Aftonbladet – 29 maj 1854, sida 3

RIKSDAGEN. ortsatie 1 sottets utlitan den och hemstiällunden rörande grunderna för all männa bevillningen, hvaraf alla punkterna godkän des med följande undantag: Utskottets afstyrkande vid 3 116 och 125 af hr Flach motion, att idkare af rörelse och niring skola, fö att få rättelse i åsatt taxering, förste sin bok, af slogs med 24 nej mot 23 ja, på hr Flachs försvar a sin motion, med hvil hrr Printzenusköld och v Harimansdorf förenade sig, af skäl att enligt en br Flachs hand be5nulig tablå visades, huru alla hand lande i hela riket betalade en ganska ringa af och ännu mera i ögonen påfallande, då den jemföre med hvad embetsoch tjenstemän nödgas betala; a. om desse sednare finge, säs c bland närings idkaren lärer vara, afdraga från sin inkomst lefnads kostnaden, de skulle bli ; ärmaste skattefria: att tvänget att, vid ändrings sökande, visa tok öfve: sin förda rörelse, ej borde menligt inverka på den samma, alldenstund, om en spekulation behöfde et är hälias hemlig, närmast föregaende ärs böcker kunde företes, och medium derur ta ; att, om en person vore pi obestånd, så snarare gagnade framläggandet af bok, ty han hindrades derigenom alt fortsätta ett vinge!, som möjligen kunde föra till schavotten; och att detta vore en kontroll, att verkligen kunna få beskattningen att till bestimdt belopp utgå. Hvaremot grefvarne af Ugglas och Sparre E., hn Hjärne och Prytz anförde det förhatliga uti ett i lag stadgadt tväng att förete sin bok, då i sakens natur ligger, att till ändrings vinande detia oftast sker; att utskottet ej velat använda kontroller, alldenstund (grefve Ugglass arförande) den bestämda procenten är a!ldeles för hög, och skulle, om den verkligen öfverallt uttoges, uppgå till 6 å 8 mi lioner, men då bevillningsförordningen säger staten behö omkrint 2 millioner, så läge just deri ett medgi le eller mening att ej de bestämda 5 procenten skola utgå. Utskottets hemställan vid 136 s, att pssombuds mannens i Stockholm och sjömansbusens föreståndare i de öfrige städerna skulle ätnjuta 3 procent, förän drades till 6 procent. Utsko tets hemställan vid 145 angående arbetsfolk afslogs, och ant den gamla redaktionen. Angiende eden för taxeringsmän uppslod en ganska lidig diskussion, deruti grefve af Ug2lis, hrr Printzensköld, Bräkenhjelm och Ribbing, A., yrkade dess afskaftande af skil att, då bevilUnin dningen kan tydas: ur 2 olika synpunkter, anting att taxeringen bör göras med afseende på statens verkliga bebof eller med strängt vidhållande af de bestämda 3-procenten, detta vore för den samvetsömme ganska plågsamt; att den, som ledes af heder och samvete. likaväl utan ed ful:gör sin pligt, då der. mot den, som saknar dessa egenskaper, ej af eden föranledes att på dem göra afseende; att (br Ribbing) då i Guds bud säges Edert tal skall vara ja ja, Dej nej, hvad derutöfver är, är af ondo, dutta gjort mycket wifrel om nyttan af de mänga eder, lagen frän fordom upptagit, och att skäl vore någongung börja med boritagande af själstortyren, då den kroppsliga redan längesedan är boria; att till taxeringsmän väljas de, som hafva mesta förtroendet i orten. — Hvaremot dess bibehållande förordades af grefve Sparre, E., hrr Troil, S., Flach och Aminoff, af skäl att, då hvarje embetes och vigtigare förrättnings utöfning föregås af ed, denna äfven bör föregå taxeringen, som är af så högst grannlaga natur; att taxeringsmännen eljest skulle kärna sig så mycket mindre sky!diga att uppfylla sitt åliggande; då kontrollerna äro så svåra att tillämpa, och då äfven under nuvarande förhållanden så mycket underslef sker, eden torde finnas säsom nägon kontroll. — Votering begärdes, som utföll med 28 röster för edens bibehällande mot 11, som yrkade dess borttagande. Hr v. Harlmansdorff hemställde huruvida ej, då klockan var 10, ständet skulle få åtskiljas, anförande sig vara en gammal man, som hade svårt att följa med. Landtmarskalken förklarade att, som ståndet vore efter de andra stinder, han komme att fortsätta en stund. Derpåä företogs genomgåendet af förslaget till bevillningstaxa, deraf, utom de förut gjorda anmärkninsarne, S 10 och 27 återremitterades; vid S35 yrkade frih. af Schmidt att privatbankerna skulle beskattas lika med aktiebolag, med hvilka han påstod dem vara lika, och att afundsjukan öfver deras vinst hade föranledt den högre beskattningen. — Om nedsättning skedde utan votering, så vore ett vackert exempel gifvet ät de andra stånden. Grefve af Ugglas uppläste sin reservation och in stämde i samma yrkande, emedan han främst af allt yrkade rättvisa åt alla; ty om den icke af lagstiftaren strängt iakttages, så kan godtycket drabba den ena gången privatbankerna, den andra gängen en an oan lyekad rörelse, -— Hr Palmerantz instände, Afvensom frih. Palmstjerna i samma yrkande. Hr v. Hortmansdorff hade hört dem kallas bankar,, och önskade att de vore så torra som sanden, sä hade man ej sä ondt af dem; yriade bifall, ehuru har fruktade att privatbantkernas vänner, som stannat qvar, skulle få öfvertaget, samt hemstälide huruvida det vore lämpligt att klockan mellan 11 och 12, då anIra lågo i sina sängar, och knappast 20 af ståndei unnos qvar, siita och lagstifta om så vigtiga saker. 1:a momentet, om högre procent för privatbankerna, utgick, och de nedflyttiades till 2:a mom. i likhet med iktiebolag. Sedan 36 utan diskussion blifvit bifallen, slutades plenum kl. öfrer !