Aftonbladet – 31 juli 1854, sida 3

asdag frågan först förekommer kan af stånden afslås. Doktor Sandberg tyckte att utskottet alltid gjort bättre, då det börjar med grundlagsförändringar, att företaga sådane vid hvilka nationen fäster nägon vigt och på hvilka den länge väntat, än att upptaga sin tid med sådana här små förslager; men kanske detta tillägg till förtroendeembetsmänsparagrafen skall räknas som en sorts ersättning för hela tryckfrihetslagens utstrykan!e ur grundlagarne. Ståndets beslut blef att, ehuru förslaget ansågs hvarken nödigt eller nyttigt, detsamma dock äterremitterades, med förklarande att cheferne för fängstyrelsen samt vägoch vattenbyggnadskären i alla händelser skulle ur förslaget utgå. OK he Borgareståndet. Plenum i lördags afton. Sedan statsrädet grefve Mörner aflemnat de kongl. propositioner, som ofvan i tidningen omförmälas, fortsattes föredragning af hr Gråäs förslag till lönereglering för hofrätterna. Hrr Wetterberg, Stolpe, Kock, Asker, Henschen och Hesselgren uppträdde emot förslaget och yrkade bifall till utskottets betänkande, oförändradt. Hrr Berger, Hasselroth, Nordvall och Hörnstein yrkade antagandet af hr Gråås förslag såsom vilkor för beviljandet af det högre anslaget. Hrr Berger och Wallenberg framställde det yrkande derjemte, att om hr Gråås förslag ej antoges, ståndet borde bifalla endast den af K. M:t äskade summan, men ej det reservationsanslag af 7000 rdr, som utsk. i följd af äterremisserna, derutöfver föreslagit. Proposition på bifall till utskottets förslag gjordes nu, hvarvid votering begärdes. Hvad som skulle blifva kontraproposition, antingen antagandet af hr Gråås förslag eller såsom af hr Berger i annat fall blifvit yrkadt, antagandet af utskottets förslag med afdrag af 7000 rår, afgjordes genom serskild votering, dervid det sednare alternativet med 27 röster emot 20 blef antaget till kontraproposition. Vid hufvudsaklig votering segrade kontrapropositionen med 28 röster emot 19, i följd hvaraf ståndet afslog reservationsanslaget 7000 rår. Utlåtandet N:o 186, angående åtskilliga pensionsfrågor, framkallade en temligen vidlyftig diskussion. I fråga om pension till landshöfdingen Ridderstolpes enka med 400 rdr, talade hrr Schenström, Hasselroth, Cassel, Schwan, Wedberg och Stolpe för pensionen, hvaremot hrr Berger och Wallenberg biföllo utskottets afstyrkande. Genom votering blef medf28 röster emot 17 pensionen beviljad. Bondeståndet. Plenum den 29 Juli e. m. Konstitutionsutskottets utlätande om talmannens propositionsvägran vid Bengt Gudmundssons yrkande, att särskilda utskottets memorial n:o 11, med förnyadt och omarbetadt förslag till förordning angående vilkoren för bränvinstillverkning, skulle hvila tills bevillningsutskottet yttrat sig om bränvinsbevillningen, upplästes och var af följande lydelse: Vid betraktande så väl af ordalagen i Rikets Ständers fattade beslut om tillsättningen af ett särskildt utskott för behandling af frågorna angående bränvins tillverkning och försäljning, som ock af den behandling det sålunda tillkomna särskilda utskottets betänkande n:o 8 hos riksständen fått, anser konstitutionsutskottet det vara uppenbart, att Rikets Ständer, med tillämpning af stadgandet i 36 3 mom. R. O. gifvit utskottet sådan verkningskrets, att alla de åtgärder, som för nämnde frägors beredande til! slutligt afgörande erfordrades, och säledes äfven förslags afgifvande angående beskattningen å bränvinsbränningen, skulle samma utskott tillkomma. Sjelfva ätgärden, att för ett enda riksdagsärendes beredning tillsätta ett särskildt utskott af 24 ledamöter, antyder ock i sig sjelf en beräkning, att annat utskotts anlitande för sådan beredning icke skulle i någon del vara af nöden. Huruvida, såsom i förevarande fall blifvit inom bondeståndet framstäldt, mot grundlagens bud må hafva varit stridande, att beredningen af ett ärende, som i sig innefattade fråga om bevillning och sålunda i denna del vore att hänföra till de i grundlagen bestämda föremålen för bevillningsutskottets verksamhet, genom Rikets Ständers omförmälte beslut blifvit i allo till särskilda utskottets åtgärd öfverlemnad, är ett ämne, som nu mera icke kan göras till föremäl för bedömande; utan framstär nu särskilda utskottets erhållna bemyndigande härutinnan med samma giltighet som tillkommer de i grundlagen särskildt uppräknade utskottets behörighet inom de för dem utstakade gränser. Den befattning särskilda utskottet i dess bet. n:o 8 och sednast i mom. n:o 11 tagit med samma bevillningsfråga har varit en nödvändig följd af nämnde bemyndigande; ärendet var således till behandling hos R. St. förberedt af behörigt utskott. Vid sådant förhällande mäste den hos bondeståndet yrkade men af talmann n vägrade proposition, som angick ärendets öfverlemnande till beredning af det utskott, på hvars handläggning frågan skulle hafva ankommit, derest icke särskilda utskottet fått omförmälde behörighet, anses bokstafligen stridande mot ofvan åberopade lagrum, som tillerkänner gällande kraft ät hvad Rikets Ständer i sådana fall med tre stånds pluralitet besluta. KEonstitutionsutskottet förklarar alltsä att bondeståndets talman, då han vägrat proposition på Bengt Gudmundssons ifrågavarande framställning, handlat grundlagsenligt,. Bengt Gudmundsson afgaf till protokollet deremot en motiverad protest, hvaruti han utvecklade den åsigten, att ordet grundlagsenligt, som innefattades i det omförmälda Riksens Ständers beslut, tvärtemot konstitutionsutskottets tydning inskränkte det särskilda utskottets verkningskrets till sådant som ej tillhörde de utskotts handläggning, hvilka voro i grundlagen uppräknade, och som skola handlägga ärenden af viss beskaffenhet, hvaribland förekommer uttryckligt stadgande att förslag till bränvinsbevillningen skall uppgöras af bevillningsutskottet. Hvad beräkning funnits hos ständerna vid tillsättning af det särskilda utskottet, ansåg Bengt Gudmundsson ej tillkomma konstitutionsutskottet att söka utforska; det skulle blott ha att hälla sig till ordalydelsen. För öfrigt hade utskottet bordt yttra sig om sjelfva den ifrågasatta grundlagsenligheten af en bevillningsfrågas behandling af särskilda utskottet, något som Bengt Gudmundsson ansåg vara förut till fullo bevisadt inne fatta en sådan grundlagsstridighet, att om sjelfva beslutet om det särskilda utskottets tillsättande kunde anses innefatta sädant, landtmarskalken och talmännen hade bordt finna sig förhindrade att derpå framställa proposition. Då nu emellertid ingen annan appell funnes, sedan konstitutionsutskottet uttalat sig, så ställde Bengt Gudmundsson frägan under nationens domslut, dervid förfäktande den satsen, att ingen behöfver utgöra en bevillning, som icke ålägges på det sätt grundlagarne föreskrifva, samt uttalande den förhoppningen, att bondeståndet icke skall deltaga uti beslutet om en sådan beskattnings påläggande. Anders Andersson i Walla ville, med anledning deraf att han sett!en på morgonen utkommen brochyr, kallad Dagens fråga eller Grundlagen och Bränvinsskatjen innehålla en uppgift, att talaren skulle i utskottet röstat för det gifna utlåtandet, för ständsbröderna tillkännagifna, att han med ståndets permission varit frånvarande både från ståndet och frän utskottet, då denna angelägenhet på dessa ställen förevarit. David Andersson nedlade äfven i protokollet sin protest emot den utgång saken fätt, hvarigenom en bevillning skulle åläggas iannan ordning än den grundlagarne föreskrifva, och häruti instämde Jöns Persson, Håkan Pettersson och Ola Persson från Blekinge, Lagergren, Kyllander, Elof Andersson och Jonas Christoffersson från Wermland, Carl Nilsson och Magnus Mänsson från Östergötland samt Nils Svensson och Nils Andersson från Skåne. Sedan denna sak var slutad öfvergick man till a 11 1 Pe Kp sm Em KR KA Ks mm mm LL AA I f Fn — rr OO SAR OO MM MOR AR I ft AM vt folie. FB 0 rr Rn mn FF ÖV OM hy ee AR OO Ko ct 140) OL FR PR wARaab Rs