STOCKHOLM, den 9 Aug. — Svenska Tidningen har gjort sig ett nöje af att i sin helhet meddela den i Aftonbladets lördagsnummer införda artikeln : Ar tiden ännu inne? Det är för oss ganska öfverraskande, men på samma gång glädjande att se Svenska Tidningen hafva så förändrat sina åsigter, att hon nu med bifall omfattar samma hufvudåsigter, som vi hela tiden uttalat uti krigsfrågan. Det fägnar oss att Svenska Tidningen utan afseende på den ingångna neutraliteten, nu skänker sitt bifall åt den sattsen, att intet offer är för stort, om Sverge verkligen skulle kunna genom att biträda vestmakternas förbund bidraga till att stäcka Rysslands öfvermakt för framtiden och att freda Sverge och Europa för den öfverhängande dubbla faran af det för nationaliteterna hotande kossackväldet och af dess andligt dödande och förstenande inre styrelsesystem. Det är visserligen icke så många dagar sedan Svenska Tidningen förklarade att det icke borde kunna komma i fråga, att Sverge skulle lemna sin neutrala ställning förr än nöd och ära tvinga 0ss, d. v. s. icke förrän Ryssland angriper oss; att ett sjelfmant och på för oss fördelaktiga villkor ingånget förbund med vestmakterna vore förkastligt, emedan det vore att låta köpa oss; att viicke sjelfmant borde börja något krig utan säkerhet att derigenom erhålla en landvinning, och att behålla hvad vi vunnit,, men att en sådan säkerhet aldrig kunde erhållas, emedan ingen kan garantera oss Finlands återeröfring, ty man vet icke hvad man säger, då man talar om att garantera Rysslands styckande. Dessa satser upptogo vi då till vederläggning i två artiklar om den öppna frågan, hvilka synas ha träffat på rätta stället, emedan Svenska Tidningen ingenting haft att mot dem genmäla, utan nöjt sig med att tillägga dem epitetet oborstad,. Vi sökte der blotta det falska resonnement, genom hvilket Svenska Tidningen hade förutsatt, att Sverge icke kunde ega något annat verksamt och giltigt skäl för sitt deltagande i kriget än landvinningar, hvaremot vi derjemte framhöllo den moraliska och politiska bevekelsegrunden att biträda vestmakterna för att i allmänhet försvaga det ryska väldet och söka omintetgöra dess hittillsvarande politiska öfvervigt. I en följande artikel upptogo vi till skärskådande någraaf Svenska Tidningen med tillfredsställelse meddelade yttranden från Norge, hvilka syntes gå ut derpå, att norska folket icke hyste något deltagande för kriget och att det under inga omständigheter skulle känna sig kalladt att deruti deltaga, hvilka yttrandens sanningsenlighet vi dristade att på det högsta betvifla. I anledning af Svenska Tidningens yttrande: man föregifver, att ett sådant krig i detta ögonblick önskas af vårt folk; vi äre af alldeles motsatt mening, — anförde vi, huru de landsortstidningar, som något mera sysselsätta sig med allmänt politiska frågor, till och med uttalat den tanken, att stunden vore inne för deltagande i kriget. Vi uttalade i samma artikel vår fruktan, att regeringen : möjligen skulle låta det rätta