Aftonbladet – 23 juni 1854, sida 2

började åtminstone än så länge måst öfvergifvas. Detta vållas lika mycket af de naturhinder, hvilka framstå, som af många bönders oblidhet mot hela företaget. Hvarföre skola vi, söga de, hjelpa till att våra marker, som förr burit oss temligen godt starrfoder och aghskördar till täckandet af våra tak, skola bli förvandlade till halitorra slätter, som hvarken alstra hö eller bära säd? Det är derföre hufvudsakligen blott de penningar mera behöfvande och derpå begärliga, som gerna sälja al sina egolotter till bolaget; och detta kan således endast långsamt framskrida i fullföljandet af planer. som säkerligen varit beräknade på större omfattning, för att gifva bättre resultat än hittills vunnits. Vare sig med den enskilda fördelen huru som helst, vare sig att motiverna för hela företaget varit enskildt eller allmänt gagn (hvilka båda dock i sjelfva verket äro fullkomliga synomer), så mycket är dock visst, att dessa företag medfört 3:ne fördelar, som varit af särdeles inflytande isynnerhet på Gotland. 1:o har härigenom uppmärksamheten rigtats på möjligheten att göra nya odlingar på dertill särdeles lämplig jordmån. Jag har sett hemman, som på de 20 sednare åren örökat vidden af sin öppna jord nära 5-faldigt, hvilken tilltagit i värde i proportion dermed. Och när man besinnar, att Gotland både i sina magrare och fetare delar har ofantligt mycken mark, som ännu ligger obegagnad på bästa sättet, så är den fördelen icke ringa, att hos bondeståndet vaknat en lust att genon: nya arbeten vinna ny förkofran både i ett och annat hänseende. Ty den materiella nyttan, utvecklingen i det yttre, åstadkommen genom eget arbete, lyfter och förädlar sinnet till inre utbildning. Det är åkerbrukets heder och välsignelse. 2:0 kan härigenom mycken ar