— MEN llalsna eaten hdnnd MVMULSULULUOTeL Innehåller följande intressanta korrespondentmeddelanden, rörande den fransk-engelska eskaderns ankomst och åtgöranden vid Bomarsund: Det var den 18 Juli, som flottorna afgingo från Barösund, der de legat för ankar alltsedan de rekogioscerade Cronstadt och der gjorde det fruktlösa försöket att förmå den ryska flottan att leverera en batalj. Tre dagar efter deras afgång kastade de ankar vid Ledsund, vid inloppet till åländska skärgården. De engelska skeppen, som afgått föregående afton fyra timmar före våra, hade redan framkommit till ankarplatsen, när vår präktiga flotta anlände och ordnade sig på en linie med den engelska. Alla med en mun berömma den snabbhet och skicklighet hvarmed denna manöver utfördes. Seglen refvades, ankarne kastades och fartygen intogo sina platser med en punktlighet och raskhet, som i sanning äro beundransvärda, och som göra våra besättningar all heder. Följande dagen afsändes en eskader af segeloch ångfartyg under amiral Chads befäl mot Bomarsund. Som man vet är denna fästning anlagd på den förnämsta af de åländska öarne. Hon består af en stor halfcirkelformig byggnad, upprest på hafsestranden och försedd med två rader af skottgluggar, inalles utgörande 108. Tre fristående skansar, anlagda på höjden ofvanom och gentemot hufvudfästningen komplettera detta fästningsverk, som är rätt aktningsbjudande, ej allenast derigenom att dess batterier äro väl betjenade af en stark besättning, beredd att kraftfullt försvara sig, utan äfven deraf att dess af grastarkt motstånd mot de kulor och bomber, som afskjutas mot desamma. Till större säkerhet mot de sistnämnda pjeserna är öfre fyra fot djupt lager af sand. Några timmar efter amiral Chads afsegling hörde man en stark kanonad i rigtningen åt fästningen till, och några inbillade sig deraf, att bombarderingen af. fästningen redan var börjad; -men en sådan förutsättning kunde svårligen medgifvas af dem som gjort sig reda för svårigheten att lyckligt genomföra ett angrepp mot fästningen utan biträde af landstigningstrupper. Man erfor också snart, division nalkas deras citadell, hade de varit de första att öppna eld, som deengelska sjömännen likväl ej brydde :sig om att besvara, enär fästningens kanoner, som hafva mindre skottvidd än fartygens, på långt när ej hunno fram till dem. .Då amiralens uppdrag ej var att inlåta sig i någon strid, utan endast att bevaka och hindra fästningen från kommunikation med det ryska fastlandet, inskränkte han sig till att der fatta posto.. Vid samma tid hade en annan afdelning af flottan, bestående af Leopard, Odin och Hecla fattat posto på en annan punkt för att afskära öarne all kommunikation sins emellan. Man har således visshet öm att besättningen på Bomarsund under de sednaste dagarne icke erhållit några förstärkningar. Sedan ryssarne förspillt ett visst antal: kulor, upphörde de med sin kanonad, på hvilken engelsmännen ej svarat med ett enda skott, och som med sin rök och sitt buller ej förorsakat någon annan än garnisonen sjelf någon olägenhet. Sedan dessa förberedelser: blifvit undangjorda, hafva amiralerna sysselsatt sig med dessa farvatten. Till den ändan afsändes engelska skeppet Eclair och franska skrufskeppet Aigle för att anställa pejlingar på den sträcka af sex. lieues som skiljde hufvuddelen af flottan från citadellet. Engelska ingeniörvarit anställda på dessa två fartyg, som utan hinder framgått ända till Bomarsund, ehuru lodet på somliga ställen ej utvisade mera än fem famnar: De hafva följt kusten utåt på mindre än trettio meters (femton famnars) afstånd. Öboarne utkommo ur sina gårdar, byar och qvarnar för att se skeppen under deras förbifart; uttryckte nyfikenhet och rädsla. Man kunde ej af deras åtbörder märka något hat eller fiendskap. De äro svenska till tänkesätt och plägseder och hysa ej någon särdeles liflig sympati för sina husbönder ryssarne. Ankomna framför Bomarsund varseblefvo de nit uppbygde murar kunna göra ett ganska ytan af fästningen betäckt med ett tre eller). att då ryssarne sågo amiral Chad och hans att pejla inloppen till Bomarsund och att göra I officerarne och styrmännen, som skola föra I in de stora skeppen af flottan, förtroliga medl. officerare och matroser från alla zkeppen hafva I alla voro de klädda i rödt. Deras ansigten båda skeppen ett nytt. jordbatteri, som helt nyligen blifvit anlagdt till öns ytterligare försvar. På stranden promenerade ryska soldater i allsköns ro, och man varseblef ibland dem officerare sittande till häst och affekterande att ej lemna den ringaste uppmärksamhet åt de fiendtliga skepp som lågo på två och en half mils afstånd från dem. Hvartenda kanonskott som afskjutes mot ryssarne på Åland skall ofelbart finna genklang i Sverges bröst. Denna öflock bildade en af de intressantaste tillhörigheterna till Sverge, när den i början af detta sekel fråntogs detsamma. Den största åländska ön, den på hvilken fästningen är anlagd, räknar 3000 idoga och välmående bebyggare. Åkerbraket är till och med under denna höga breddgrad blomstrande, och jorden frambringar till öfverflöd råg och korn. Talrika boskapshjordar, särdeles hästar och får, beta i stor mängd på de vidsträckta ängarne. Fisket är indrägtigt i de talrika sunden mellan öarne, som uppgå till ett antal af mer än åttatio. Sjelfva hufvudön är redan i och för sig en ganska vigtig besittning, enär dess längd från norr till söder ntgör 35 kilometer och bredden 30. Alla dessa fördelar öfvervägas likväl af denna öflocks ypperliga läge sågom en militärisk position. Den beherrskar inloppet till Bottniska viken, och om Sverge äfven besutte de finska kusterna, skulle de åländska öarne i dess händer vara liksom en nyckel till denna trakt. Med tillbjelp af en flotta, som vore stationerad i Bomarsund, skulle Sverge efter sitt behag kunna tillstänga det trånga haf som åtskiljer det nuvarande Sverge från Finland. En enda olyckshändelse har fördystrat eskadrarnes. svåra segling emellan de åländska ögrupperna. Engelska ångskeppet Valorous har stött på en klippa och tagit läck; man me få DA Å Fm AA -— JA JV — Kr AR RK AL