Aftonbladet – 21 augusti 1854, sida 2

nom Femtionde dagen från den, da Kallelsen DUivIedg ti Hufvudstadens kyrkor kungjord. 91. I den händelse, 39 omtalar, att Konun-h sen, efter företagen resa, utöfver Tolf månader ur E Riket blifver; sammankalle Regent eller Regering, ge-l ti iom öppet päbud, Riksens Ständer till alimän Riksäl jag, och låte kallelsen inom Femton dagar efter be1 g örde tids förlopp uti hufvudstadens kyrkor samt a: skyndsamligen i de öfriga delar af Riket kungöra. n Sedan Konungen derom underrättad blifvit, men Han re indock icke till Riket återkommit, tage Riksens Stänjd der jemte Norges BStorthing, i Öfverensstämmelse med rt Riksakten den författning om Riksstyrelsen, hvilken s de nyttigast finna. . 4 93. Då Konungen dör och Thronföljaren ännu st omyndig är, utfirde Regenten eller Regeringen kallelse ) a 4 Riksens Ständer, hvilken kallelse inom Femton da: gar efter Koni.ngens död skall i Hufvudstadens xyrIN kor och vidare i Riket kungöras. Riksens Ständer ege, gemensamt nied Norges Storthing, i den ordning I Riksakten bestämmer, att, utan afseende på något den atlidne Konungens Testamente angäende Riksstyrelsen, förordna en eller fiere Förmyndare, som, intill dess Konungen myndig blifver, Regeringen i Dess namn, efter denna Grundlag, må utöfva. 4 94. Skulle den olyckliga händelse inträffa, att den Konunga-Ätt, hvilken arfsrätten till Riket uppdragen vore, på manliga sidan utginge, kalle Regeringen inom den i föregående S stadgade tid efter den siste Konungens död. Riksens Ständer till allmän Riksdag. Riksens Ständer skola då, gemensamt med Norges Storthing, på sätt Riksakten stadgar, ett aytt Konungahus utkora, med bibehällande af denna Regeringsfortn. 95. Om emot förmodan Regenten eller Regeringen underläte att, i de fall föregående 91, 93 och 94 44 omförmäla, Riksens Ständer genast sammankalla, då äligge det ovilkorligen Riddarhus-Direktio nen, Domkapitlen i Riket, Magistraten i Hufvudstaden samt Landshöfdingarne i Länen, att, genom offentliga kungörelser, underrättelse härom meddela, på det val ar Riksdagsmän, der sådana val ega rum, genast må kunna anställas, och Riksens Ständer sammankomma, att deras och Rikets rätt iakttaga och skydda. Sådan Riksdag öppnes å Femtionde dagen efter den, då Regenten eller Regeringen sist bort kaltelse dertill i Hufvudstadens kyrkor läta kungöra. Riksdags-Ordningen. 4. I händelse Konungen, efter företagen resa, utöfver Tolf månader ur Riket blifver, sammankalle Regenten eller Regeringen, genom öppet päbud, Riksens Ständer till allmän Riksdag, och låte kallelsen, inom Femton dagar efter berörde tids förlopp, uti Hufvudstadens kyrkor, samt skyndsamligen i de öfriga delar af Riket, kungöra. 4 6. Då Konungen dör och Thronföljaren ännu omyndig är; utfärde Regenten eller Regeringen, i den omyndige Konuogens namn, kallelse ä Riksens Stånder, bvilken kallelse, inom Femton dagar efter Ko sungens död, skall i Hufvudstadens kyrkor och sedan vidare i Riket kungöras. 7. Skulle den olyckliga händelse inträffa, att den Konunga-Ätt, hvilken arfsrätten till Riket varit uppdragen, på manliga sidan utginge, kalle likaledes Regeringen, inom den här ofvan stadgade tid efter den siste Konungens död, Riksens Ständer till allmän Riksdag. 4 9. I de fall, då Konungen e!ler Regenten eller Regeringen sammankallar Riksens Ständer, fastställes riden till Riksdagens begynnelse efter Trettionde och inom Femtionde dagen från den, då kallelsen blifvit i Hufvudstadens kyrkor kungjord. 10. Om, emot förmodan — — -— att deras samt Rikets rätt iakttaga och skydda. Sädan Riksdag öppnes ä Femtionde dagen efter den, då Regenten eller Regeringen sist bort kallelse dertill i hufv dstadens kyrkor lata kungöra. fg1. lo———— —— — 2:o Om tiden för de Riksdagar, till hvilka Konungen Ständerna kallar, lärer Konungen i näder Hofrätterna förständiga. Om tiden åter för sädane Riksdagar, till hvilka Regenten eller Regeringen, eller ock, enligt Regeringsformens 95 S, de i densamma nämnde vederbörande kalla, äligge det dem att Hofrätterna underrätta. 23. 1:o Samma dag då Riksdagens öppnande kungöres, utnämne Konungen — — — — — — — — — — — och i Bondeståndet af den närvarande Ledamot, som de fleste Riksmöten bevistat. Då i hände:se af underlåten kallelse af Regenten eller kRegeringen, de i 10 nämnde vederbörande till Riksdag kalla, ege Ridderskapet och Adeln att nämna La .dtmarskalk, och Borgareoch Bondestånden, hvart för sig, sina Talmän. (2 och 3 mom. oförändrade.) 4 26. Konungen, eller, i de fall 4, 5, 6 och 7 5S omröra, Regenten eller Regeringen, låte genom en Härold — — — afträda. 41. Statsrädets och Högsta Domstolens samtlige I ledamöter, äfvensom Justitiekansleren och Justitieombudsmannen kunna ej säte och stämma i sitt Stånds plena förnekas, enär de, enligt hvad hvarje Stånds särskilda Ordningar st dga, dertill berättigade äro; dock för Stadsråds ledamot det fall undantaget, då honom enligt Regeringsformen uppdraget är attvara medlem af Regering. I Utskott — — —. 61. Då val till Konung eller Thronföljare skall förrättas, ege Riksens Ständer, att dagen före den, som, enligt Riksakten, blifvit till valdag bestämd, i Ständens särskilda plena, genom allmän omröstning, välja, till en Nämnd, Sexton personer för hvarje Ständ, med uppdrag att, vid förefallande skiljaktigheter emellan Riksstånden, bestämmda valet. A den utsatte valdagen skride hvarje Ständ särskildt till val af Konung eller Thronföljare. Förena sig alla Ständen om en och samma person, vare Han ansedd såsom af Sveriges Rikes Ständer utkorad. Äro Stän dens röster delade emellan flere, afgöre Nämnden; dock mä ej hos densamma komma under omröstning andre, än de, som flesta rösterna i hvarje Ständ erhällit; och må ej något Ständ flere än en Kandidat framställa. Ledamöter af Nämnden mä ej uteslutas från utöfningen af deras riksdagsmannarätt i Stånden, men träde tillsammans dagen efter den, då valet i Ständen förrättadt är, och skiljes ej ät förrän de festa rösterna om en person sig förenat. Omröstningen ibland Nämnden skall ske per capita och med slutna sedlar. Hvar och en af Nämnden uppgifve ibland de af Ständen föreslagne, den han anser böra utkoras. Falla dervid rösterna, till mer än hälften af de röstandes antal, på En Man, vare han behörigen vald. Äro åter rösterna så delade, att en sådan full pluralitet icke eger rum, anställes, enligt det i 53 beskrifna voteringssätt, ny omröstning, till antagande af den, som flesta rösterna erhållit, och, om han ej antages, af den, om hvilken, näst efter honom, de flesta af Nämnden sig förenat. Inträffar den händelse, att Två eller Tre personer undfå de flesta och lika mänga röster, anställes först särskild votering, enl:gt sistnämnde , öfver den ordning, hrarutinnan om dessa personer bör röstas; och skall sedan, vid hvarje ny omröstning, på enahanda sätt en voteringssedel afläggas, intill dess en bestämd pluralitet är gifven. Hafva Riksens Ständers och Norriges Storthings val inträffat på samma person, vare Han lagligen utkorad tll Konung eller Thronföljare. Skulle åter hvartdera Riket hafva valt en olika person, förhålles på sätt i Riksakten stadgas. 62. Skola Riksens Ständer, gemensamt med Norriges Storthing, jemlikt Riksakten, tillsätta Förmyndare för en omyndig Konung, sammanträde Riksens Ständer sist dagen efter den, då Riksdagen ä Rikssalen öppnad blifvit, och utvälje, genom allmän omröstning, i deras särskilda plena, till en Nämnd, Sexton personer för hvarjv Ständ, hvilka röste per capita om de af plena till antalet bestämda Förmyndare, som skola vara antingen En, Tre eller Fem. Avarje ledamot af Nämnden uppteckne å en sluten vallista de män, dem han anser förtroendet värdige, och sä mänga, att de med en person öfverstiga det af Ständerna utsatta antal. Af dem, som dervid komma i ätanka, ställes, på sätt i 534 stadgas, först den, som flesta rösterna erhällit, under ny omröstning, då Nämndens pluralitet gifve utslaget. På samma AA On FM AD An AR