Aftonbladet – 29 juli 1854, sida 3

i deras bostäder, fordrade ban att den skulle i fallkomligt laglig form meddelas dem, efter predikans slut i hvarje sockens kyrka. Domaren beviljade denna begäran; Chassenee vann tid, och sedan den fastsvällda terminen var tilländagången, urskuldade ban rättornas förnyad: uteblifvande dermed, att dessa hade en lång väg att gå för att hinna fram till rätten, att vägarne voro däliga, och slutligen att kattorna, som fätt nys om sakens sammanhang, öfveralit hade lagt sig i bakhåll och på lur för att uppfånga de avklagade. Sedan den store juristen sent omsider uttömt alla medel för att draga ut på tiden, motiverade han slutligen sitt försvar med högtrafvande argumentationer, bemtade från historien och poltiken. Presidenten Thou, som omtalar detta komiska mål, åter oss olyckligcvis icke veta, hvad dom råttorna fingo, utan inskränker sig tillatt säga, att saken blef mycket omtalad, och att den grundlade Chassenees sednare ryktbarhet., Men ej blow i medeltiden, utan äfven i nyare tiier hafva dylika scener egt rum. — Är 1690, fortar författaren. säledes för omkring 160 år sedan, blefvo kalmaskarne, som förhärjade trakten kring Pont. Chatesu i Auvergue, stämda för rätta. Sedan domaren noga iakuagit alla juridiska former, fäilde han iom öfver dessa insekter och befalide dem, vid ansvar af skadans ersättande tilika med derå löpande ränta, samt vid äfventyr af kroppsligt straff, att bege sig till ett ouppodladt jordstycke i närheten, som han anvisade åt dem. — FElektrogalvaniska pennor. För kort tid sedan har man gjort en ny och märkvärdig uppfire aing, som de engelska tidningarne icke nog kunra prisa. Det mål, som uppfinnaren af dessa pennor, hr Alexandre, synes hafva uppnätt, best.r i att gevom elektriserivg af stälpevnan och derigenom att pennskaftet sammansättes af två metaller, bilda en elektrisk ström, s-m på handen utöfvar den mest förvånande verkan, i det den bland annat förekommer den vervösa ryckniog, som hiedrar vissa persor er att skrifva och således befriar dem frän ett ondt, som i allmär het intioner sig efter alltför trägen skrifning. Fx Alexandres voltastapel består af en cylinder, som tjenar till penohbållare, kring hvilken löpa två spiralformigt vridna trådar, den ene af koppar, den andre af zink; dessa bilda en liten elektrisk stapel och sättas i törbindeise med hvarandra medelst den skrifcandes fingrar. Elektriska strömmen gär da genom handens tnervsystem. Vetenskapsakademien i Paris har fästat sin uppmärksamhet på hr Alexandres uppfinnisg, och vid en af dess sednaste sammankomster höll hr Elie de Beaumont ett särdeles intressant föredrag öfver de ; ektrogalvaniska pennorna. Uppfinningen har blife vit hänskjuten till två vetenskapsmän, hrr Desprets och Babinet, för att af dem pröfvas. er