Aftonbladet – 23 juni 1854, sida 2

UCIHRaSlal bg ICgtillagtutS LVtctalllllgdi: Tredje Allmänna Svenska Läraremötet. Tisdagen den 20 Juni. Elementarafdelningen. (Forts. från gårdagsbl.) Rektor Gumelius fann sig äfven böra yttra nsgra ord om huru det gär till vid hans skola, då flera förut gjort det i afseende på sina resp. skolor. Hvarken gudstjenst eller bön försummas. Den ytire an dakten hos barn kan man visserligen bevaka, men ej den inre. Talaren har ingenting emot om bönen kan ske med egna ord. Vi ha dock ett bönformulär, som väl ej bör vara alldeles förkastligt, eftersom vi fstt det af Frälsaren sjelf. Äfvenså bör väl ej heller välsignelsen anses alldeles oduglig att begagna. Dei är väl möjligt att man bör gå till separatister och läsare, för att lära sig att gräta med besked, men talaren tror att äfven hos dem skulle tårarne sl tligen torka ut, om de hölle på med det jemnt. I Örebro skola förrättas böngöringen af läraren i kristendom i de fyra nedersta klasserna. I kyrkogången deltager ej, i anseende till det stora lärjungeantalet, mer än hälf ten hvarj: söndag. Den andra hälften samlar sig vid samma tid i skolan, der dagens texter amt en eller tva psalmer läsas. Nästa söndag bevistar denna häfi gudsijensten i kyrkan och den andra tvärtom. Man har sagt, att alla lärarne borde vara närvarande vid bönestunderna. Det torde dock vara nog mycket begärdt, ätminstone af lärarne i Örebro, som är en af rikets längsta stäler, att de hvarje morgon skulle tillsätta ungefär halfannan timme för att gå upp i bön göringen äfven da de icke hafva på förmiddagen någon läsning. Ocksä faster sig visst icke ungdomen vid om en lärare, som ej läser p4 förmiddagen, icke är närvarande vid bönen. En gosse, som är borts ur skolan en dag, borde då också på morgonen gå upp i bönen. Annat förhällande är det när de hafva läsning i skolan. Diskussionen öfver denna fräga var nu slutad och man Ööfvergick till den 4:de af de allmänna frågorna, så lydande: IHar erfarenheten gifvit någon ledning för bedöman det af ändamå!senligheten eller tillräcklgheten af den föreskrift, som innehålles uti Kongl. Folkstolestadgan 12 mom. 1) angående de af församlingorne valde skolstyrelsernas åligganden i afseende på de enskilta skolorna? Bör detta stadgande så jörstås, att det blott skall anses gällt småbarnsskolor och sådana enskilta skolor, som meddela en emot folkskolans plan svarande undervisning, eller bör det anses gälla alla enskilta läroanstalter, så högre som lägre?n Häröfver yttrade sig först Rektor Svedbom. Denna fråga är en af dem som vid föregående möte stått upptagne på programmet, men ej blifvit upptagne till 5fverläggning. Den är tro ligen förauledd af tvekan huruvida de af församlingarne valda skolstyrelserni skulle anses vara förpligtade och berättigade att utöfva nägon tillsyn öfver enskila skolor eller icke, och om en sådan tillsyn skulle kunna sträcka sig öfver folkskolans gräns. Faktiskt är att så icke skett. De hafva ej utsträckt sin tillsyn till pensioner och andra sädana anstalter, der mamseller och andra undervisa i innanläsning och andra elementer, längt mindre till dem, som meddela en högre undervisning. På sednare tider har det inträffat i en församling att alla skolstvrelsens ledamöter, med undantag at ordföranden (kyrkoherden är som bekant sjelfskrifven dertill), af detta stadgande ansett sig både berättigade och förpligtade att taga kännedom om dylika skolor, då deremot kyrkoherden icke ansåg detta stadgande kunna få en sådan tydning, ätminstone icke kunna utsträckas till andra än smäbarnsskolor och sådana som motsvarade folkskolorna. Af denna meningsskiljaktighet föranledes jag att, sedan frågan nu blifvit föredragen, avhålla det en eller annan af ledamöterna behagade yttra sin mening om hvad som bör vara rätta ordaförståndet af denna . Prosten Lagergren. Är det meningen ats afgifva en lagtolkning, så tillkommer detta val konungen att göra. För talaren vore det klart att med detta stadgande afses enskilda s. k. folkskolor. Grunden till ) Önskar någon inrätta enskilt skola till undervisnings meddelande åt dem, som deraf vilja sig begagna, göre anmälan derom hos distriktets skolstyrelse, hvilken icke eger förvägra skolhus inrättande, så framt personen är välfrejdad och befinnes ega den skicklighet som för undervisnings meddelande erfordras; börande dock en sädan skola, hvad undervisniog och ordning angär, stä under skolsty relsens inseende. ER SAR