Aftonbladet – 3 augusti 1854, sida 2

Article Image
va sti af nkomna ångfartyget Nordstjernan ha vi erållit underrättelser från London af den 29, rån Paris och Brissel af den 30, från Berlin ;ch Hamburg af den 31 Juli. Likaså ha vi mottagit finsk post med tidingar från Petersburg af den 16, från Helingfors af den 20 och från Abo af den 21 lennes. Det vigtigaste som pösten medförer är besräftelse på den pr telegraf i går erhållna unlerrättelsen om oktroyerande af en helstatsförfattning i Danmark. Vi meddela nedanför hufvudgrunderna af den nya författningen, hvaraf man finner att den danska regeringen icke längre anser sig behöfva någon mask af kon stitutionalitet och att den församling, som representera monarkiens befolkning, icke erhåller en nationalrepresentations hvarken kaakter eller befogenhet. Från krigsteatesn i söder ingenting af vigt. Berättelsen om en ny batalj vid Giurgewo, i hvilken ryssarne skola blifvit slagna, fordrar bekräftelse. Från Spanien låter det något lugnare. Den nya krigsministern och den insurektionella juntan regera i Madrid. Man vet ännu ingenting bestämdt om de fordringar, som Espartero och de öfriga segrande generalerna skola uppställa. Ett rykte förmäler, att segerhertigen skall föreskrifva proklamerandet af 1837 års Konstitution och konstituerande cortes, hvilket tyckes öfverensstämma med den i går meddelade telegrafunderrättelsen om inkallandet af cortes; ett annat berättar. att han ovillkorligt fordrar drottningens tronafsägelse till förmån för den lilla prinsessan af Asturien, hvilket skulle öppna tillfälle för ett långvarigt regentskap. DANMARE. Köpenhamn den 30 Juli. I går utkom här en kunglig förordning, innehållande statsförfattningen för danska monarkiens gemensamma angelägenheter. Den är undertecknad af konungen på slottet Eremitaget den 26 Juli och kontrasignerad af arfprinsen samt konungarikets och hertigdömenas samtliga ministrar, samt består af 28 paragrafer. Vi framhålla derur följande: 7. För monarkiens gemensamma angelägenheter cillsättes ett riksråd med den verkningskrets, som i det följande bestämmes. — 8. Riksrädet skall till en början bestå utaf endast af konungen utnämnde medlemmar, men sedermera utaf dels af högstdensamme utnämnda och dels valda ledamöter, hvilka i afseende på rättigheter och skyldigheter skola ställas hvarandra fullkomligt lika. — 9. Medlemmar af geheimestatsrådet kunna icke vara ledamöter i riksrådet. — 4 10. Antalet af riksrädets ledamöter bestämmes till 50. Af dessa utnämner konungen i geheimestatsrädet 20; af de öfriga 30 väljer: riksdagen för konungariket Danmark 18, bertigdömet Slesvigs provincialständerförsamling 5, hertigdömet Holsteins 6, hertigdömet Lauenburgs ridderskap och landskap 1. — 3 12. De af konungen utnimnda 12 ledamöternå af riksrädet måste alla hafva indigenatsrätt, och af dem böra 12 bo i konungariket, 3 i hertigdömet Slesvig, 4 i hertigdömet Holstein och 1 i hertigdömet Lauenburg. — 14. Riksrådet träder genast i verksamhet med de af Oss utnämnda ledamöterna. —4 15. Riksradets ledamöter erhålla ett bestämdt årligt arfvode af 500 rdr. — 16. Riksrådet sammankallas minst en gång hvartannat är, vid den tid och på sä lång tid som konungen bestämmer. — 17. Köpenhamn är riksrådets församlingsort, såvida ej konungen undantagsvis sammankallar det till något annat ställe inom monarkiens gränser. — 18. Riksrädets förhandlingar ledas af en, bland dess medlemmar af konungen för hvarje riksräds församling utnämnd president För samma tid utnämner konungen äfven en vicepresident, hvilken det äligger att fungera vid de tillfällen då presidenten är förhindrad. Riksrådet kan ej fatta något beslut, om ej mer än hälften af dess medlemmar är närvarande. Riksrådets medlemmar betjena sig vid öfverläggningarne efter eget godtfinnande af tyska eller danska språket. Protokollet öfver förhandlingarne föres på båda språken. Riksrådets betänkanden och beslut utfärdas alltid endast på danska språket. — 19. Riksrådets förhandlingar äro icke offentliga; dess beslut och betänkanden skola likväl offentliggöras både på danska och tyska språket. Dock kan riksrådet i enskilta fall sjelft fatta det beslut, att offentliggörande ej skall ega rum. Ministrarne eller de, hvilka konungen för öfrigt derom ger befallning, hafva tillträde till riksrädet och äro berättigade att i detsammas förhandlingar taga del. — 21. Inga för hela monarkien gemensamma skatter kunna päläggas, förändras eller upphäfvas, och lika litet nägot statslån för hela monarkien uppgöras, utan riksrädets bifall. — 28. Förändringar i den närvarande förordningen kunna blott med riksrådets bifall ega rum. — Ända tills konungariket Danmarks grundlag af den 5 Juni 1849 blir inskränkt till konungarikets särskilda angelägenheter, blifva förestående 21, 22 och 23 tillämpade först efter förut skedd uppgörelse med danska riksdagen angående de ifrägavarande gemensamma angelägenheterna. Genom ett likaledes från slottet Eremitaget den 26 Juli dateradt öppet bref sammankallas riksrådet, hvilket genast träder i verksamhet med de af konungen utnämnda ledamöterna, till den 1 September. De af konungen under den 26 Juli till ledamöter af riksrådet utnämnde äro: I. Från konungariket: gceheime-konferensrådet grefve A. W. Moltke, geheime-konferensrådet kammarherre Bardenfleth, geheime-konferensrådet kammarherre H. C. Reedtz, konferensrådet F. W. Treschow, kammarherren P. B. Scavenius, kammarherren öfverste von Littichau, kammarherren Christian von Sehestedt-Juel, etatsrådet d:r J. N. Madvig, etatsrådet Algreen-Ussing, öfverste A. F. v. Tscherning, etatsrådet prof. C. G. N. David, höjesterets-assessor C. F. L. Mourier. — II. Från hertigdömet Slesvig: kammarherren, L. U. H. v. Brockdorff, agenten H. C. Jensen, amtförvaltaren Laurids Skau. — III. Från hertigdömet Holstein: kammarherren, landtrådet Caspar v. Buchwaldt, d:r jur. Buchardi, etatsrådet Kirchhoff, fabrikanten Renck. — IV. Från hertigdömet Lauenburg: landtrådet von Schrader. mm mm — FRANKRIKE. Genom ett kejserligt dekret ha medlemmarne af pris-kommissionen blifvit utnämnda. President är statsrådet Boulay (de la Meur:he). I De öfrige äro konteramiral de Lapierre, geralkommissarien Durand dUbraye, generalkonsuln Devoize, konsuln vicomte de Vallet, statsrådsassessorerna Chasseriau och Ernst Baroche. Regeringen är representerad genom kommissarien Louis de Clercq. Från Toulon skr.fver man, att de ett ögonblick afbrutna inskeppningarne åter begynnt med ökad litlighet. Redan ligger i hamnen en del af de fartyg, som äro bestämda att

3 augusti 1854, sida 2

Thumbnail