Aftonbladet – 29 maj 1854, sida 2

ingar, och de förstnämnde redan utsett sina ullmägtige, hade de sednare sistl. lördag samanträde hos Handelsoch Ekonomikollegium, r att äfvenledes bland sig välja fullmägtire, och utsågos dertill: För kemiska fabriker professor N. Wilander; för jerngjuterier hr Hammar; för mekaniska verkstäder hrr I. Bolinder och I. W. Bergström; för oljeslagerier grosshandl. G. Somelius: för paraplymakeri hr J. W. Molin; för porslinsfabriker hr G. 1. Stråle; för repslagerier hr B. G. Klein; för skeppsvarf hr W. Lindberg; för sterarinljusfabriker hr J. Michaelsson; för såpsjuderier hr I, Monten; för talgljusfabriker hr F. Th. Hylin; för tobaksfabriker hr J. F. Ljunglöf; för metalloch bronsfabriker hr C. Sundborg; för instrumentmakeri hr A. Stille, och för öfrige fabrikanter hr C. A. Carling. (D.B.) — Gottlands Läns Tidning omförmäler ett i Wisby gängse rykte, att H. M. Konungen under det blifvande öfningslägret skulle ämna besöka Gottland. Säkert är, tillägger tidningen, att såväl i Slitehamn som här i Wisby stallrum för 10 hästar äro för hög räkning beställda., FN — Från London skrifves, att hr Jerningham, som blifvit utnämnd till amiralen sir Edmond Lyons efterträdare såsom engelsk minister i Stockholm, kommer att tillträda sin befattning i början af Juni månad. — Pedagogiska Föreningen firade i förrgår afton sitt ärsmöte uti den sal i Brunkebergs hotel, som för närvarande begagnas af Slöjdföreningens skola. Ehuru allmänheten genom annons i tidningarne hade blifvit offentligen inbjuden och denna gång icke ens några inträdeskort fordrades, hade utom föreningens ledamöter endast ett ringare antal herrar och damer infunnit sig. Man torde finna förklaringen härtill uti den inträffade sammanstötningen med den vackra väderleken, med plena i stånden och koncert på operan, samt vid Stockholmsboarnes just nu som bäst pågående flyttningar till landet. För de frånvarande var det emellertid en dubbel förlust att hvarken få höra hr Siljeströms redogörelse för föreningens verksamhet under det förflutna året eller hr Anderssons föredrag om bildningens och undervisningens tillstånd på Söderhafsöarne och i Kina. Hr Siljeström fästade sig i förstnämnde afseende uti ett fritt munteligt föredrag företrädesvis vid 3:ne af de frågor, som under året utgjort ämnen för öfverläggningar inom föreningen, nemligen om behofvet af särskilta anstalter för lärares bildande för elementarläroverken, om angelägenheten af en verksammare styrelse och ordnad tillsyn öfver hela undervisningsverket, samt om rektoratets be-1 tydelse vid förstnämnde läroverk. Man hade inom föreningen varit ense derom, att bristerna i våra nuvarande inrättningar i alla dessa afseenden äro sådana, att endast deras snara afhjelpande i en tidsenlig riktning kan gifva bopp om ett lyckosamt genomförande af de förbättringar, hvaraf vårt skolväsende i så många riktningar är i behof. Hr Andersson skildrade uti ett skriftligen utarbetadt föredrag, hvaraf vi hoppas att en innan gång blifva i tillfälle att meddela några utdrag, på ett lefvande sätt dels på ena sidan den kristna bildningens framskridande på Oceaniens öar, och främst bland dem på Sandwichsöarne, dels den visserligen 1 många fall högt uppdrifna, men uti sin så kallade klassicitet sedan århundraden stillastående och snart sagdt förstenade hedniska bildningen i det himmelska riket. Vi tillåta oss här endast att fästa uppmärksamheten på den slutföljd hvartill talaren ledde sig genom betraktelsen af dessa civilisationens motsatser, hvilka han i lifliga drag tecknade. Hvad kunna vi, vi, lärare och uppfostrare, hafva att lära af allt detta? så slutade han ungefär sitt föredrag. Jo vi lära häraf, att när man till sitt mål har medmenniskornas andliga förbättring och materiella upplysning samt när man arbetar med nit och värma för sitt kall och sina lärjungar, när man lär dem att lefva i den tid som är, då lyckas man då först förer man dem framåt, då hinner man målet., Men vi lära också: att när man ej aktar på tidens fart, ej tror att det är vår pligt att följa den med våra själar, likasom vi tvingas att följa den med våra kroppar, när vi inbilla oss, att den Gud, som i hela naturen inlade Jen enda lag, vexlingens, förändringens, utvecklingens — ej äfven danat oss så, att vi skola gå framåt, att vi skola utvecklas, — utan att vi kunna stå stilla och i lugn hvila vid betraktandet och prisandet af det försvunna eller det bestående, — då blir det förstelning i alla statens, skolans eller den enskiltes lemmar, då följer dödenp. Det är icke blott lärare och uppfostrare, eller Pedagogiska föreningens ledamöter, som skulle göra väl, om de lade dessa sanningar på hjertat. Vi skulle önska att äfven kunna ropa dem i öronen på statsmän, riksdagsmän och departementschefer, — deras nemligen, som icke på förhand gjort sig döfva för förnuftets och sanningens rop. , — Inkomsten af morgondagens representation på Mindre teatern tillfaller teaterns garÅ derobförestånderska, demoiselle Dytz, samt en ålderstigen, ofärdig medlem af dess orkester, hvilket vi, på grund af de i detta fall förekommande särdeles ömmande omständigheter, ansett oss böra omnämna. — Till en föregående notis, rörande vid k. myntet utförde arbeten, bör fogas den upplysning, att de deri omhandlade, för decimalsystemets tillämpning beräknade profmynt, hvartill stämplarne blifvit, efter anvisning af