Aftonbladet – 12 augusti 1854, sida 2

rade poetiska lögnen: att konungen är 1 besittning af folkets kärlek. G. hämtem—— AX 0. — Vi kunna i dag hafva det nöjet berätta våra läsare att den så länge omtvistade skatteförenklingsfrågan slutligen blifvit genom ridderskapet och adelns beslut i går afton, genom bifall till statsutskottets sednare betänkande i ämnet, hvilket föreslår äfven dagsverksräntans förvandling till penningar, afgjord i enlighet med borgareoch bondeståndens beslut, så att frågan numera endast beror af Koöagl. Maj:ts nådiga sanktion. På samma gång vi yttra vår fägnad öfver detta resultat, hvilket var vida fördelaktigare än man vågat hoppas, kunna vi icke undgå att fästa uppmärksamheten vid den förändrade ställning denna fråga nu intagit på riddarhuset. Som bekant är hade Kongl. Maj:t i sin nådiga proposition föreslagit dagsverksräntans bibehållande. Detta förslag hade likväl blifvit af statsutskottets samtlige ledamöter afstyrkt och hemställan i stället gjord att samma ränta måtte omflyttas till andra persedlar, förnämligast spanmål och smör. Detta statsutskottets betänkande, hvilket inom borgareoch bondestånden väckte ett allmänt ogillande, isynnerhet i hvad detangick den betydliga dagsverksräntans förvandling i persedlar, hvilka voro vida mer underkastade fluktuation. och förhöjning i priser än dagsverken, blef likväl för omkring 3 månader sedan med en högst betydlig majoritet på riddarhuset bifallet, med ifrigt försvar, bland andra, från landshöfdingen von. Troil och kontrasignenten af den kongl. propositionen hr frih. Palmstjana, som då till och med nekade återremiss och utan fras be-. gaf sig till de af statsutskottet föreslagna ganska väsendtliga förändringar och försämringar af nämnde proposition. Nu deremot, då statsutskottets pluralitet, utan anförande at något enda nytt skäl, med öfvervigten endast af en röst, frångått sin förra mening och föreslagit en ännu större afvikelse från K. M:ts proposition, nemligen dagsverksräntans upphörande och ingående i penningeräntan, uppträdde samme hr finansminister icke blott med en modest koncession till denna åsigt, för att en gång få slut, utan med en ganska öfvertygande bevisning emot hr von Hartmansdorfj derom att en sådan förvandling vore för närvarande både för räntetagare, räntegifvare och K. Maj:t och kronan vida bättre än räntans omflyttning i andra persedlar och att, hvad framtiden beträffade, då möjligen de ädla metallernas värde i Europa fölle, denna säkert icke inträffade hvarken i vår eller våra barns lifstid, och att det i öfrigt då blefve en omsorg för våra efterkommande att ersätta den förlust för statsverket eller löntagarne, som då kunde uppkomma — med ett ord, hr friherren deducerade fullkomligt i enahanda rigtning för persedelräntors förvandling till penningar, som vi och öfriga så mycket förkättrade liberala, under den snart 20-åriga diskussionen i denna fråga, argumenterat, och följaktligen helt och hållet i strid emot de satser, dem hr friherre Palmstjerna sjelf och hans konservativa anhängare inom riddarhuset och vapendragare inom pressen städse anfört till skäl för sin mening. Vi böra, långt ifrån att klandra denna inkonseqvens, tvertom, då den medfört ett af oss önskadt resultat, loforda densamma. Vi hylla gerna den lära, att menniskan blir eller åtminstone bör blifva, klokare med hvar dag, mer såsom ett politiskt tecken hos en konservativ statsman kunna vi dock ej neka, att den nog brusqua öfvergången förefaller litet förvånande Mindre underligt var det deremot att hr lands: höfdingen v. Troil och frih. Rudolf Cederström som likaledes förut varit bäftiga motståndare til den ifrågavarande reformen, och af hvilka der förre till och med reserverat sig mot samm: utskotts betänkande, hvilket han nu tillstyrk: te, skyndade att följa efter i hr finansmin: sterns kölvatten. Aldraminst skulle det för undra oss om Svenska Tidningen endera da gen befanns uppträda på de liberalas sida denna fråga, deri hon blifvit först så kom plett nedergjord med skäl och sedermera p ett så eklatant sätt öfvergifven af dem, fö hvilkas skull hon i striden klädt den blodi ga skjortan. Resultatet af dessa förändrade ställningar å den ministeriella sidan blef emellertid att sedan jemväl statsrådet Gripenstedt, som nu mera återgått till sin förra liberala mening yttrat sig för den goda saken och hrr v. Hart I mansdorif och QC. Printzensköld qvarblifv vid sin om afslag, Ridd. och adeln, genor votering, med 49 röster mot 17 biföll stats T utskottets ifrågavarande betänkande. fag ra rr nn oooN K HÅ Kronvrinsen och Kronprinses