmyntas. 7:de punkten bifölls med förändring i afseende på benämningen. Utskottets slutliga hemställan att till K. M. ingå med underdånig hemställan i afseende på preglingen af det föreslagna 10-öres stycket afslogs, och beslöts inbjuda de öfriga riksstånden att förena sig med ridd. och adeln i dess beslut om decimalsystemets tillämpning på rikets mynt. Beviliniogsutskottets utlåtande MM 21, i anledning af gjorda anmärkningar emot betänkandet M 4, angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen, samt föreskrifterna för deras tillämpning, dels lades till handlingarne dels bifölls utan diskussion, undantagandes 2:dra punkten om bevillning ä tjenstemäns löner hvarom nägor: diskussion uppstod som föranledde en votering hvarigenom punkten blef bifallen med 26 ja mot 7 nej. Om bevillning å rörelse och näring samt fast egendom afslogs, sedan hr v. Bartmansdorff talat för bifall, men grefvarne Lagerbjelke, G., och Gyldenstolpe A. G. m. fl. talat emot nämnde punkt. Eftermiddagsplenum kl. 6. 46 9, 10, 27, 28 afslogos med vidblifvande af förut fattadt beslut. 71 afslogs. 145 sista mom. afslogs. Statsutskottets utlåtande JM 239, angående extra statsanslag till föremäl, tillhörande civildepartementets handläggning bifölls utom 31:sta punkten, som lades till handlingarne. Statsutskottets utlåtande AF 241, angäende extra statsanslag till föremål, tillhörande ecklesiastikdepartemente:s handläggning. 5:te punkten lades till handlingarne. 7:de punkten bifölls med 5000 rdrs anslag. 14:e punkten afslogs och bifölls K. M:ts nädiga proposition. 16:de punkten bifölls. 21:sta punkten föranledde en längre diskussion mellan grefvarne Lsgerbjelke, G., Gyldenstolpe, A. G., och frih. Alströmer emot samt frih. Klinkowström och Stjernstedt samt hrr v. Troil och Adelborg för förslaget; diskussionen föranledde till votering hvarigenom punkten afslogs med 22 ja mot 17 nej. Bevillningsutskottets memorial Af 24, angående bestämmandet af tullvärden å vissa artiklar ä tulltaxan bifölls utom 1:sta punkten, hvilken lades till handlingarne. : Presteståndet. Plenum d. 19 Aug. kl. 6 e. m. Sedan ståndet afslutat bevillningsutskottets utlåtande n:o 21, föredrogs bankoutskottets betänkande n:o 49, angående tillämpning af decimalsystemet på rikets mynt. Professor Agardh framhöll först företrädet af den af honom föreslagna men af utskottet afstyrkta räkneenheten 24-sk. rgs.:. En högre räkneenhet befordrar mer-natura produkternas stigande än en lägre räkneenhet, med dess mindre underafdelningar. : Räkneenheten. bestämdes. till ett värde af !, rdr silfver, motsvarande 32 sk. bko, eller 1 rår rgs. Vid fråga om bestämmande af mynt och räkneenheten har utskottet föreslagit att räkneoch myntenheten må till enahanda värde bestämmas. Hofpredikanten Wensie önskade att på specieriks. dalern skulle utom dess nuvarande pregel, stå orden 4 Riksdaler Riksmynt., Professor Agardh. Då fördel ligger uti att hafva en enda enhet, ville professorn hafva utskottets förslag antaget hvarigenom inga olägenheter komme att uppstå, allrahelst inga transkationer med utlandet göe ras i riksdaler specie, utan i Hamburger banko. Riksarkivarien Nordström. Om det vore fråga om att antaga ett helt och hållet nytt mynt, vore det bäst att antaga samma mynt och räkneenhet; men då så ej är, då räkneenheten kan vara oberoende af myntenheten, anser jag bäst att afslå utskottets framställning, och antaga K. M, proposition i ämnet, att myntenheten må blifva i öfverensstimmelse med 1830 års myntlag. Vid votering afslogs utskottets framställning med 17 röster mot 13. I afseende på benämningen af räkneenheten bar utskottet föreslagit namnet riksdaler. Doktor Björkman samt professor Selander ansågo det så mycket behöfligare att enheten fick namn af riksdaler riksmynt, som ståndet antagit en annan myntenhet. Prosten Almqvist höll det äfven för behöfligt, att räkneenheten, riksdalern, finge ett tillnamn, som riksdaler specie fortfarande kommer att präglas, och ansåg namnet riksgäld bäst passande, såsom af allmänheten mäst kändt. Professor Agardh trodde det varit bäst att hafva fått det enda namnet riksdaler. Det der Riksmynta ir en svans, som kommer att följa efter den arma riksdalern och än mera öka oredan i skiljandet mellan rdr bko, rdr rgs och rdr r:nt. Ståndets beslut blef att räkneenheten skulle benämnas riksdaler riksmynt. Framställningen att denna enhet må fördelas i 100 ika delar och att 100:delen skulle benämnas öre gillades, likaså att vid räkning !V, öre och derunder skall bortkastas, men hvad som öfverstiger !, öre ookföras; att taxor och allmänna afgifter undergå skälig jemkning till öfverensstämmelse med detta nyntsystem, så att bråktal öfvereller understigande !s. öre må undvikas. Utskottet har föreslagit att utmyntningen skall verktällas ienlighet med myntordningen af den 9 Maj 1835. Hofpredikanten Wensie och professorerne Selander ch Agardh ville hafva den kongl. propositionen anagen eller att dessa ören skulle blifva kort åttalöliga, då det visat sig att de tolflödiga 4 sk. bko tanna i Norge och Danmark, för att der slippa den lyra utmyntningen af så små silfvermynt, hvarjemte vårå egna guldsmeder smälta ner dem och förtjena lerpå två proceat. . Prosten Berlin och doktor Björkman yrkade antavande af utskottets förslag, enligt hvilket dessa mynt vorde vara tolflödiga. De blifva i annat fall snart opparfärgade och besvärliga att handskas med. Genom votering beslöts med 15 röster mot 12 att le skulle utmyntas åttalödiga Ståndet beslöt äfven att halfören skulle utmyntas. —-— Bondeständet, Lördagens aftonplenum. . Statsutskottets utlåtande N:o 241 dels bifölls, deis des till handliogarne. Det förät afmen ru Istyrkta anslaget till svensk latherska församlingen Paris, ville Johannes Christophersson ej medgifva, ven blef ensam i sin menitg. Vid frägan om araget till Räby räddningsinstitut uppstod en Jliflig öferläggning. Nils Svensson, Ola Svensson och Ola lårnsson från Skåne, Petter Jönsson, Svartling m.