man f. Westerås, adr.: Sacramento California. H. 0. Åkerström f. Norrland, adr.: Schasta Californiia. Tredje Allmänna Svenska Läraremötet. Vid elementar-afdelningens sammanträde ppå förniddagen har den i går började diskusisionen ;fver 48:e frågan, och särskildt den del deraf AR mn mA 2 FR om afser afslutandet af ett eller annat läro-15 imne på något visst stadium, blifvit fortsatt. i; För ett sådant afslutande, ehuru endast under ; örutsättning att repetition sedermera sker, yttÅn ade sig många talare, och voro geografienås ch ett af de tidigast lärda moderna språken le ämnen, om hvilka de flesta talare voro snse att de kunde tidigare afslutas. Om boanikens egenskap af ett dylikt ämn? voro deremot meningarne delade. Frågorra, om ilosofien kan anses såsom ett skolan tillhörigt ämne, om icke såsom öfvergång till akademiens friare studium den dagliga undervisningstiden på det öfversta stadiet något kunde inskränkas, frågan rörande feriernas utsträckning, äfvensom den 56:e om religionsundervisningen i skolorna, ha sedermera under lopvet af förmiddagen varit under öfverläggning. den utförligare redogörelse för debatterna, som vi i dag börja, få vi tillfälle att återkomma till dessa frågor. Afdelningen beslöt att i morgondagens sammankomst förstt företaga en af rektor Sommelius inlemnad fråga: Huruvida den närvarande studentexamen kan anses lämplig, eller om den icke borde: utbytas mot en till läroverken förlagd maturitetsexamen? Afdelningen för Elementarlåreverket. Måndagen den 19 Juni. Med förbigående tills vidare af 45 frågan — har den erfarenhet som kunnat vinnas af de vid ssärskilda läroverk använda olika sätt att verkställa dem genom kongl. cirkuläret af den 6 Juli 1849 anbefallda föreningen af lärdomsoch apologistskolan gifvitt någon ledning för bedömandet, huruvida det ena eller andra sättet att verkställa denna förening kan anses ega något så afgjordt företräde, att detsamma korde till allmän efterföljd antagas? — hvars beredante öfverlemnades åt en för detta ändamål nedsatt kommitte, jemte granskning af de med denna fråga i ammanhang stående uppgifter, som från rikets särskilda elementarläroverk inkommit, beslöt afdelnirgen ati samtidigt företaga diskussionen af 46 och 48 frågorna, enär dessa ansågos så nära beröra hvar andra, att dc lämpligast afhandlades gemensamt. Den 46 frågan lyder sä: Vid hvilken ålder böra lärjungar intagas i elementarläroverket? Och hvilka fordringar i afseende p: kunskaper och färdigheter böra göras till vilkor för intagningen? Den 48 sålunda: I hvilken ordning böra de särskilta läroämnen, hvilka vid elementarläroverken meddelas, inträda i undervisniogen? — Är det lämpligt att ett eller annat af dem inom någon af läroverkets afdelningar anses afslutadt? Och i sådant fall, hvilka äro desss Amnen, och när anses undervisningen i dessa böra upphöra? Rektor Svedbom, som först erhöll ordet, hemställde till de här församlade lärarne, om ej den älder af S år, vid hvilken enligt nu gällande skollag lärjungar ega rättighet att vid elementarläroverket intagas, kunde anses alltför tidig, äfvensom pretentonerna ji afseende på det kunskapsmått de vid intrdet böra ega vore alldeles för små Skolordningen tlkom på en tid då inga andra skolor funnos än de. k. lärdomsskolorna. Sedan den tiden har folkskoliväsendet uppväxt; det har visserligen ännu icke kommit så längt det borde, eller så långt det kan komma; alla socknar ega emellertid nu hvar och en sin ffolkskola. Nu är frågan: borde ej dessa meddela den wundervisning som meddelas i skolans lägsta klass? — Staten bör ej, enligt talarens mening, tillhandalhålla sådana lägre klasser af elementarläroverket, som ej meddela andra kunskaper än dem, hvilka meddelas eller ätminstone kunde meddelas i folkskolar. Folkskolan bör blifva en förberedande skola til elementarläroverket. Det kan visserligen icke förekas, att folkskolorna för närvarande icke äro så itrustade, hvarken i afseende på lärarekrafter eller ytre hjelpmedel, att de kunnat tillvinna sig allmänhåens förtroende. Men just derigenom, att de fömögnare klasserna för sina barns första undervisniig blefve tvungna att anlita folkskolan, vunne nan den vigtiga fördelen, att de bildade klassena komme att egna folkskolan ett större deltagant och säledes bidraga till folkskoleväsendets lyftniig. Elementarläroverket skulle säkerligen ocksä vima betydligt derpå. Det är en allmän fördom bland föraldrar att de ej nog tidigt kunna få in sina barn i skolan. Dessa äro dock vid den äldern, då de vanligen intagas i skolan, alltför litet fysiskt utbildade för att kunna stå ut med det trågna arbete som elementarläroverket af dem fordrar. Ganska olämpligt är det ocksä, att låta barnen inträda ien amnan skola just som innanläsningsarbetet är slutadt. Innanläsningen bör sättas i sammanhang med allehanda förständsöfningar, så att barnen ej erhälla en blott mekanisk färdighet att läsa, utan ringaste förrmäga att begripa det lästa. Barnen böra ej så tidigt ryckas från den undervisning de först haft. Hellre än att de inkomma i skolan vid 8 ärs ålder, säge talaren då, att de intoges redan vid 6 är. Men (ä, säsom såsom ofvanför blifvit yttradt, den första undervisningen ej bör tillhöra elementarläroverket,sä ansåg talaren att före fyllda 10 är borde ej näga lärjunge få intagas i skolan. Rektor Sommelius instämde med rektor Svedbom deruti, att intagningstiden borde framflyttas tll 10 ärs älder. Derjemte böra förordningarne i afseende på det för inträde i skola erforderliga kunskapsmåt———n— f!esmmaneonsor noe AA ngn rm PR BIS R