Aftonbladet – 7 juni 1854, sida 3

21164 er hvete, a 13.243 tr råg, e bön t:r ärter, Ore 4,609 tr korn, ist 1 390 ; tr hlandsid och en hafre, eller tillsammans Bränvin. Sistl. Lördag såldes cirka 11,000 kr Ull 40 8 skå8r, til hvilket pris Omsätti ven denna vecka egt rum, e, jehura de större ionelaivarne håla på 44 f 4 r, men efter m Å ingån sen af posten i går synes da visa rcra midgörlighet och offerter af 44 Pp hafva antazits re Under veckan bafva tillförts 6400 kannor I metaller inzen omsättnioz en Bomul!. I marknaden ingen omsättning; sista partigrisel var 43 BP 4 r. bko pråt. at U dör veckan hafva tillförtsgsa 750 balar via England, on samt 954 från Neworleans v.a Cbrsiania. DInporten under året t. o. m. Maj månads utgåncg utgöres ri ja 4518,005 GT. . N 8 Kaffe. Under veckan hafva importerats från Hamberg 423 sickar. ed Under årets första fem mårader hafva importeratts 638 546 I, oberäknadt förestående parti. rl I priset ingen förändrivg fSocker. Under året t o. m. Maj månads utgiång hafva aimporterats 4,555,629 I rött socker, oberaknadt 442 kist. r ) Havana från Matanzas, simt 70 kistyr från Köpemhamn. on Hudar. C:a 1500 hudar på väg från Rio Gr: node hafva Ö pts på leverans till prs, som hålles hemligt. varande läderfatrikanter halva uppsatt priset å sulläs ch jer, prima, qvalits till 44 8 banko pr I på konditioner. ös Sill. Under året hafva endast importerats 47 348 tr. I priset ingen föräntring. SSalt. Tillgången af såväl Terravechia som Lissabons 1Å salt är opprymd. I priset å förtilladt t Ybes och Liver200s sat ingen förändrieg. En med finskt fartyg tiliförd addning fycres salt utbjudes til bko rör 3: 46 tunnan vid masten, utan att til detta pri a köpare. Under året hafva importer. ,742 tunnor. UiL. Tillgång saknas i såväl Jutsk som Islands ull. I priset å fliskvaror och tran ingen förändring. P. S. Den ofvan omnämnda posten råg på 3(CO tunnor har forsälts till bko rdr 40 pr tenna. Kursen bestämdes i dag till: å Hamburg 20 d. d 497 8. p. med disk. 4263,, å London 30 d d. bko rdr 44: 98. å Paris 0 d. d 22Y, B. (Sammandrag ur G. H. o. S. T.) ÖREBRO d. 51 Maj. Hvete 24 25 rdr, råg 44: 24 å 45 24, korn 12 å 43 rdr, blandsäd 9 å 140 rdr, bafre 8 å 9 rdr, potates 3: 24 å 4 rdr tunnan, bränvin i minut 4: 46 kannan. SÖDERKÖPING den 34 Maj. Hvete 22 å 25 rdr, råg 15: 24 å 46 rdr, ärter 47 å 48 rdr, korn 42 å 43 rdr, hafre 8: 24 tunnan. NORRKÖPING d. 27 Maj. Hvete 24 å 25 rdr, råg 45 d 15: 24, ärter 17 å 18rdr, korn 43 å 44 rdr, blandsäd 410 rdr, hafre : ö6 å 9 rdr tunnan, bränvin 4: 6 å 4: 7 kannan. LINKÖPING d 4 Juni. Hvete 20 å 4 rdr, råg 42 å 45 rdr, korn 42 å 43 rdr, blandsäd 7 å 8: 24, potates 3: 24 å 4 rdr tunnan, bränvin 4: 42 kannan. WENERSBORG d. 314 Maj. Hvete 25 rdr, råg 46 å 47 rdr, korn 44 å 42 rdr, bafre 9: 36 å 40 rår, potates 5 rdr tunnan. CHRISTIANSTAD den 27 Maj. Råg 20 å 4 mdr, korn 15 å 46 rår, hafra 40 å 40: 24, potates 6 å 7 rdr tunnan. bränvin 4: 8 å 4: 40 kannan. SÖLVESBORG d 27 Maj. Bränvin 4: 42 kanman; hvete 29 rdr, råg 21 å 21: 2 korn 44 å 45 rdr tumnan. Verkningar af Handelsfrihet. Sedan är 1840 hafva i Storbritannien och Irland följande gamla skatter och afgifter blifvit afskaffade och nya päbjudna till belopp af: Afskaffade: — Påbjudna: Sterl. Sterl. 1840 ... 1,258,959. —2,274,240. 1841 ... 27,170. ———— 1842 ... 1,596,366. 5,629,989. 1843 ... 411,821. 1844... 458,810. --——-ONA 1845 ... 4,546,306. 53.720. 1846 ... 1,151,790. 2,000. 1847 ... 344,886. ———— 1848... 585.988. 84. 1849... 388,798. —-——— 1850... 131015. ———— 1851 ... 2,679 864. 600,000. 1852... 95,928. ———— 1853 ... 3,247,474. — 3,356,383. 18,104,291. 11,916,416. Under de sista 14 ären ha följaktligen skatteafgifter blifvit afskaffade till ett belopp af c:a 6,200,000 Sterl. mer än som blifvit päbjudna, hvarvid tillika bör erinras att de afskaffade skattebeloppen äro verkliga, men de påbjudna endast förslagsvis beräknade summor. Oaktadt dessa betydliga lättnader för den skattdragarde allmänheten, har likväl, märkligt nog, Englands statsinkomster ansenligt ökats. Ar 1840 utgörande 47,567,565 Sterl., stego de år 1853 till 34,430,344 Sierl., således 17 V,, under det folkmängden, i anseende till den stora utvandringen frön Irland, endast ökades med 2!V, ,, och pro persona utgjorde statsinkomsterna år 1840 c:a 34, men 1853 e:a 39 shilling. Detta bevisar, bland mycket annat, hurusom en klok beskattningsmetod äref en helt anoan välgörande verkan på ett lands finanser, än förökande af afgiftspålagorna. Men det bevisar -derjemte den stora praktiska nyttan af en princip, så mycket än åtskilliga kontinentala regeringar, till följd af deras egen oduglighet, bålla fast vid några snusförnuftiga förståsigpäares skräfvel om att praxis icke är förenlig med principer. Den princip, som engelska finansstyrelsen utvecklade under förenämnde tidrymd, var emellertid helt enkelt — handelsfriheten, och ingenting annat. Bland de afskaffade 18 millioner sterl. skatteafgifter räknades 11,600,000 sterl. skyddstnlsr och 2,100,000 accis. Verkningarne af dessa lättnader kunna tilll en del skönjas af sjelfva beskattningsgrenarne. Tullinkomsterna, som år 1840 utgjorde 21,784,570 sterl., uppgingo år 1853 till 20,902,734 . De lindringar om 11,600,000 , som lemnades handeln, kostade finanserna följaktligen endast 900,000 . Accisen 1840: 13,751,969 inbringade år 1853 15,337,724 sterl. Inom denna beskattningsgren beviljades nedsättningar för 2,400,000 och den lemnade likväl en inkomst af 1,609, 000 mer än förut. Att tullickomsternpa, oaktadt åfskaffande et och nedsättningen af en mängd tullsatser, höllo sig temligen oförändrade, kan endast förklaras genom dien ökade införseln af födoämnen och rudimaterier, hviil!tet äterigen haft till följd att konsumtionen af de förra betydligt stigit under det att de sednare bidragit att ansenligt utvidga landets industri. Detia ådagalägges äfven tydligen af de evgelska imporilistorna. Sälunda finna vi om artiklar, tjenliga till förtäring, följande importerade qvantiteter uppgifna: 1840. 1853. Slagtboskap af alla slag. . . ov inga 407,430 st. Cacao. . . . . 2,045,478 4,126,687 . Kaffe . . . 28,421,466 37,019,814 Spanmål af alla slag 3, 470,217 — 8,904,927 qvarter. Mjöl . . oo . 1,324, 415 4,662,948 centner. Kött . so soc intet 336,905 Socker . . . . 4,030,578 8 369,90 The . . . . . 32,262,892 58,860,1277 tt. Tobak. . . . . 23,096,311 29,737,5611 Viao . so so . 6,833,204 7,197,5722 gallons. Af de vigtigare arti klar, hvilka tjena soma materiel för industrien, infördes: 1840: 1853: Bomull . . ov 592,488,010 895,266,7839 I. Ul oo so. . . 49,436,284 119,396,4445 S.1xe, beredt och oberedt . . -4,895,204 9,208,5117 Lin . . 1,260,459 1,883,3774 centner. Hampa . . . -1,041,158 1,263,00)3 Hudar, oberedda . 304,521 750,3019 — P Af trävaror har den årliga för rvukningem, i anseende till de högst betydligt modererade ulisatserna, ökats i en utomordentlig grad, och i intet land i verlden ha l yggnadsföretag af alla slag äfvensom skeppshveveriet tilltavit så Amfattande som i StiyrhritsnOP OA