Aftonbladet – 23 juni 1854, sida 2

föra minnet tillbaka till de tider, då kyrkans byggnader voro de förnämsta, derföre att kyrkan sjelf var så förnäm. Tornet är efter den vanliga normen spetsigt och högt, men fönsterna i 4 våningar på dess sida och ingångarne äro vackrare än på de fleste andra. Den sednare är en af dessa flata, knappt öfver 3—4 alnar djupa sjöar, som redan bör jar få en anstrykning till landaktighet förmedelst de täta och vidlyftiga vassdungar, som allestädes fylla sjön. 1 närheten af Gothems kyrka är tallskogen och de i dagen blottade kalkhällarne rådande, men bort emot Angelbos börja dessa täcka hassellundar, som fått namn af de gotländska ängarne, och äro så sköna, att man skall hafva sett dem, för att förstå äfven en god beskrifning deraf. Man gör nu rätt i att härifrån begifva sig nordligast på ön, till Kapellshamns vik. Invid Lärbro helt nära liggande kyrka, öfverfar man en däld, som sträcker sig ända från Kapellshamn till Wägume vik, på hvars båda sider landet ansenligt höjer sig, och der man högre upp finner kalkklippor, hvilkas fot är alldeles urholkad, såsom vanligt är vid hafsstränderna, — ja till och med tillstymmelser till dessa stenjättar, hvarom framdeles skall talas. I denna dal, som söder om kyrkan upptages af sanka ängar, hvarifrån en i Wägumes vik utfallande å tager sitt ursprung, säges man förr hafva funnit lemningar efter fartyg, draggar och annat skeppsredskap. Det var genom denna vik, som 1 förra århundradet en holländsk skeppare ville söka en genomfart för att komma till Slite, och det i stöd af gamla sjökort. Den envise holländaren blef dock fast med sitt fartyg. Här finner man många fossilier af ävnu lefvande: snäckdjur, och de sandlager som innehålla dem ligga nu 30 steg från stranden, och mellan dem och hafvet växa höga barrträd,; (Se