Aftonbladet – 14 augusti 1854, sida 2

ena med smärta skulle hafva att uthärda, och icke eller gör man i Norge nägra betraktelser deröfver, utt Norge icke skulle hafva utsigt till landvinning vid let förestäende kriget. För sädana motiver kunna vi ryggt frikänna vår nation, — en anmärkning, som: roligen är alldeles öfverflödig i afseende på sven. karne, hvilka visserligen i sådant hänseende fullkom-igt känna denna ointresserade sida af Norges nyare: politik. Med afseende på Finnmarkens förhällanden, som Å. B., vidrör, känner man ännu icke huru Stortinget, som i denna fräga skall hafva haft nägra örhandlingar, har ansett saken; men så mycket är säkert att vi i Norge ej känna nägot ,Junkerparti, som kunde karakteriseras såsom A. B. skildrar det ;venska partiets tänkesätt och politiska tendenser m. m. 3ä säkert som det således är, enligt hvad vi ofvanför untydt, att stämningen hos den norska nationen är vestämdt för att de förenade rikenas neutralitet blifrer kraftigt upprätthållen sälänge som deras ära och ugn tillåta det, så säkert är det också, att, i den. vändelse ett sädant offer skulle kräfvas, Norge är betingadt redoboget, utan afseende på hvilken upp-ffring som helst, att uppfylla de pligter som dess unoniella ställning ålägger det. Den nya värnepligtsag, som med få nödiga inskränkningar verkliggör sanken på en nationalbeväpning, som grundlagens 109:de paragraf stadgar, och som nu upprepade gänser varit på samma grundval behandlad af värt storing, bör i brödrafolkets ögon, om lagen blifver sankLionerad, vara ett betydelsefullt vittnesbörd derom att Norge både vill och kan intaga en vigtig och ett fritt folk värdig militärställning i unionen, liksom denna lags grundlagsenliga och populära syfte talar till sjelfva den norska nationen i en sådan grad, att den, utom att hafva en respektabel fältarme,inom kort tid skall i sitt land se en efter omständigheterna väl besatt. fästning. Litande på vår konungs försigtiga och värdiga hållning i tidens politiska fråga, önskar den norska nationen neutralitetens upprätthällande, och deruti kan hvarken brödrariket eller någon annan stat förtänka densamma, medan nationen föröfrigt med tryggbet går en framtid till mötes, hvars händelser den kan möta med den lugna fasthet, som ett fritt folks öfvertygelse om sin politiska skuldfrihet under omständigheternas förvirring alltid bör medföra.n sees