LIL IRUD 61, på UT JUDSLILICHINNISLILINB IV1ICT dragning, K. Maj:t vägrat sin sanktion icke blott, såsom vi förut nämnt, å alla fyra riksständens beslut om rättighet för bondeståndet att välja sin sekreterare, utan äfven andra utaf Rikets Ständers i lagfrågor vid förra riksdagen fattade beslut, deribland företrädesvis böra nämnas åtskilliga af Rikets Ständer i skrifvelse den 28 Augusti 1851 föreslagna ganska vigtiga förbättringar i hofrätternas tidsödande arbetssätt samt i vissa delar af rättegångsordningen, för ändamål att bereda en större skyndsamhet i rättegångars afgörande. Hr justitieministern har icke eller för att åstadkomma denna för den rättsökande allmänheten efterlängtade reform, vid denna rikedag framlagt något kontraförslag, som kunnat vara befriadt från de brister, hvilka, vi erkänna det, med fog blifvit anmärkta emot detta likasom emot de flesta andra af de sednare riksdagarnes resp. lagutskott utarbetade förslag, såväl till deras redaktion och uppställning, som innehåll; men just denna oförmåga hos RKikets Ständers lagutskott att frambringa något dugligt synes väl snarare hafva bordt sporra en nitisk och skicklig justitieminister att, med biträde af Konungens högsta domstol, utarbeta och framlägga bättre ordnade förslag. Hr grefve Sparre synes likväl långt ifrån att hafva sig angeläget att fullgöra denna embetspligt, tvärtom helt och hållet hafva lagt åsido blotta tankan på det länge insedda och under de första åren af Konung Oscars regering äfven från sambhällets höjder erkända behofvet af förbättringar i både den civila, brottmålsoch kyrkolagstiftningen, i sjölagen och de nu gällande eländiga krigslagarne, hvartill fullständiga förslag, utarbetade af landets utmärktaste rättslärde, ligga snart sagdt färdiga, om endast viljan och någon förmåga funnes att med allvar företaga arbetet. Nu deremot betraktas alla dessa förslag såsom hade de knappt funnits till. På samma sätt med förslaget till ordnande af de unionella förhållanderna med Norge, hvilket, för att undandragas offentlighet, anmäldes i statsrådet för väl Ö å 7 år sedan, men dervid justitiedepartementet sedermera icke vidgjort någonting. På hr justitieministerns meritlista bör likväl uppföras, att han jemte tre af honom tillkallade s. k. sakkunnige män låtit utarbeta förslag till åtskilliga splitter nya förordningar rörande kreditlagarne. Olyckligtvis hafva dessa förslag funnits till den grad underhaltiga, att de, vid ganskningen i högsta domstolen, blifvit till sörsta delen kasserade, så att de sannolikt icle kunna framläggas för Rikets Ständer. Fångvåden är äfven en förvaltningsgren, som lyd:r under justitiedepartementet och ehuru det måste erkännas, att cellfängelsebyggnaderna fortgått med temligen frikostigt användande af statsmedel, så visar likväl erfarenheten, t. ex. det skandalösa uppträdet på Långholmen sistl. höst, hvilka oerhörda oordningar, som kunna vara möjliga inom fängelsema och huru I sjelfva verket bedröfligt dessa anstalter förvaltas. En af de förnämsta orsakerne dertill får utan tvifvel tillskrifvas saknaden af lagligen fastställda disciplinära reglementen fir fängarnes behandling och vård. Förslag till sådana regl-menten hafva likväl längesedan blivit till justitiedepartementet afgifna, men hvila, de som allt annat, ovidrörde på d2 dammtyllda hyllorna. Ja, chefen för fingstyrelsen, som, vid undersökningen om uppträdena på Långholmen, blifvit i så hög grad komprometterad, har väl knappt fått en artig tillsägelse att bålla bättre ordning, än mindre något förklarande af hr justitieministerns och K. M:ts misshag öfver hvad som höndt, ehuru trojigen i hvsrje land, med en krattfull administration, en chef, som blifvit beträdd med sidana blunders och en sådan efterlåtenhet. sannolikt icke fått qvarstanaa 24 timmar på sin plats. Det enda, som hr justitieministern i denna sak ätgjort, är den bekanta förändringen at forum, för und-rsöknivgen om fång-rnes bedrifter, från krigsrätt, dvrför dessa slags mal väl i alla hänseenden bäst lämpa sig, ill rädhusrätt, der de endast betunga domrarne och föranleda en onödig att ej säga skadlig vidiyftighet. Vi hafva, som läs ren finner, i det ofvanstående kastat en granskande blick på verksamheten hos den nuvarande justitieministern ensamt i hans egenskap af embetsman, utan afseende på hans politiska tänkesätt; ej ens på befordr:ngssystemet inom denna förvaltningsgren, devid eljest utan tvifvel många rättvisa anmärknngar skulle kunna göras. Vi äre långt ifrin ait förneka, att ju icke, såsom arbetet inom vår minister är anordnadt och fördeladt, äfven en konservativ depsrtementschef med öfverlägsna insigter, nit, skickiighet och driftvo, kan på sin plats förlandet uträtta ganska mycket godt och nyttigt. Men då äfven sistnämnde egenskaper visst s!g i märklig mån saknas, torde det icke kunna iägras oss till last att vi icke söka öfverskyla dessa brister för den politiska renlärighet, som troligen i fämsta rummet bör tillerbäonas den u. vV. justitieministern, oaktadt han vid sitt inträde 1 ministeren för sex år sedan började sin bana med ett liberalare program än någon föregäende minister, genom framläggandet under kontrasignationen af sitt namn af den kongl. propositionen angåsnde nationalrepresentationens ombildning. Vi skola i nästa artikel fortsätta vår öfversigt af den ministeriela verksamheten inom de öfriga regeringsdepartementen. SSSK t H, M. Konungens resa, Vi meddela härom ur en i gårdagens Posttidning intagen bulletin, daterad Wisby den 13 dennes, följande: ,Sedan H. M. Konungen vid Elfsnabben stigit omSL AM GI UVTTT AL oo Käafkll Ad Af Är