Aftonbladet – 15 juni 1854, sida 2

Landsortspressen om den konrgl. propositionen angående tryckfriheten. Tidningen Gefle, en mycket moderat tidning, yttrar härom följande: Den mängd missbruk, hvartill pressen obestridligen på sednare åren gjort sig skyldig, har gifvit regeringen anledniog ait deremot föreslå ständerna ett botemedel uti Tryckfrihetsordningens uteslutande ur grundlagarne, för att nödiga förbättringar i lenna lag lättare skulle kunna tillvägabringas, då örslag dertill skulle behandlas på samma sätt som örslag till civil-, kriminaloch kyrkolag. Vi höra icke till dem som göra opposition eller misskänna regeringens afsigter i likt och olikt; en, utan att evs nu hos regeringen förutsätta några mot svenska folkets frihet fiendtliga afsigter, anse viatt hela pressen såsom en man, utan afseende på skiljda politiska isigter för öfrigt, bör uttala sitt ogillande af denna justitiestatsministerns koogl. proposition. . Det heter visserligen i den kongl. propositionen, att tryckfriheten i alla fall vore skyddad då den framstode såsom grundsats i regeringsformen. Sådant invebär likväl ingalunda för henne samma garanti, som då hon är till sin helhet skyddad och till sina detaljer bestämd genom en grundlag, som 1:0 icke är allt för lätt att ändra, som 2:0 icke får tillämpas annoriunda än efter bokstafven och 3:0 icke är underkastad lagförklaringar från eadera statsmaktens sida. Redan 1766 fingo vi, som bekant är, en tryckfrihet förordning, den första af det slaget, med anseende och helgd af grundlag; den försvann dock uti 1772 års statshvälfning. Gustaf III ätergaf väl svenska folket tryckfriheten genom en förordnivg af 1774; men då denna förordning icke egde grundlagshelgd, kunde, sedan konungen blifvit missnöjd med pressens klander, genom en ny förordning af 1780, tryckfribeten af honom sjelf i det närmaste tillbakatagas, likasom en Gustaf IV Adolfs förordning af 1798 i Sverge ännu fullkomligare tillintetgjorde all yttranderätt. Grundsatsen hade man under tiden ändå någongång i allmänna ordalag erkänt. Detta endast torde vara tillräckligt attiinse, huruvida tryckfrihetsordningen bör vara grundlag eller icke. Att för öfrigt åstadkomma nödiga förbättringar i tryckfrihetsförordningen, är, derföre att hon är grundlag, visst icke omöjligt — den har sedan sin stiftelse undergått sådana, ganska mänga, till och med väsentliga, som hvar man vet —; sådant kostar endast litet mera besvär, och det får man väl för den goda sakens skull underkasta sig., Tidningen Upsala innehåller en skarp artikel med anledning af nämnda kongl. proposition. een Extra statsanslag. De ef stasutskottet, i flera särskilta utiåtanden föreslagna, förut omnäranda extra statsanslagen äro: till uppförande af länsfängelser efter cellsystemet, att med !, ärligen under hvartdera af åren 1855, 1856 och 1857 utgå . . . . rår -300,000: — för Landtförsvaret: till fullständig bestyckning af Waxholms fästning att på förutnämnda sätt utgå ären 1854—1856 . . . 80,009: — till bestyckning af strandverket Gusiafsborg vid Carlstens fästning, uvder ären 1854—1856 . . . — 62,000: — till anskaffande af nya gevär, under åren 1855—1857 . . . . 240,000: — vill anskaftande af pistoler, under ären 1854—1856 . . . . so cc 30,000: — till kavallerisablar, under ären 1854 —1853. . ss ss sr rr 10,000: — (50,000 rdr af regeringen begärda till faschin-knifvar ha blifvit afstyrkta af det eljest så frikostiga statsutskottet.) till fänghälstappar samt rengöringsoch söndertagningsverktyg, under ären 1854—1853 . . . . — 17,400: — till slagkrutskrufvar, under ären 1854 —1856. . . — 10,000: — till Carlsborgs fästningsbyggnad, under åren 1853—1857 (äårsanslaget har förut varit 30,000 rdr) . -180,000: — till Carlskrona, Carlstens och Waxholms fästningsbyggnadsarbeten, under ären !55—1857 . -315,000: —, tll fältbryggeutredning, under ären 1854—1853 . so oo . so 50,000: — till beklädnadsoch utredningspersedlar för beväripgsmanskapets behof