sam ra berömda Bettina som en gång, då mi-l: nistern grefve Arnim von Boytzenburg, vid l: ett besök såg några radikala tidningar fram-: lagda hos henne och dervid utropade: Huru li: kan en förnuftig menniska läsa något sådant!. vårdslöst tillkakalutad i fåtöljen svarade: Nili anser er således ej för förnuftig, hr grefvell. För att återkomma till hofvet, så förstås det af sig sjelft, att der föres ett annat språk. Efter regeln höras der inga motsägelser. Då hertigen af Coburg inträffade här — han hade l. varit i Wien — sökte några personer af denj. högsta omgifningen att förekomma ett längre och intimare samtal mellan konungen och hertigen, hvilken man käaner som en mycket vestligt och liberalt sinnad man. Men konungen wille efter middagen tala ensam med hertigen och frågade honom om man i Wien verkligen menade allvar. Efter de underrättelser man meddelat honom vore detta icke fallet. Hertigen svarade med vördnadsfull öppenhet: Sire, ni är falskt underrättad. Österrike är fast i sitt beslutv. I detta hänseende måste sålunda samtalet i det natursköna Tetschen, i Guds friska natur och vid stränderna af den tyska floden, som vattnar preussiskt och österrikiskt omräde, bära sina helsosamma frukter. Huru tvifvelaktig också Österrikes politik ännu i många enskiltheter kan synas, synes det dock bestämdt i sin föresats att verkställa Åprilfördraget och blott till en viss grad tåla Rysslands öfvermod. 1 det fall fördraget kommer till verkställighet hafva i Tetschen alla enskilta punkter blifvit fastställda. Österrike hade fri hand åt Preussen tll och kuade allvarsammare tänka på att fatta posto vid Donau. Mycket kommer nu mera att bero af Rysslands svar, som enligt ett börsrykte redan i går skulle hafva inträffat i Wien. Man betecknade det såsom undvikande, och slöt af general von Hess utnämning till öfverbefälhafvare, att Österrike å sin sida alls icke ämnade gå undfallande tillväga, utan uppträda med stor energi. Denna mening är hvad general. von Hess angår icke utan grund. Då han var här för att underhandla om fördraget af den 20 April, satte han våra feodalryssar i förvåning genom sitt bestämda språk. General Gerlach frågade honom, då det var tal om österrikarnes inryckande i furstendö-. mena: hvad skall ni göra, om ni der möter fransmännen och engelsmännen ? Hess svarade: nå, då få vi uppgöra med hvarandra, hvilka städer och byar de skola besätta och hvilka skola besättas af oss, på det att landet ej må bli alltför mycket utsuget. Och hvad skall inträffa, frågade Gerlach vidare, om ni möter ryssarne ? Hess svarade : Då skola vi med Guds hjelp söka knäppa dem på fingrarne. — Gerlach trodde att han drömde, när han hörde detta språk. Ni ser af denna anekdot, för hvars trovärdighet jag tror mig kunna ansvara, att man då gjorde sig hären alldeles oriktig föreställning om Österrikes afsigter. Det härvarande ryska partiet sätter sitt hopp till den beslägtade fraktion, som äfven finnes i Österrike. Men denna österrikisk-ryska fraktion, som i sina leder räknar flera generaler, är i Wien långt mindre inI flytelserik än man inbillar sig på våra ryssvänliga tidningsbyråer. Kejsaren yttrade nyligen till general Schlick, som man för ingen del kan tillskrifva något energiskt rysshat, i en ganska bestämd ton: en soldat bör ej resonnera för mycket eller befatta sig med politik; han måste lyda,. — Äfven till erkeherdtiginnan Sophie, som lär stå på Rysslands I sida, har den unge kejsaren yttrat, visserligen Imed den aktning han är skyldig sin mor, men likväl med mycken fasthet, att han ämnade genomföra den politik han en gång beslutat sig för, utan att låta afleda sig derifrån. Detta är nu allt mycket välkommet. Som ni ser, hafva vi ej brist på berättelser ur bästa I källa om Österrikes vestliga politik, och i I detta hänseende kunde vi väl ännu hafva åt-Iskilligt otaladt med hr Sylvestre de Sacy i -Å Journal des Debats. Vi vilja blott af hjertat ; önska att kanonoch gevärskott, om så skulle behöfvas, rätt snart skola göra alla anekdoter, politiska hofhistorier och artiklar öfver-sflödiga, och med denna hjertliga önskan, torde ni tillåta mig taga afsked från alla I dessa diplomatiska bidrag till dagens historia. ;i Om Bamberg har jag i dag icke talat med -ler. Denna ryska intrig har gjort fullkomligt 1 I fiagco. Sedan sammankomsten i Tetschen gjort I Preussens och Österrikes öfverensstämmelsc 1 ) kunnig, var det slut med den bäjerska storr I maktsdrömmen. Hr von Beust måste inne