Aftonbladet – 4 augusti 1854, sida 2

Östersjön. EL 2 e. m, i går böriade skjutningen ånyo att höras på Söderarm från Degerby och fortfor till kl. 5 e. m. — Enligt ett för några dagar sedan hit anländt enskildt bref från en kapten på ett af de engelska skepp, som för närvarande operera mot ÄAland, har amiral Napier utfärdat de strängaste order till hela eskadern att visa ett välvilligt beteende mot den åländska allmogen, att icke beröfva någon enskild person äfven den ringaste tillhörighet samt att till fullo betala allt hvad man behöfver reqvirera. Nämnde kapten berättar vidare att allmogen flerstädes nekat att emottaga betalning för re-j. ivirerade lifsmedel, emedan bönderna fruktade att komma till Siberien om det framdeles blefve bekant, att de köpslagat med Engelsmännen, hvilket är dem med de strängaste hotelser förbudet. Man har då på f!ottan funnit på den utvägen, att upprätta en taxa på illa slags lifsförnödenheter, i hvilken priserna iro ganska rundligt tilltagna. Bönderna behöfva nu icke kompromettera sig med att komma ned till fartygen och sälja sina saker; man tager hvad som behöfs och lemnar vid bortgåendet qvar den betalning, som i taxan finnes bestämd. — Från Helsingborg skrifves den 1 Aug.: I fredags morse afgingo från Helsingörs redd sölerut ytterligare 3 engelska transportskepp med franska trupper. I lördags eftermiddag inpasserade äter en stor ängfregatt, bogserande ett transportskepp med rupper, och fortsatte utan uppehåll kursen sydpå. I I fredags utpasserade nordpå preussiska örlogsskonerten ,Hecla. I söndags morse, återkom till Helsingörs redd danska vaktskeppet Flora, hvaremot ångfartyget Verkur, som nägon tid gjort dess tjenst på Helsing jrs station, vid middagstiden gick tillbaka till Köpenhamn. — I sin veckorevy den 1 Aug. yttrar vÖresundsposten,, i anledning af oktroyeringen af helstatsförfattningen i Danmark : Skådom på andra sidan sundet dessa kraftfulla ministrar! Det är folk, som göra kupper. Det var i onsdags den danska helstaten ändtligen blef färdig. När det kom till stycket var det ett ögonblicks verk. Midt i Dyrehaven skedde det. På samma plats der 30,000 menniskor för nägra veckor sedan firade Dannarks konstitution. Det är tappert gjordt, och nästan snillrikt tillika. Nu ger det sig, om bemälde Danmarks konstitution verkligen dermed är tillspillogifven. Än är Polen ej förloradt och mycket kan i sin tid ske, som ingen ännu anar. Hvem hade anat att gamla fru Christina i Spanien — den hemliga regentinnan — skulle vara så nära sitt fall? Och nu sitter hon der sedan fjorton dagar undangömd i en — xällare för att undgå att bli mera upphöjd, än hon var förut. Och sex stolta ministerpalatser ha blifvit jemnade med jorden. Och revolutionen håller sina sessioner i inrikesministeriets hotell. Och drottniog Isabella har nödgats kalla till sig sin professor Clausen och sin Monrad och sin Andre för att tigga af dem sin trons räddning. Så har det gått till i Spaoien. — Härmed hafva vi för öfrigt icke velat säga att Danmark eller t. ex. Sverge är detsamma som Spanien, utan endast att Spaniens historia, äfven den aldranyaste, är i allmänhet ganska lärorik och väl förtjent af att med eftertanka utaf allahanda folk studeras.n — I Nerikes Nya Allehanda af den 2 dennes läses: Det är i sanning högst märkvärdigt, huru länge elden kan bibehålla sig vid lif, dä den är betäckt utan att helt och hället sakna drag. Vi sågo i förrgär afton med egna ögon, att glödande eld a ej obetydlig utsträckning var blottad i en af de nedbrända gärdarne, der på dagen gräfning varit verkställd för att något planera platsen. Huru stark denna eld var, san man finna deraf, att de stenar, som befunno sig i eller invid densamma, voro alldeles rödglödgade, så att, när vatten slogs deröfver, samma fräsning uppkom, som skulle det blifvit utgjutet i en starkt uppeldad bakugn eller öfver glödgadt jern. Det varlikväl icke mindre än fyra och en fjerdedels (säger 4!,) månader efter eldsvädan. UTRIKES. Med södra posten erhöllo vi dag danska blad af den 1 dennes samt utländska tidningar af äldre datum än de sednaste i går med Nordstjernan ankomna. DANMARE. De danska tidningarne meddela utan alla re5exioner den kongl. förordningen, hvarigenom helstatsförfattningen oktroyeras, samt de i Departementstidenden införda motiver, med hvilka ministeren vid detta förslags framläggande för konungen beledsagat detsamma. Feedrelandet, innehåller ingen enda reflexion öfver det skedda. Dagbladet yttrar allenast: Denna nya akt har kommit så oväntadt och är så gåtfullt oklar, i form, innehåll och ändamäl, att vi ännu äro ur ständ till en närmare undersökning af de tvenne hufvudfrägorna, som först framställa sig: först om denna plan, denna nya kungörelse, är laglig till sin form, buruvida den innehåller en verkligt bindande norm eller är en juridisk nullitet, blott att betrakta som ett nytt ministerprogramm, och dernäst huruvida dess särskilda bestämmelser tillfredsställa de fordringar man kan göra på en helstatsförfattning. Vi nöja oss sålunda tills vidare att meddela de officiella asternas text Den 1 dennes firade konungens farbror prins Ferdinand och prisessan Carolina sitt silfverbröllop på Sorgenfri och Bernstorff. HH. P. Holst hade naturligtvis förfärdigat ett parti helsningssånger och kantater.. På aftonen gafs stor bal af prins Christian af Danmark. Den 29 Juli strök amiral Mourier sin flagg ombord på danska eskadern. ENGLAND. Enligt Globe, skall parlamentets prorogerande sannolikt ske itredje veckan af Augusti. I litterära kretsar sysselsätter man sig med en ide att framkalla en koncentrationspunkt för Englands litteratörer och journalister. Man åsyftar en dylik klubbartad inrättning, sora den advokaterna, läkarne och flera korporationer redan hafva. SPANIEN. Den officiella Gaceta, har blifvit organen för det segrande partiet. Drottningens namn finnes visserligen omnämnt deri två gånger, men står på intet ställe direkt under något regeringsdokument. De enda verkställande myndigheterna äro krigsministern general San Miguel och den revolutionära juntan, å hvars vägnar hennes sekreterare Francisco Salmeron y Alonso utfärdar förordningarne. De vigtigaste dokumenterna i Gacetan äro: den af ;Monitören omnämnda proklamationen af tan Mianol till förehvaganda af stXldar Annh