Aftonbladet – 11 juli 1854, sida 3

klander af samme klandrare som nu, hvilket grefven väntade sig, då snart från lagutskottet inkomme ett försök till förbättring af brottmälslagen partielt och utan en total omstöpning. Grefven ville lemna osagdt om det vore rätt eller orätt af konstitutionsutskottet att hafva underlåtit framställa en tablå öfver styrel sen i allmänhet. Sådant hade ätminstone förr icke varit praktiseradt. För sin del ansäg han likväl tillfyllest att utskottet gåfve facta och materialier, då artister troligen ej skulle saknas för att göra målningen. Då man likväl framställt rådgifvarnes underlåtenhetssynder, så kunde man, i saknad af statsrädsp otokollen, hvilka icke fått af reservanterna citeras, icke veta om ej möjligen rådgifvarne tillstyrkt ätgärder, hvilka icke vunnit Kongl. Maj:ts bifall och säledes ej kommit till verkställighet. Hr Tersmeden, P. R., erinrade att i frågan om underlätenbeten att framställa förslag till förbättring i lagväsendet, denna grundade sig på betänkandets 17 punkt och icke på borgareoch bondeståndens reservation. Man visste således huruvida rädslag i detta hänseende varit gifna eller icke, samt de resultat som deruppå följt. Sedan derefter grefve Puke och frih. Rehbinder afstått från sitt yrkande om betänkandets ogillande, och br Ribbing frän propositionen om återremiss, framställde br landtmarskalken den af hr Dalman begärda propositionen, huruvida anmälan om entledigande af någon rådgifvare borde ske, hvilken besvarades med nej, blandade med nägra få ja; hvarefter och dä voteringen icke begärdes, beslut fattades om memorialets löggande till handlingarne.