Article Image
bestego ryssarne ett af utanverken, som ligga mellan flodfronten och Donau. Turkarne försvarade sig med största käckhet och tillbakaslogo med utmärkt tapperhet de stormande, som ledo stora förluster på alla punkter. Knapt hälften af de till stormningen beordrade trupperna kommo äter till venstra stranden. Äfven utsnverket, som helt och hållet beherrskas af fästningen, mäste ryssarna utrymma. Om den vid Öltenitza den 13 Maj förefallna striden meddelas i en skrifvelse till Wanderer, följande detaljer : Turkarne hade frän Turtukai under flera dagar i stillhet äsett huru ryssarne sammansatte delarne af en brygga vid ön ofvanom Oltenitza midt emot Turtukai. Den 12 hade de föga besvärat ryssarne; den 13 höllo de sig alldeles stilla ända till kl. 3 e. m. Men vid denna tid satte sig 15 turkiska fartyg och kanonbätar i rörelse från andra stranden och styrde emot ön. I dess grannskap öppnade kanonbåtarne en väl riktad eld mot östra delen af ön och den hitills fullbordade delen af bryggan. Snart landsteg äfven manskap från fyra fartyg vid öfra ändan af ön och anföllo genast med bajonetten, under det fem andra fartyg utförde en rörelse otvanom ön emot denna sida af stranden. På mindre än halfaonan timma öfvermannades de på ön befintliga ryssarne och förd efvos; bryggan dels upprefs, dels förstördes. Förlusten måste naturligtvis på bäda sidor ha varit ganska stor: ryssarnes kan bedömmas deraf att den 17, 18 och 19 Maj 289 vagnar med sårade ankommo från Oltenitza till Bucharest. På hvarje vagn mäste man räkna 4 eller ätminstone 3 sårade. Bland dessa befinna sig 22 officerare af lägre grader, 3 kaptener, 2 majorer o. s. v. Men dessa äro blow de lindrigt särade, ty de svärare blesserade hafva blifvit qvarliggande i Oltenitza och andra nära liggande hospitaler. Likaledes erfar man från tillförlitlig källa, att de vid ryssarnes återtäg från Lilla Walachiet den 24 och 25 vid Sehyl och den 2 och 3 vid Radovan förefallna fäktningarne kostat mycket mera blod, än som i början uppgafs. Synnerligen striden vid Radovan var ganska känbar för kossackerna, då icke mindre än 140 af dem stannade på platsen. Den da gens ära tillhör den af kossackerna vid Kalafat sä mycket fruktade Iskender Bey. Några sväfvande och obestämda uppgifter förekomma i tidningarne att ryssarne skulle från sina positioner i trakten kring Silistria och Rassova ha gjort en diversion ned mot Balkanlinien och varit ända vid Basardschick, hvarifrån de dock efter flera blodiga fäktningar skule blifvit tillbakakastade till Kussgun invid Rassowa). Alla dessa uppgifter synas emellertid ännu vara i hög grad ovissa och otillförlitliga. Från Wien skrifves, att enligt dit ankomna underrättelser från Bucharest af den 27 Maj hade turkarne lemnat Turtukai, hvarpå några tusen ryssar der inryckt. Man väntade att det äfven skulle lyckas ryssarne att få fast fot i Nikopoli. På ryska sidan var man öfvertygad, att Silistria icke skulle hålla sig längre än ännu en vecka, deremot talade man om att turkarne skulle kunna försöka framtränga från Schumla, för att undsätta Silistria. Om man får tro en uppgift i Lloyd skola betydande afdelningar af de turkiska trupper, som framträngt i Lilla Wallachiet, hafva öfver Kalafat återkommit till Widdin. Man tror att Omer Pascha har för afsigt att derifrån låta dem marchera söder ut för att förstärka hans venstra flygel, hvaremellertid uti Lilla Wallachiet blott skulle komma att qvarstå 15 å 18,000 man, hvilka skulle såsom observationskår uppställas mellan Schyl och Aluta för att bevaka den på andra sidan Aluta kamperande Liprandiska kåren, af hvilken man dock ej för den närmaste framtiden befarade något anfall, enär starka afdelningar af denna kår blifvit dragna mot Oltenitza och Kalarasch för att samverka vid det mot Silistria koncentrerade anfallet. Tidningen Satellit berättar, att belgiska konsuln i Bucharest intagit sin flagga och begifvit sig till Österrike, utan att man kände orsaken till detta steg, vid hvilket man fästade mycken vigt. Från Jassy berättas att ryssarne vidtaga anstalter till denna stads befästande samt att talrika transporter af ryska sårade ditkommit, något som ej förut under detta fälttåg inträffat. Flera andra punkter i Moldau hefästas likaledes och många orter ha fått mottaga mindre ryska garnisoner.

6 juni 1854, sida 3

Thumbnail