Aftonbladet – 27 juli 1854, sida 2

RIKSDAGEN. Presteståndet. Gårdagens plena f. m. och e. m. Statsutskoltets betänkande n:o 181, efter återremiss af bet. n:o 67, angående reglering af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel: Femte punkten, hofrätterna. Utskottets framställning gillades då det frångått sitt förra beslut, med den af biskop Annerstedt och professor Carlson yrkade förändring att utur motiveringen skulle utgå dessa ord: att efter den nya orsanisationens trädande i verket, all expeditionslösen bör odelad tillfalla vederbörande expeditionshafvandev, emedan denna mening stode i strid med det resultat, hvartill utskottet kommit. Vid samma utskotts utlåtande n:o 182, riksstatens fjerde hufvudtitel, företogs af ständet ingen förändring. Utlåtandet n:o 183, reglering af 6:te hufvudtiteln 9I:de punkten: landsstaten. Prostarne Tellbom, Schram, Forsell samt komminister Beckman yrkade under anföranden, hvaruti påpekades landtstatstjenstenännens mödooch ansvarsfulla tjenster, att det begärda reservationsanslaget 77,000 rdr skulle beviljas, dock lemnande ä sido det dervid stipulerade vilkoret eller åtskillige af desse tjenstemäns frånträdande sf ionehafvånde boställen; hvilset yrkande äfven blef ståndets beslut. Hvad äter förslaget om anvisande af 1000 rdr tili ersättning för forsellön beträffar, beslöt ståndet på framställning af prosten Tellbom ett hänvisande till förra riksdagens beslut om forsellönerna, i sammanhang med skatteförenklingsfrägan: Vid samma utskotts utlitande n:o 184, 7:de hufvudtiteln gjordes ingen ändring. Betänkandet n:o 185, 8:de hufvudtiteln: Åttonde punkten, hvari utskottet vidhåller sitt afstyrkande af 2000 rdrs anslag till en professor vid universiteterna uti de moderna språken. Prosten Melander, pr fessorerne Lndgren och Carlsom yrkade att ståndet skulle besluta dessa professorsiöners utgäende. Prosten Runsten motsatte sig detta; han ansäg att hvarje språk har sin moderna litteratur och att det således är oegentligt att tala om en profession uti den moderna litteraturen; menas deremot de moderna spräken, trodde talaren att den studerande ungdomen hädanefter som : hittills skulle reda sig uti dessa språk, en professor förutan; det har gått för sig förut, då man lika mycket som i våra dagar på fremmande spräk mäste studera vetenskapliga arbeten, och talaren fordrade af hvarje den filosofiska fakultetens medlem en noggrann insigt uti de under: fakulteten hörande vetenskapsbrancher. En ny profession uti de moderna språken skulle blott komma att uttränga studerandet af de gamla, och en babylonisk förbistring blifva vinsten. Professor Lindgren delade ej den föregåerde talarens äsigt om fordringarne af den filosofiska fakultetens alumner. Talaren ansåg en djupare insigt uti vissa beslägtade ämnen bättre än en hvad man kallar godkänd insigt uti alla de ämnen, hvaruti en Pphilosophie studiosus skall pröfvas. De gamla språkens. fortsatta studium önskade talaren lika bögt som den föregående, men erkände dertill behofvet och värdet af en större insigt, än hvad som hittills varit vanlig, uti de moderna språken, hvilka han önskade son undervisningsskyldighet för en blifvande professor skulle bestämmas till franska, tyska, engelska , spanska och italienska spräken. Doktor Sandberg talade äfven för en sådan profössion, hvilken han ansäg nödig, då undervisningen uti de moderna språken nu börjar uti skolan. Riksarkivarien Nordström redogjorde för de nya akademiska statuterna, hvilka afse en djupare vetenskaplig bildniog genom lemnande af valfrihet ät den studerande uti bestämmandet af vetenskapsgrupp ,. hvaruti dock fordringarne blifvit stegrade och för hvilket ändamäls vinnande fakulteten kan efterskänka. förr fordrad insigt uti ett eller annat för denna. vetenskapsgrupp främmande kunskapsämne. Hvad en profession uti de moderna språken beträtfar, förklarade talaren sig ej komma att rösta emo. den, men fann ej skäl för närvarande att tala för densamma. Genom votering uppfördes anslaget med 29 röster emot 4. Likaledes genom votering beslöt ståndet med 20 röster mot 13 uppförande å ättonde hufvudtiteln: af 19,000 rår, enligt professor Carlsons motion, till nrättande af eleme tarlärare seminarier. Härefter förekommo en hop lokala anslag, hvarvid hvarje ort hade sin förespråkare. ålunda talade prosten Trancus och domprosten Thomunder för ersättning till Callanderska donatioasfonden, biskop Hallström för löneförböjning ät läraren uti moderna. språk vid Wisby läroverk; biskop Fuhlerantz och dom. prosten Björling för arfrode ät en bibliotekarie vid, Westerås gymnasium; prosten Forsell för Hudiksvalls skola; j rosten Althar för Christinebamns skola. Ständet beslöt vid allt detta: erkännande af Calanderska donationsfondens rättigheter och beviljande af ersättning ät densamma, hvaremot de andra anspräken afslogos dels med dels utan votering. 18:e punkten: doktor Nordlander protesterade emot let vissa kommuner, som begärt understöd till extra provincialläkare, föreskrifna vilkor att ät dessa läkare ippläta bostad; en fördel som ej förunnas andra j4sare, och hvilket tal. förmodade skulle leda till stort nissnöje inom dessa orier. 39 e punkten, deruti utskottet har afslagit vin och yggnadssäd för åtskilliga kyrkor, nemligen Trosa tads, Oscars församlings i Kalmar stift; Qvarsebo i