Aftonbladet – 2 augusti 1854, sida 2

Brann Ann Jr nte ingfartyget Valkyrian afrest till Waxholm. — Svenska Akademien erinrar att de till innevarande års täflan bestämda skrifter böra vara insända inom den 1 nästkommande September. — En linguistisk kong-ess skall oförtöfvadt hållas i Paris. Det ämne, som der hufvudsakligen kommer att afhandlas, är: Möjligheten att förenkla och sammangjuta alla språks alfabet,. Kommitteen har inbjudit alla språkforskare i båda verldarne att personligen eller skriftligen deltaga i mötets förhandlingar. — Hitkomna resande från Fårösund å Gottland berätta, att åtskilliga transportfartyg, med franska trupper ombord, redan passerat nämnde station. — Lustkuttern Coquette, tillhörig grosshandlaren G. Melin i Götheborg, anlände i förrgår på eftermiddagen å härvarande redd. — Naturforskaren Carl Johati Andersson, som efter 16 månaders resa i det inre af Afrika lyekligen återkommit till Cap, skref den 23 Maj detta år derifrån till en landsman, som låtit införa följande utdrag i Götheborgs Handelstidning: Den expedition, om hvilken jag underrättade er i mitt bref af den 13 Juni 1853, har slutats lyckligt, och en ny väg är nu öppnad till det inre af södra Afrika, af hvilken jag hoppas att en stor del af denna verldsdel kommer att draga fördel. Allt sedan jag kom hit, har jag blifvit bem5tt med stör välvilja, och man har tagit mycken notis af mig... Jag hade för afsigt att meddela er nägra detaljer rörande min resa, men som jag just nu är sysselsatt med, att i en af härvarande journaler gifva en kort framstallning af densamma, ämnar jag framdeles skicka er ett aftryck häraf... Jag hade sistlidne år ett storartadt resultat åf min jagt! med egen hand sköt jag nemligen 40 rhinoceros och 8 elefanter, och detta till fots. Jag var nära på att blifva dödad af en rhinoceros, som tvenne gänger slog mig till jorden och sönderbräkade sä min kropp, att jag icke på 14 dagar kunde röra en lem utan främmandes tillbjelp. Numera är jag emel:ertid fullkomligt äterställd., — En engelsk tidning meddelar öfver resultatet af br Anderssons upptäcktsresa följande: Genom att hoggrannare beräknä der från Tunobis tillryggalagda vägen, har han funnit att Ngamisjön bör på kartan förläggas till 23:dje meridianen. Från aämnde ort färdades han 15 dagsresor uppföre Teogerevier, som flyter in i Ngamisjön, under hvilken tid han tillryggalade 150 engelska mil, men till följd af flodens många krökningar kom han blott 60 eng. mil norrut. Floden är, säger han, mycket smal, knappast öfver 120 fot bred, men i allmänhet mycket djup. Dess hastighet utgör 2 till 3 eng. mil i timman och stränderna äro på dö flesta ställen låga, mön på anåra felas de, så att säga, alldeles och erbjuda för ögat en ändlös sjö, uppfylld med säf och vass samt här och der små öar, betäckta med en rik och yppig vegsetation. Anderssons berättelse sätter utom allt tvifvel tillvaron af floden Biribi, hvilken upprinner 2 a 3 dagsresor, vester om Ngamisjön, flyter åt nordvest och säkerligen utlöper i den stora ström, hvilken flyter från öster till vester och, enligt hr Galtons uppväckt, bildar Ovampolandets norra gräns. Derigenom synes det möjligt, att frän grannskapet af sjön Ngami på floderna företaga resan till Atlantiska oceanen, och lå d:r Lushingtons nyligen skedda upptäckter ådagalägga samma förhållande med afseende på Indiska oceanen, synes det sälunda högst sannolikt, att med ett ringa afbrott af 50—060 eng. mil en af stora ströms mar bildad vattenkommunikation finnes tvärt igenom hela Afrika nära 17:de breddgraden. Frän Walfiskviken (nära södra vändkretsen på Afrikas vestra kust) ända till Ngamisjön plågas man icke af Tsetseflugan och trakten är mycket sund. Damara och Namaqua-landet ha öfverflöd på kopparmalm, och affärsmän från Cap hafva redåan etablerat sig i Walfiskviken. — Hr Andersson har med stor nog zrannbet anställt flera geografiska observationer, och hans karta väntas dagligen til K. geografiska sällskapet i London. — Bland A:s många jagtäfventyr omtalas i samma tidning äfven en strid med en flodhäst. Denne omstörtade båten, men den resande jemte hans följeslagare räddades, ehuru allt godset förstördes. — Man läser i Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning: Också en verldsomsegling. Samtidigt med fregatten Eugenies, mycket omtalade verldsomsegling utfördes en liknande bragd, som dock blifvit föga eller intet omtalad, af skeppet Svea, härifrån Götheborg. Då det synts oss vara en icke så liten orättvisa i detta olika uppskattande af enahanda handling, hafva vi om den sednare verldsomseglingen skaffat oss nägra detaljer. Skeppet Svea, tillhörande brr J. G. Grönvall komp., fördt af kapten J. Z. Ström, afseglade den 30 December 1851 frän Götheborg till S:t Catharina i Brasilien; derifrån omkring Cap Horn till Valparai:;o, vidare till San Fransisco i Californien, sedermera öfver Stilla hafvet till Batavia — under vägen angjordes Sandwichsöarne — från Batavia till GodaHoppsudden och derifrän till Hamburg. Derefter gick skeppet, under samma befäl, åter till S:ta Catharina, San Fransisco (i Brasilien), Rio Janeiro, Paraguay (i Brasilien), Valparaiso, Callao och Guanoöarne samt äter till Callao. På hemresan (förbi Cap Horn) besökte fartyget Cowes och Antwerpen, samt inträffade äter i Götheborg i Augusti 1853. Dessa nakna data synas oss ganska vältaliga. 9Såsom en jemförelse må erinras, att fregatten Eugenie, utklarerade från Carlskrona den 30 September 1851 och besökte under sin hemresa Götheborg, midsommartiden 1853. Eget är ock att fartygen tagit nä stan alldeles samma väg, eburu Eugenie besökte vida flera hamnar. Emellertd gjorde Svea, nära nog två resor kring jorden på lika läng tid som Eugenie gjorde en. För resans bedömande i öfrig! må man ihågkomma fregattens öfverlägsenhet i be sättning, antal af observatörer, m. m., under det på handelsfartyget med dess jemförelscsvis ytterst fåtaliga besättning, alla observationer och beräkningar måste utföras af kaptenen och styrmännen. Kapten J. Z. Strömberg är född 1825 och under gick vid Götheborgs navigationsskola, der han erhål Jit sin nautiskt vetenskapliga bildning, kaptensexamer af I1:sta klassen, med vutmärkt heder i Augusti 1848 — Anmärkningsvärdt är, att ifrågavarande resa va TT a ee Ann tt I Kan stod på gatan och stirrade med utspända