Aftonbladet – 21 juni 1854, sida 2

utan ock är rätt mägtig att höja en hel nation. Från förbättringar i skötandet af de små trädgårdstäpporna, irån tillfredsställelsen att der se sig vinna bättre lön för sina ansträngningar, är det så lätt att komma till en förbättring i åkerbruket, skogshwshållningen och ängsskötseln, samt att från derm alla vinna bättre skördar och frukter — occh bådadera behöfva och tillönskas Gottland flleligen. Går man härifrån åter ned mot hafvet, inträder man snart på den omedelbart utom muren belägna slätt, som kallas byrummet, och som längre bort begränsas först af nägra hus och sedan af Wisborgs kurgsladugård, och der slättens fortsättning antager namnet Ladugårds hällar. På den förra af dessa jemna, föga gräsbevuxna, men tillräckligt hårda planen fnnes ett batteri af Göta artilleri kanoner placeradt, och längre fram, just nära randen, der ställets brant stupar ned mot hafsstranden, tältrader kompanivis uppslagna; för Gotlands nationalbeväring. Närmast är den afdelning häraf lägrad, som är utsedd till artilleriöfningar, längre bort den, som gör infanteritjenst. Som bekant är har Gotland sin milis alldeles egendomligt anordiad. Från 18 till 30 års ålder exercerar ivarje man såsom s. k. jägare 8 dagar hvarje år. I år är likväl denna tid, med hela befolkningens medgifvande, förlängd till 10 degar. Från 30 till 45 är hvarje karl pligtig att på uppmaning infinna sig til tjenstgöring som infanterist, och från 45 till 50 år såsom pikförare. Då de 2:ne sednare klasserna ej heller i år iro inkallade, förefinnes i detta läger blott de s. k. jägarne, hvilka dock uppgä till 2500 man. Till dessas exercering hatva ej de till regementet ordinarie hörande officerarne bevunnits tillräckliga, utan 37 andra från diverse regementen blifvit hit beordrade, så att hör linnas nu representanter af de fleste kårer, en