anständig lön, enligt gällande instruktion, ej kan och ej bör hafva rätt till äklagarearfvode för andra mål, än dem, genom hvilka statsverket tillskyndats en verklig fördel, och att staten ej kan ställa sin rätt att göra eftergifter i beroende af ett friköpande af advokatfiskalens vinst, som ofta ej är ringa, dä han på sådana mäl erhållit flera tusende riksdaler som premium för hvad som i alla fall vore hans pligt att göra; att det läge nägot härdt uti, att då kronan för sin del för fattigdom gör eftergifter, advokatfiska!en skall hafva obegränsad rätt att af en fattig enka utkräfva sista skärfven. Desse och flere dylika skäl utgjorde för dessa talare anledning till yrkande af bifall ät utskottets framställning. Vid votering äterremitterades betänkandet med 25 röster mot 14. Statsutskottets betänkanden n:ris 133 och 134 ogil lades; n:ris 136—139 biföllos. Lagutskottets betänkanden n:ris 32—35, som afse fråga om ny kyrkolag, konventikelplakatets upphäfvande med flere kyrkliga frägor, bordlades andra gängen. Borgareståndet. Dagens plenum f. m. Statsutskottets utlåtande n:o 124, som afstyrker väckt motion om nedsättning af det advokatfiskalen i kammarrätten tillkommande aktoratsarfvode, men tillstyrker en framställning till K. M. om ett stad gande, att aktoratsarfvode ej må utgå ä sådana anmärkningsbelopp som af konung och ständer efterskänkas, blef af ståndet bifallet. I afseende på utlåtandets sednare del uppstod nägon diskussion, i det br Gezelius ansåg advokatfiskalens rätt ej böra göras beroende deraf om till utgående fastställda anmärkningsbelopp efterskänkas, enär nämnde tjensteman fullgjort sin pligt dä beloppet blifvit faststäldt. Han srkade derför äterremiss för att få ett stadgande i motsatt syftning mot det af utskottet föreslagna. I samma rigtning yttrade sig hrr Stolpe, Ekenman, Frisk och Henschen, den sistnämnde dok mindre för tjenstemännens än för statens skull, emedan man borde tillse att man ej borttoge den sporre som förmär velerbörande anmöärkare att efterforska och framdraga sådana förhållanden der staten blfvit på ett eller anaat sätt lidande. För utskottets mening yttrade sig deremot hrr Wedberg, Gråå, Wallenberg, Hörnsten, Kock och Asker. Vid anställd votering segrade deras åsigt med 42 röster mot 12. I sina utlåtanden N:ris 133 och 134, vidhåller utskottet, oaktadt återremiss frän tre stånd, sitt förra fstyrkande i afseende på ätskilliga danaarfs afstä 2nde til! städerna Carlstad och Upsala. Ständet afslog emellertid båda dessa utlåtaaden och biföll de xongl. propositioner som äskat arfvens afstående till de resp. städerna. N:o 135, tillstyrkande anslag till låroverksbyggnaler i Wexiö, Wisby, Örebro och Stockholm (för nya elementarskolan) bifölls af ståndet. Anslaget till Wisby skola fann dock mycket motstånd, emedan staden unlandragit sig att. anskaffa tomt för det ifrågasatta oya skolhuset; med anledning hvaraf flera talare yrkade äterremiss. Anslaget, 50,000 rdr, beviljades dock med 28 röster mot 24. Bankoutskottets betänkande N:o 35, om särskilda föreskrifter för låns erhållande i banken på fastghe ter i Kinne, Kunufjerdings och Laske härader (med anledning deraf att inteckningsprotokollerna förkommit) bifölls, liksom statsutskottets utlåtande N:o 136, om ett anslag af 3333 rdr 16 sk. åt auditör Scheutz och hans son, säsom belöning för uppfinningen af räkenmachinen. Statsutskottets utlåtande N:o 137, deri vidhålles utskottets förra tillstyrkande om eftergift af halfva spanmålsarrendet för Strömsholms kungsladugärd, blef af ständet afslaget. N:o 138, om afyttrande af vissa lägenheter i Göteborg och medlens användande till artilleriförråders uppförande, bifölls, och lät ståndet äfven bero vid hvad utskottet uti utlåtandet N:o 139 yttrat med anledning af återremisser af vissa delar af utskottets förra utlåtande om granskningen af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående kassors förvalt oing.