Aftonbladet – 14 juli 1854, sida 3

Rådhusråttens afdelning för tullmål. I går förekom ånyo till behandling det af tullinspektoren löjtnant Skotte i paraplyfabrikören Petersens fabriksbod vid Brunkebergstorg verkställda beslag af ett betydligt parti sidenvaror m. m., som Petersån inköpt för sitt yrkes bedrifvande. Bäde beslagaren och tullfiskalen Tham hafva uti sina slutpåståenden yrkat, att det anhällna godset mätte dömas förbrutet och säväl br Petersen som fru Petersen fällas till böter. Svarandernes ombud, hofrättsnotarien Beckman, afgaf nu slutförklaring i målet, hvari han till en början i afseende på beslagarens och aktors bemödande att få hr Petersn fälld till ansvar för lurendrejeri, påminde om ordspråket: Man inbillar sig en sak så länge, att man slutligen sjelf tror den vara sann. Svaranden anmärkte derefter, huru beslagarnes, i närvaro af sjelfva tullfiskalen, vidtagna åtgärd att från hr Petersens förhyrda boningslägenhet till fru Petersåns salubod utbära sidentyger, inköpta. för paraplytillverkningen, och sedermera derstädes anhålla dem under beslagsanspråk, utgjorde ett talande bevis på den djerfhet och oförsynthet, hvarmed herrar beslagare tidt och ofta gä till väga. De anhällne sidenstufvarne hade visserligen icke varit med tullstämpel försedde, men Petersn ansåg sig i egenskap af fabriksidkare icke vara skyldig att underlåta till besparing vid tillskärning till paraplyer och parasolletter bibehälla tullstämpeln å stycket. Svarande ombudet åberopade slutligen ett förut af inspektoren Skotte hos hr Petersån verkställt dylikt beslag, som blifvit såväl af rädhusrätten som Sve hofrätt underkändt, och numera är beroende på K M:ts pröfning. Äfvensom han nu till domstolen inlemnade ett af KE. M:t i December månad 1848 meddeladt utslag angående ett hos skrädderibolaget Kzding Schulz verkställt enahanda beslag å ostämplade stufvar, synbarligen inköpta i och för deras yrke. Tullfiskalen uppmanades af svarande om. budet att å beslagaren yrka ansvar för det olagliga tilltaget, att från hr Petersåns rum låta till fru Petersns salubod utföra det anhållna godset och derstädes taga det i beslag, men tullfiskalen genmälde icke detta yrkande. Hvad det öfriga uti fru Petersns salubod anhållne gods beträftade, så förklarade sig fru Petersen villig att med ed intyga att detsamma blifvit i Kalmar förtulladt. Slutligen fästade svarande ombudet domstolens synnerliga uppmärksamhet på det under mälets handläggning upplyste förhällande att beslagaren företett ett af Petersens f. d. lärling, gossen Norström underskrifvet intyg, som han sedermera personligen hörd, förklarat sig hafva underskrifvit utan att känna dess innehåll. Sedan parterne öfverlemnat målet till domstolens pröfning meddelades efter öfverläggning det beslut, att utslag om 3:ne veckor skulle meddelas. — Det af tullinspektoren Malmros hos galanterihandlaren J. F. Zanoni d. 2:dra sistl. Juni verkstallda beslag förekom i går och de anhällne varorne värderades af tillkallade besigtningsmän, sidenkramhandlaren Ahlbom och lärftskramhandlaren Forssberg, till 149 rdr 20 sk. bko. Hr Zanoni anhöll att till annan dag få genmäla beslagarens yrkande, emedan han ansäg sig kunna leda i bevis att det anhållne godset till största delen vore dels af svensk tillverkning, och af de varor som vid förra beslaget återbekommos och dels tillhöriga honom sjelf och andra personer för eget behof. Mälet uppsköts påtre veckor då Zanoni skulle vara beredd att svaromäl afgifva.