att se sakerna så, som sanningen visar oss dem. Knappt är det hundra år sedan diplomatien med förakt betraktade Peter den Stores och Catharinas stat; nu synes man frestad att gifva den en betydelse, som skulle kunna rubba staternas jemnvigt. Emellan det förakt, som förorsakade czarrikets tillväxt, och denna onyttiga fruktan, som skulle fördubbla dess moraliska styrka, stär den klartseende och verksamma vaksamhetem. Den dag, då Europa beslutat sig, att såwäl utan svaghet som utan stortalighet göra sim skyldighet, den dagen, då det skall se saken som den verkligen förhåller sig, den dagen, då det skall se Ryssland såsom en visserligen stark och kraftig, men icke såsom en i fantasiens spegel onaturligt förstorad makt: på den dagen skall Europa — antingen det än blir tvunget att draga svärdet ur slidan eller ej — upphöra att tro, att verldens frihet hotas, och det skall icke mer hvarje ögonblick vid borisonten se spöken uppstiga som störa dess lugn. CRevue des deux Mondes)