Aftonbladet – 8 augusti 1854, sida 2

REA dan du varit tre dagar i huset enl gt din gamla vana. Icke tre timmar, mon maitre, svarade greken, men jag skall berätta omständigheterna för er. Kort efter sedan jag lemnat er, begaf jag mig till monsieur le comte; jag gick in i köket och såg mig omkring. Jag kan ej säga att jag hade stort skäl att vara missnöjd med hvad jag såg; köket var stort och beqvämt och allting syntes vara prydligt och på dess rätta plats och tjenstfolket var höfligt och artigt, men jag vet inte hur det var att den tanken på en gång föll mig i sinnet att huset ingalunda anstod mig och att jag ej var bestämd att stanna der länge. Jag hängde min rensel på en spik, satte mig på köksbordet och började sjunga en grekisk sång, såsom jag brukar göra, då jag är missnöjd. Betjenterna kommo omkring mig och gjorde mig frågor; jag gaf dem hkväl intet svar, utan fortsatte att sjunga tills timman att laga till middagen var inne, då jag hastigt sprang ned på golfvet, och det dröjde ej länge innan jag körde dem alla ur köket och sade att de hade ingenting att göra der på cen sådan tid; jag inträdde nu på en gång i mina funktioner. Jag öfverträffade mig sjelf, mon maitre, jag öfverträffade mig sjelf och tillredde en måltid, som skulle göra mig heder; man väntade dessutom fremmande den dagen och jag beslöt derföre att visa min herre att ingenting var för svårt för hans grekiska kocks capacite. Eh bien, MON Maitre, allt gick utmärk väl och jag kände mig nästan försonad med min nya ställning, då — hvem rusade in i köket, om ej le fls de la maison, Min unga herre, en otäck pojke af tretton år eller så omkring; han bar i banden ett stycke hvetebröd, som han, sedan han gapat omkring sig ett ögonblick, började doppa ned i en kastrull, i hvilken några delikata morkullo,