Leitung tillsinda sig allehanda rygsvänligt prat fver sultsnens underordnade ställning till sina utlierade, öfver skymfen mot de tyska stornakterna, hvilka blifvit uteslutna från fördraset (alldeles som man icke tvertom lemnat lem öppet att biträda det och dertill äfven wpford at dem!), öfver Englands hotande supremati 0. 8. Vv. — — — Den nämnda broschyren svarar derpä: På samma gäng Augsb. Allg. Zeitung tillegnar sig lessa Triestertidningens infamier, sätter han dem i amband med frih. von Brucks namn. Vi vilja och kunna ej tills vidare i denna insinuation se någoning annat än ett mindre elakt än dumt förtal. Ty ym det vore sannt att det österrikiska sändebudet i Konstantinop 1 missbrukar pressen, för att intala den sllmännva meningen i sitt land att österrikiska staten mindre har att frukta en förstöring af Rysslands makt på Turkiets bekostnad än en tillväxt af det engelska inflytandet i Konstantinopel, dä skulle denne statsman blott under förutsättning af en förständsrubbning kunna frikännas från ett planmässigt förräderi. I det jag för denna gång nöjer mig med att utpska för er denna andra gåta i afseende på Österrikes ställning, behöfver jag ej ännu en gång återkomma till alla de dunkla ställena i den preussiska politiken. Infandum regina — — Låneobli nerna äro till hälften utgifna, och regeringen hade förklarat kamrarne, att den blott i det fallet skulle göra bruk af d2 beviljade 30 oner thalerna om behofvet dertill tvingad-. Man väntade derföre samtidigt med obligationernas utfärdande en expos af motiverna för behofvet, som dock icke hörts ut af. Ja till och med det åt sjökompaniet (Seshandlung) lemnade bestyret att samla teckningar och negotiera om det i Statstidningen rörkunnade 4!7, proc. lånet på 15 000,000 med en kurs af 94 och 1 V, provision (lånet är för öfrigt till den utgifna hälften af 15 millioner undertecknadt och afslutadt) — till och med dessa vilkor, som i alla verldens länder p äga officielt tillkännagifvas, erfor man blott genom de vanliga officiösa indiskretionerna. Hvarför denna förbehållsamhet? Fruktade man måhända att uttala sig och att offentliggöra dea mer ell-r mindre förestående mobiliseringen, det enda förnuftiga motivet för lånets upptagande. På samma gång var språket från de ryssvänliga organerna, från det ryska partiets mycket isolerade men så mycket öfvermodigare tidningar under de sednaste dagarne oförsyntare och förboppningsfullare än någonsin. I motsats till anden i Hamlet vädra de nattluft, diplomatiska intriger, kongresser och till sluts Rysslands ärofulla uppståndelse. Deras hufvudsakliga bemödande går ännu ut derpå att göra den engelsk-franska alliansen misstänkt, att beröfva turkarnes lysande segrar och deras heroiska motstånd all glans, att nedstämma modet i sinnena, med ett ord att under den närvarande krisen öfvertaga den onda andens roll i Faust, som beständigt svarar nej. Måtte deras beräkningar och intriger komma på skam ! Men om också situationen ännu erbjuder många dunkla punkter, så saknar den dock icke, såsom i inledningen blifvit antydt, några bättre och ljusare sidor. Sammankomsten i Tetschen mellan Österrikes och Preussens monarker har gifvit mera eftertryck åt Tysklands hållning och på visst sätt återupplifvat förhoppningarne. Jag vill ej till de många uttydningar, som denna konferens framkallat, lägga nägra nya. Men det är säkert, att general Mayerhofer var hitskickad från Prag, hvarest kejsaren befann sig, för att uppfordra Preussen till fördragsenligt uppställande af trupper. Han fann här så många betänkligheter, konsiderationer och hvarandra korsande tendenser, att han redan på förband måst beteckna sitt uppdrag som fruktlöst eller åtminstone fullt af svårigheter. Derpå följde kejsarens inbjudning och kongressen i Tetschen. Man kan som säkert antaga att man på T högre ort är lika litet underrättad om stimningen i utlandet som i det egne landet. Hofvet tror att landet har sympatier för Ryssland. Det är i detta hänseende lika väl underrättadt som hr von Savigny, den berömde rättslärde, hvilken i ett sällskap hos Bettina von Arnim, hans svägerska, äfven talade om ryska hågkomsterna från 1813 o. s. v. Bet. tiva, som en gång ej lät genera sig af sjelfve Göthe, och på sitt fantastiskt demokratiska sätt gerna säger en hvar sanningen, svarade den förra ministern: Landets ryska hågkomster! Det kan du säga till dina seider och I smickrare, som äro för oskickliga och dum: ma att kunna svara dig. Med mig kan dt låta bli att tala om något sådant!, Det äl