Aftonbladet – 21 juli 1854, sida 1

STOCKHOLM, gen 21 Juk. Frågan om inrättande af kommunalnämnder, som äfven vid innevarande riksdag blifvit väckt, har, såsom vi för några dagar sedan berättade, icke vunnit afseende hos majoriteten inom det utskott till hvars behandling denna vigtiga fråga varit hänvisad. Förslaget härom har blifvit affärdadt med den vanliga frasen, att man icke borde inrätta kommunalmyndigheter då man inom landet saknade den kommunalanda, gom åt denna inrättning skulle gifva lif m. m., samt att det afsedda ändamålet skulle kunna vinnas genom de redan befintliga sockennämnderna och hushållssällskaperna. Hvad det förra skälet angår, så lärer väl allt slags politisk erfarenhet öfvertyga om detsammas oduglighet, då nemligen denna gifver vid handen, att kommunalanda just uppkommer genom ändamålsenliga kommunalanstalter; och der mai saknar de sednare, skall man förgäfves söka efter den förra. Detta beror dock visst icke derpå att några konstgjorda inrättningår sammansättas med ståtliga namn, men eo dålig organisation och utan någon egentlig makt och myndighet; men om sammansättningen är god och gränserna för inrättningens verksamhet icke allt för inskränkta, skall utan tvifvel resultatet i framtiden blifva uppkomsten och utvecklingen af den kommunala anda, öfver hvars frånvaro beklagligen nu sörjes. Emellertid är det ett anmärkningsvärdt tecken, att äfven denna angelägenhet, likasom hvarje annan, som har något slags politisk anstrykning, synes vid innevarande riksdag tilldraga sig långt mindre uppmärksamhet och intresse än för 20 å 30 år sedan, då vi ännu lefde under den gamla regimens så strängt klandrade konservatism. Man erinrar sig likväl då, att redan vid 1823 års riksdag särskilda utskottet uti sitt betänkande rörande styrelseverkens reglering föreslog inrättande af s. k. menighetsstyrelser, hvilka borde utgöra slutstenen i statsförvaltningens byggnad, så att embetsmännens åtgärd endast borde tillkallas i de fall att folket icke är i tillfälle att sjelft hestyra om sina närmaste angelägenheter. Vid derpå följande 1828—1830 årens riksdag, väcktes inom ridderskapet och adeln af grefve John Hamilton motion om hushåll ningssällskapernas förvandling till municipalråd, valda efter hemmantal, äfvensom om inrättande af ståndsvis sammansatta municipalråd, hvilka skulle en gång hvar tredje månad sammanträda under landshöfdingarnes ordförandeskap. Vid 1834 års riksdag utarbetade den redlige och högt bildade patrioten, grefve Carl Gustaf Spens, då ledamot af konstitutionsutskottet, ett af utskottet framlagdt förslag till inrättande af landskapsting, hvarutur sedan representationen vid riksdagarne kunde utgå. Vid samma riksdag väcktes ett förslag inom sjelfva presteståndet, att af hushållssällskaperna bilda municipal-inrättningar, och inom borgareståndet af hr OC: F. Weern s:r angående en lag om komrnunalstyrelse såväl för socknarne som för länen. Resultatet häraf blef väl icke allt hvad man önskat, men likväl något, nemligen en underdånig skrifvelse från Rikets Ständer, JV 80, med anhållan att Kongl. Maj:t måtte infordra sakpkunnige mäns yttranden om införande af en pordnad kommunaloch municipal-styrelse. Äfven inom den d, v. regeringen tycktes