Aftonbladet – 27 juni 1854, sida 3

ee RV VAA Ad öfverblick skola vi inom kort återkomma. (Insändt.) Magister B. Cronholm, i engenskap af tryckfrihetens högste väktare. Boktryckaren hr magister B. Cronholm i Malmö har, under den 8 dennes, ingifvit en så lydande skrift, som här nedan åtföljes af några noter. Till Riksens Ständers justitie-ombudsman! Undertecknad utbedjer sig tillåtelse, att till den itgärd, som hr justitie-ombudsmannen anser det böra föranleda, ödmjukeligen anmäla det i närlagde protokollsutdrag omnämnda förfarande af en juryman, om skriftligen till domstolens protokoll yppat, hvad under juryns förhandlingar, inom lykta dörrar, förekommit !). — Den särskilda anledning, som föranleler mig att insända dessa handlingar, är att, då jag i en af mig utgifven tidning, Snällposten, uttalat len öfvertygelse, att nämnde juryman handlat emot lagens föreskrift, har jag derföre ?) blifvit af honom tämd för brott emot tryckfrihetslagen. Utom det stt sakens utredning var af enskild vigt för mig, orde den vara af ännu större vigt som princi;fräga, med hänseende till tryckfrihetslagens tolkning för framtiden, hvadan en sä märklig afvikelse frän nära 30 ärs praxis?) och frän jury-institutionens ide ), san) Detta är för mycket sagdt. Den ifrågavarande ju: rymannen har endast yppat sitt votum på sätt straxt, med hr Cronholms egna ord, skall bevisas. :) Detta är för litet sagdt. Hr Cronholm har i n:o 36 af sin tidning för den 27 sistl. Mars yttrat, att den ifrågavarande jurymannen, tvertemot den dyra ped han aflagt, oftentligen yppat sitt votum, hvilken händelse är dubbelt beklaglig, derföre att det är en medlem af en domstol, som här trädt lagen vunder fötternar; — att han (jurymannen), fastän sjelf ledamot i en domstol, brutit mot lagen, som är tydlig och klar.; — att svärligen någon, med känsla af svenskmanna tro och heder, lärer kunnat föreställa sig, att en juryman, och dertill ledamot af en rådhusrätt, skulle med fräck panna uppträda soch yppa hvad han svurit att i obrottslig tystnad hållas: — att den som bryter en inför domstol aflagd ed skall straffas såsom menedare och vara särelösn, samt att brytandet af en dyr ed förnärrmar edens helgd, förnärmar rättstillståndet, förnärmar samhällsordningen och den allmänna sedligheten voch gör staten mycket större skada, än om en enpskild fråntager en annan dess egendom till några sriksdalers värder. För dessa och dylika, i tidningen förekommande angripelser mot enskild man, hvilka ä ära gå, eller för dess medborgerliga namn och rykte förklenliga äro, säsom det heter i 3 , 11 mom. tryckfrihetsförordningen, är hr Cronholm stämd, — han som utgifvit och städse utgifver sig för att föra ett sansadt och städadt språk samt för ingen del vill räknas till de sä kallade skandalskrifvarne. ?) Detta innefattar ett, åtminstone af en magister och publicist ädagalagdt groft misstag. Tryckfrihetsförordningen stadfästades väl första gången den 9 Mars 1810 oeh fick sitt ännu innehafvande datum den 16 Juli 1812; men förbrytelser emot denna förordning hörde då under domstolarne och juryinstitutionen infördes först vid 1815 års riksdag, hvadan den förmenta praxis ej är 40 är gammal. ) Alltsä skulle denna stå och falla med lumpet hemlighetsmakeri. Men sä illa är det icke stäldt uti Ljusets Fienders intresse. Redan i kongl. förordningen den 2 December 1766 uttalas följande upplysta åsigter: kommandes i följe häraf tystbetseden i denna del jemkas och rättas, — emedan ett på lag grundadt votum icke behöfver döljas, der utslaget intet annat är än domarens röst: en rättvis domare ej heller har att frukta för menniskor, när han äger ett tryggt samvete, tvärtom det gläder honom, att hans oväldughet blifver känd och derigenom hans heder ifrån misstankar och vidriga omdömen tillika bevaras; alltså, att förekomma de flere slags äfventyrliga följder af obetänksamma omröstningar, finner Kongl. Maj:t desslikes för godt: det mäge de, (omröstningarne) under en ej mindre