Aftonbladet – 21 augusti 1854, sida 3

tidningar från Helsingfors af den 7 och från Petersburg af den 2 dennes. De innehålla som vanligt inga nyheter. FRANKRIKE. Monitören har 10 spalter fyllda med ut nämningar, hvaribland ej mindre än 507 utdelningar af hederslegions-orden. Marskalk Magnan höll den 14 revy med den 30.000 man starka armåen i Paris. Den omständigheten att kejsaren icke kom till Paris till Napoleonsdagen gjorde att 3 procentsräntan och öfriga statspapper föllo på börsen; man föreställde sig att kejsaren ej måtte befinna sig rätt väl(!). Enligt en telegrafdepesch af den 15, voro festligheterna på marsfältet gynnade af det skönaste väder. Koleran går i Paris isynnerhet i den af de lägsta folkklasserna belägna stadsdelen Mouffetard. BELGIEN. Flera politiska arresteringar ha egt rum bland de Jandsflyktige fransmännen i Brissel och Littich. Man talar om upptäckta vapen, som skulle varit bestämda till utförande. af en komplott mot franska regeringen. . Hufvudpersonerna bland de häktade äro den bekante fourieristen Vietor Considerant och en byråchef vid jernvägsförvaltningen, hr Vanderelst. -— MV TT mm TO OM oden ENGLAND. Vid den korta sessionen i underhuset den 12 dennes, som föregick parlamentets prorogerande, framställde hr Hume en förfrågan till lord John Russel angående österrikiska regeringens meddelanden till Frankrike och England öfver de garantier, som af Ryssland borde utkräfvas till en framtida borgen för freden och såsom säkerhet för att de nu förhanden varande förvecklingarne ej ånyo återkomme. Lord John Russel svarade derpå följande: Kejsaren af Ryssland har låt t meddela österrikiska regeringen att han var sinnad utrymma Donaufurstendömena, så väl Moldau som Wallachiet. Österrikiske ministern för utrikes angelägenheterna har emellertid tillkännagifvit för Englands och Frarkrikes sändebud, att han var beredd att skrida till utvexling af noter, om hvilka man på förhand förenat sig, för att vinna garantier för den kommande freden, oberoende af furstendömenas utrymmande. Engelska och franska sändebudens not innehåller en förklaring öfver naturen af de garantier, som Enropas fred för framtiden skulle erfordra emot Rysslands angrepp (hör, hör!) Jag behöfver icke närmare angifva naturen af dessa garantier, de äro angifna i den med serdeles talang författade skriften af fransyska ministern för utrikes angelägenheterna, hvilken offentliggjorts af Monitören på kejsarens befallning. Svaret från österrikiska ministern för utrikes angelägenheterna var så till vida tillfredsställande, som det af detsamma skönjdes att österrikiske kejsaren ej komme att nöja sig med återställandet af status quo, och att i allmänhet man var så till vida öfverens, att äfven Österrike anser de af engelska och franska regeringarne fordrade garantier som en passande grundval för blifvande underhandlingar. Längre har österrikiska ministern för närvarande icke gått. Man får nu se, om österrikiska. regeringen finner det lämpligt att för ryska regeringen tillkännagifva den skedda notvexlingen och om de af österrikiske kejsaren nyligen gjorda rustningarne sättas i verket för att, om det ej kan ske på underhandlingens väg, med vapenmakt utkräfva de garantier för Europa, som engelska och franska regeringarne anse absol it oeftergifliga och hvilka, som jag med full tillförsigt väntar, äfven de tyska regeringarne, gemensamt med dem, med eftertryck skola fordra, af Ryssland. — För öfrigt förekom ej vid detta til fälle någonting af betydenhet i underhuset. Konteramiral Stopford har på Hardinger, begifvit sig till Svarta Hafvet. Efter parlamentssessionens slut ha nästan alla ministrarne begifvit sig från London på längre eller kortare land:och rekreationsturer. I Irland visar sig tecken till potatissjukan. Utvandringen från Irland är i år betydligt mindre än förlidet år. ! TYSKLAND. Preussen, Man träffar nu äfven anstalter till att armera Stralsund, Peenemiinde, Swineminde och Kolberg. Den 11 Aug. svajade preussiska örlogsflaggan för första gången i Jahdebugten. Ångkorvetten Danzig ditkom med prins Adalbert, som mottogs och helsades af storhertigen af Oldenburg. Storhertigen, prinsen och marinstabschefen Hylten-Cavallius stego i land från fartyget i en festligt smyckad båt, under -kanonernas dunder och hurrarop af folkmassan, samt besågo derpå den terräng, som är ämnad för de preussiska marinetablissementerna. Journal de Francfort för den 12 dennes innehåller åter en märkvärdig korrespondens. Wien den 10 Aug. I gär har kejserliga ryska sändebudet furst Gortsehakoft provisoriskt och muntligt meddelat utrikesministern grefve v. Buol att H. M. kejsaren af Ryssland befallt, att hans trupper skola aftäga från furstendömena. Provisoriskt och muntligt erhöll han det svar att kejserl. österrikiska trupper skola inrycka i furstendömena, men att denna rörelse icke har nägon fientlig betydelse i förhällande till Ryssland. — Om detta ryska beslut vore ett frivilligt, om det ätminstone vore fattadt i anledning af den ryska noten af den:2 Juni, sä hade det väl kunnat leda derhiwn att snart återställa den störda europeiska freden. Men detta beslut är så mycket mindre ett frivilligt, att det fastmera är följden af det misslyc kade falttäget mot turkarne och Österrikes stora maktutveckling. Österrike kommer att besätta Donaufurstendömena, antingen Ryssland medgifver det eller ej. Medgifver Ryssland det ej, så är kriget genast kommet till utbrott. Medgifver Ryssland det, välan då skall Österrike fordra garantier och efter uppnäende af dessa sträfva att ästadkomma en fred Men vägrav Ryssland dessa garantier, då skall Österrike föra kriget med kraft. Främst bland dessa garantier stär Rysslands afsägelse af allt slags skyddsherrskap öfver Donaufärstendömenu, emedan det icke låter förena sig med Europas och isynnerhet icke med Österrikes och Tysklands intressen. --Man kan förlita sig derpä, att Österrikes beslut att under intet vilkor låta Ryssland vara Donaufurstendömenas skyddsmakt, stär orubbligt fast., . ÖSTERRIEB. Österrikiska reoeringon har ogenOM en unt —-— ÅA SARA KR f— fö JR RA Jä FR FA RR — Br— AA KA VA Mo rr M 5 mh en Ke