Aftonbladet – 8 juni 1854, sida 2

göthar; philos. magister ÅA. J. Bruzelius, Sv. C. O. D. af Sandeberg, F. W. Löhr, O. M. Krook, T. Trullsson Theander, G. Borgström, G. O. Möller, H. P. Pettersson Helsingius, O. C. Wilhelmsson, C. Lundstedt, J. R. Petiersson, C. G. Orstad us och C. L. Berlin, Skåningar; O. E. Elmberg och C. G. Eg man, Blekingsboar; J. C. W. Dahlström, Smäl. och C. A. Malmborg, Götheborgare. Medic ne Candiduat-ecamen: Maur. Malmberg och Manfr. Först, Blekingsboar; läraren vid Gymnast. Centralinstitutet i Stockholm Fr. Hartelius, Skåning och J. A. Pettersson, Kalmarbo. — Philosophisk Cand:dat-examen: B. S. Bursell och P. O. Wiberg, Smälänn ngar. Såsom bl:fvande läkare: N. A. Molin, Ax. Abr. Sjö berg, F. W. Malmgren, C. G. liljenroth, O. L. Bruzelius och A. O. Lysell, Skåningar. Utaf de yngUlngar, som under terminen undergätt fullsändig studentexamen har största antalet betyg tillfallit Trued Bosson, dimitterad från Christanstads skola, med 17 betyg. — Premier för bäst pro gradu philosophico författade ser pia stili latini hafva tillfallit studeranderne M. B. Holmgren och J. Fr. Berlin, Skäningar. Följande akademiska afhandlingar hafva under terminen blifvit utgifna och ventilerade: Areschoug, F. W. C. Botaniska observationer, 20s. 8:0 futg. för docentur). Borgström, E. L. Num qua e Scriptoribus Grecorum Romanorumque, in linguam vernaculam conversis, possit capi utilitas, 20 s. 8:o (utg. för rektorsbeställung). Estberg, N. 4. Aphorismi, 7 s. 4:o (utg. för rek torsbeställning). Nilssom, N. P. De historia in scholis patrim lecta et legenda, 31 s. 8:0 (utg. för rektorsbeställning). Ti Docent uti Botanik har H. K. H., akademikanslern den 23 nä tlidne Maj utnämnt phbilos. mag. Fr. Wih. Ch Areschoug, Skäning. Det vanliga rektorsombytet egde rum den 1 Juni, hvarvid efter af afträdande rektor, professor J. G. Ek utfärdad iobjudningsskrift Doctor Kahls vitsord om classiciteten,, universitetets styrelse för det nuva rande akad. året öfverlemnades till chemie professorn och ridd. af kejs. ryska S:t Wiladimirs ordens 4:de klass, doktor N. J. Berlin. Vid samma tillfälle blefvo till med cine-doktorer utnämnde medicine-licenciaterne J. M. Samberg och ph. mag. N. L. Anders son, Skåningar. — Om Göingeboarnes beteende i bränvinsfrågan varit af den art att vi funnit oss nödgade att deremot uppträda, så är det med så mycket större nöje som vi både af tidningar och resande erfara en rörelse i dessa trakter. som lofvar mycket godt för framtiden. Bekymrade för förlusten af sin bränvinsbränning. hvarpå deras landthushållning hittills varit bygd, hafva dessa trakters landtbrukare med mycken ifver börjat hålla möten för diskus sioner om åkerbrukets förbättrande i dess helhet. Agronomen A. Norin, som enligt på annat ställe i bladet intagna annonser öppnat en landtbruksskola i Östra Göinge härad, för hvarsinrättning detta läns allmoge lära särdeles intressera sig, hade redan i April på anmodan af aktningsvärda personer i orten inbjudit till landtbrukssammanträden, och flera sådana hafva sedan varit hållna och en mängd ganska vigtiga och intressanta frågor, såsom om binäringar, kultursförslagers samt hushållningsplaners uppgörande, dervid förekommit. Numera lärer vara beslutadt att sådana landtbruksmöten skola hållas en gång i månaden uti landtbruksskolans lokal. Vi fästa särskildt uppmärksamheten på planen för denna undervisningsanstalt, som är icke obetydligt vidsträcktare än de vanliga lägre landtbruksskolorna. I samma mån som de gamla yrkena betungas med högre skatter. och kommunalafgifter, särdeles för fattigförsörjningen, mer och mer tillvexa, är det äfven angeläget att i hvarje näringsgren taga den stigande upplysningen till bjelp, dels för att göra sina mödor vid de vanliga sysselsättningarne mindre tunga och mera vinstgifvande, dels också för att kunna upptäcka och draga nytta af nya inkomstkällor. Då det ännu, utom läroanstalterna der landtbruksarbeten inöfvas, finnas få eller inga skolor som meddela undervisning i sådana husslöjder som passa för landtallmogen samt i landthushållningen i dess helhet, så torde det a Göingeboarne gifna exemplet förtjena efterföljd äfven i andra provinser, och särskildt uppmana vi den del af Östergöthlands allmoge som eftergjort Göingarnes famösa opinionsyttring i bränvinsfrågan, att följa den idlare och nyttigare föresyn samma Göinga: gifvit genom sitt nyvaknade nit att befrämja ett mera utveckladt landtbruk. Vi hafva alltid hyst den öfvertygelsen att svenska landtbruket ej i stort kommer på rätta fötter för än det blifvit lösgjordt från bränvinskokningen. Öfvergången är förenad med uppoffringar och svårigheter, men tiden skall snart visa att förlusten varit mera skenbar och tillfällig än verklig och fortfarande, och att vinsten deremot blir solid, både i moraliskt och ekonomiskt afseende. (ST TS 5