Aftonbladet – 10 augusti 1854, sida 3

I. Newyork, Philadelphia, Boston och Washington är koleran i aftagande. Chilis kongress öppnades den 7 Juni med ett budskap af presidenten. I Valparaisos hamn låga numera nästan inga fremmande krigsskepp, då alla franska och engelska utlupit för att söka efter ryska krigsskepp i Söderhafvet. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Gårdagens plena. Behandlingen af förslaget till förordning för bränvins försäljning fortsattes och afslöts i dessa plena. Det sedan förra plenum på bordet hvilande förslag, om hr Braunerbjelm uppgjort, till att ingå i st. f. den afslagna 15 S:n, ändrades af grefve Lagerbjelke sälunda: å de enligt 14 S:n beviljade minuteringseiler utskänkningsställen äsätter näst derefter för sockaen sammanträdande taxeringskommitte det antal kannor, för hvilket de skola årligen skatta, hvilket förslag antogs genom voterivg med 17 röster mot 15, hvilka yrkade återremiss. Frih. Raab och hr Printzensköld ansägo att, då härigenom skatten för tiden före raxeringen äsättes efteråt, detta gör en stor ovisshet för näringsidkaren, då han skall sväfva i okunnighet om beloppet af skatten kanske en lång tid; och att lerjemte den oformlighet inträffar, att taxeringskommitte icke blott retroaktift, som väl ej kan hjelpas, lägger skatt, men derjemte sträcker sin myndighet till en tid, då den icke har myndighet; samt att förlaget vore inkonseqvent mot stadganderna i öfrigt. 18 S:n ändrades sålunda: kannetalsafgift för minutbandel med eller utskänkning af bränvin erlägges i förskott för ett halft år i sender, till den som eger sronoutskylder att uppbära, och uppvise inom 93 dagar qvitto hos häradsskrifvare till annotering. I Stockholm uppbäres afgiften af stadens äldste. : Dennaändring yrkades af hrr Braunerhjelm, Printzensköld och Stråle m. fl., hvaremot frih. Raab och hr v. Hartmansdorff, med hvilka hr Printzensköld, hvad stad beträffade, instämde, yrkade bifall, på det att den första femtedelen måtte erläggas till säkerhet, att ej frånsäga sig minutering eller utskänkning straxt före dess början, samt att det vore lättare utgöra denna höga skatt i flere afbetalniogar än färre; och att skattens erläggande i 2 repriser skulle hafva menlig inverkan på auktionssumman. 19:e S:ns 1:a mom. ändrades så att i stad utgick och det skulle heta i slutet: må ej till dylik försäljning vinva rättighet, i annan ordning än denna författning föreskrifver,; 2:a mom. utgick. Hufvudsakliga diskussionen angick, huruvida gästgifveriet, om egaren uppsagt eller förverkat rättighet till bränvinsförsäljning, skulle förlera densamma, så att ny egare skulle behöfva att i stadgad ordning söka denna rätt. Hvarvid ätskilliga ansågo egaren kunna afsäga hemmanet en rättighet, då deremot andra pästodo, att han ej för mera än sin tid hade rätt dertill. 2:a mom. afslogs med 15 röster mot 7. 20 och 21 paragraferna biföllos. 22 paragrafens 1:a mom, bifölls; i 2:a mom. tilllades 15 framför 16, samt i stället för en mänad bestämdes 14 dagar, och utgingo orden efter erläggas. Denna ändring yrkades af hr v. Hartmansdrorff och grefve Lagerbjelke. 23 paragrafen. På hr Braunerbjelms förslag ut gick 1:a mom. samt 2:a mom. fick följande innehäll: Af kannetalsafgift afsättes !, till en för hela länet gemensam kassa, hvilken ställes under hushållssällskaps förvaltning och användes till ändamäl, som för länet nyttiga äro. 24 paragrafen afslogs och antogs frih. Raabs reservation: å landet vare minuthandel med eller utskänkning af bränvin förbuden på eller invid det ställe, der auktion, marknad eller mönstring med beväringskap hällas, eller der menighet för kronoskjutsning eller skallgäng samlad är., Vid annan mönstring, uppbördsstämma, mantalsskrifning, ting eller annan till folksamling föranledande förrättning må ej bränvin försäljas annorlunda än vid mältider ät spisande gäster., — Hvartill på förslag af hr Braunerhjelm lades ett nytt mom., att iugen mä fara från gärd till gård eller från by till by och köpslaga med bränvin. 25 paragrafen bifölls. 26 ;juppsköts; 27, 28, 29, 30, biföllos. I 31 paragrafen tillades utminutering. 32 och 33 paragraferna biföllos. 34 paragrafen äterremitterades. 5 paragrafen, som varit uppskjuten, förändrades sålunda: utskänkning af bränvin mä ej utöfvas af den, som idkar annan handel; lag samma vare å landet för minuthandel med bränvin, på det att det ötverklagade onda af bränvinsförsäljning genom landthandlande måtte förekommas. 26 paragrafen, 1:a mom. bifölls. 2:a mom. fick följande lydelse : På landet vare dä, derest konungens befallningshafvande ej serskildt undantag meddelar, all annan utskänkning förbjuden än på gästgifvaregärdar, vid mältider åt resande. I stad ege vederbörande myndigheter att bestämma, hvilka timmar om dagen utskänkningen mä vara tilläten. 35 S:n ändrades i början till med undantag af meddelade föreskrifter om bränvins rening och styrka Skall c. samt orden äfven andra ändrades till allar. 36, 37, 38 f:na biföllos. 39 :n äterremitterades på yrkande af hrr Braunerhjelm, Troil, Printzensköld, frih. af Ugglas, grefve Mörner, K. G., och Mörner, A. K., anseende urbota straff ej vara passande för förbrytelser af denna art; ty straffet bör stå i förhällande till straffbestämmelserna i allmänna lagen. Hvarföre hr Braunerhjelm föreslog böterna för 4:e resan till frän 80 ti!l 160 rdr. Varans förbrytande är icke heller riktigt, ty här förefinnes icke en sådan kategori,t som dertill föranleder. Frih. Raab, hrr v. Hartmansdorff och Adelborg önskade bifall, emedan förbrytelserna skola oftare förnyas, om ej strängt straft ålägges. Om efter 3 särskilda förbrytelser vederbörande ej finna en sädan person otjenlig att vidare innebafva sin rättighet, så måste serdeles omständigheter förefinnas, och nägon hälla honom ryggen fri och erlägga böterna, som har vinst af denna olofiiga försäljning, hvarigenom kan inträffa, hvad som lärer hafva skett i Kalmar, att en gammal qviona blifvit 42 gånger bötfälld, eller ock säsom på Öland, der allmogen afverkade skog på kronans mark, och öfverenskom med sina tjenare att, om de blefvo anklagade och straffade, de erhöllo betalning för hvarje dag de fingo sitta i fängelset. För att straffet äfven skall drabba egaren, sä har blifvit stadgadt att en del af varan skall vara förbruten, och äfven på det att någon reel ersättnicg må erhällas, om t. ex. en tjenare blir bötfälld och intet eger att betala med. 40 :n bifölls. 41, 42, 43 och 44 S:na återremitterades. 45 och 46 :na biföllos. 47 S:n. Frih. Ugglas. Utskottet har här utgått från en grundsats som är från gällande lagoch rättegångsordning afvikande, att den anklagade skall -bevisa sin oskuld, och icke åligger åklagaren att benoder hjertlösa och ärelösa embetsmän, som kunna köpas. Det önskar att j skullen sluta