Aftonbladet – 26 maj 1854, sida 3

aa ag 0 ON AVI BIR CM I ser talaren billigt, att tjenstemannen betalar bevi af de)Ding för sin lön; det är lika mycket hans arbe Rui-SOm skall beskattas, som dens, hvilken arbetar i rödjas Däring eller i jorden — att tjenstemannen får bets n börSå Mycket kommer sig deraf, att hans inkomst är med) känd, och att andra betala så litet deraf, att de ori icke tiBt uppgifva sina inkomster och satte sig emot åt ingen och , att r ati lem: der remiss. Prosten Althar och professor Agard instämde här och prosten P. C. Arosenius hemställde, om det ku de vara värdigt presteståndet att under en tid, q fåderneslandet kräfver så stora uppoffringar, ensar såsom för sin del, yrka skattenedsättning. Talar nstämmer för öfrigt med biskop Bergman och vill nafra återremiss. ömd, Prosten Lindberg förmodade att en nedsättning ten be .Jembetsmännens bevillning skulle förminska deras i flytande i taxeringskommitteerne, hvars enda regul Itorer de för närvarande äro, Genom denna nedsättnir tade skulle svalget mellan tjenstemännen och det öfrig LOW -I folket blifva ännu större. De anses af de näranc rna.klasserna allaredan nästan som odjur, och de skull Pril ,det ännu mer om de ensamt finge lindring i sin skatter. ull Riksarkivarien Nordström ansåg det orätt och oklok att begära fullkomlig frihet frän bevillning. Det ä billigt att tjenstemannen för sitt intellektuella arbet betalar någon skatt, liksom arbetaren skattar för sit lige materiella; detta är klokt, emedan det medlar mel nött lån de närande och tärande. Skillnaden ligger doct aluti beskattningsgrunden, genom hvilken tjensteman ira nen betalar 3 procent på bru:tot af sitt tankearbete dä industriidkaren erlägger 5 procent blott på netto an-laf sitt handarbete. Hr Schwans motion förtjenar der. ge,lför afseende, cmedan den vill tillvägabringa en rätt ter. is proportion uti beskattningsgrunden af det intel. lektuella och materiella arbetet. pr Doktor Björkman yrkade nedsättniogen, ej så mycPSpåm. ne tta för ga en gTeCoe er ila IE ket för Presterskapets skull, som för den stora massan af svagt aflönade tjenstemän. Biskop Bergman anser rätt att hvarje medborgare skattar lika till staten för inkomsten af sitt arbete, det må vara intellektuelt eller materielt. Någon skill nad mellan brutto och netto gifver författningen ej anledning till, hvadan industriidkare som skall erlägga 5 procent, är obilligt beskattad mot tjenstemannen, som blott betalar 3 procent af sina inkomster. Lektor Söderberg delar öfvertygelse med riksarkivarien Nordström och profess-r Carlson, och kan ej finna skäl vara för nedsättning af andra samhällsklassers, utom tjenstemännens bevillning. Blifver bevillningen efter 1:sta artikeln borttagen, skall ersätning utan tvifvel sökas uti 2:dra artikeln. Denna punkt äterremitterades med 26 röster mot 13. Handel och näring hvarå äfven nedsättning i bevillningen från 5 till 3 Procent blifvit föreslagen men af utskottet afstyrkt. För denna nedsättning, hvarigenom mera med sannicgen Ööfverensstämmande taxeringsuppgifter skulle uppstå, talade professor Bring, prostarne Kullman och : Wahlander, domprosten Björling samt hofpredikanten ): IHesselrot. — Biskop IHeurlim ville hafva denna punkt äterremitterad i öfverensstämmelse med beslutet vid tjenstemäns lörer, och komminister Beckman skulle , gerna vilja hafva nedsättningen till I procent om köp-l1 Imannen kunde förmås att ärligt uppgifva sina inkom-. 4 jmiiteen förfarit på samma sätt; men pröfningskomster, då statens inkomster ingalunda skulle minskas 1 utan tvertom betydligt stiga. Prosten Tranmus och doktor Nordlander yrkade bifall, under förmodan att om äfven bevillningen skulle nedsättas. de, som nu ej äro sanningsenliga, ej skola blifva det mera då. Denna l, puakt äterremi:terades äfven. n Alla öfriga af utskottet till 2 gjorda framställningar gillades. fa Eftermiddagsplenum. Den 10:de och 27:de återremitterades, för att Dr -Ivinna det förtydligande, att 5 procent ej mä beräknas förr än efter skattebeloppet af de i förordningen uppräknade fem klas erna. Detta skedde på yrkande af prosten P. C. Arosenius, som uppgaf att kammarrätten haft svårt att tillämpa dessa 46, hvarjemte pro sten Kullman upplyste, att taxeringskommitteen ena året påfört iospektorer och bokhållare 5 procents bevillning å sina uppgifoa löner, hvilket af pröfningskommitteen och kammarrätten, hvarest besvär fullföljts, blifvit gilladt. Ett anna år har taxeringskomki ge of ta ilir st va imitteen upphäft bestutet och sagt att de skola beip skattas efter klasser; häröfver har kammarrätten ännu DB! (ej dömt; men det synes sålunda att författningen är M missledande, Biskop Beryman och komminister Beckbe! min ansågo deremot författningen vara tydlig; men bk: fier kammarrätten hade svårt att förstå klara verba int vilie de ej motsätta sig äterremissen, som äfven yrmMa kades af professor Carlson på det de under 4 uppj59n tagna beskattningsgrunder å krögare och bränvinsför-St säljare ej måtte komma i kollision med särskilda utskottets förslager i den vägen. var Vid 29:de och 35 S5 gjerdes en och annan anmärk-!insi ning, som dock ej föranledde förändradt resultat; men sin den 39:de äterremitterades, för ait få deruti före-kyr skrifvet 1: antalsskrifningsdistrikt ändradt, enär i deden tätt befolkade delarne af landet, der församlingarne äro små, det ansågs att två socknar kunde utan me. fält nighetens förnärmande sammanslås till ett distrikt. ! på Paragrafen önskades dock så uppställd, att tillfälle ej !d. skulle kunna lemnas åt häradsskrifvaren attsamman-nen draga flera större socknar med längre distanser tillför! tt man aleskrifningsställe. and I ( : Borgareståndet, med Plenum i onsdags afton. exe Allmänna bevillningen. a Vid fortsatt föredragning af bevillningsutskottets beän Sukande i detta ämne, återremitterade ståndet föl Juli ende punkter: G Utskottets yttrande vid den i 2 föreslagna redakionsförändring, på den grund, att ståndet förut åter-daz cmitterat hvad som rörde bevillningen å embetsmänstapt flöning. men Utskottets yttrande vid 14, i hvad som rörer ak-äfvei ;cer, aktriser, masikanter, sångare, dansmästare m.tD I som ej äro anställda vid Kongl. teatern. Er Wern jände pmärkte det orättmätiga uti att skattlägga en in-iart : omst som ör den osäkraste af alla, och en klass itill n cnibället som är bland de sämst lottade. sin f Utskottets yttrande vid samma , med förslag attkomrn d skommissiontrers tillägga uttrycket sehvad de oo 9 borgare eller ejs. Hrr HKinman 0 h Brodin påpe verg .de allt det trassel gom skulle uppstå, då man skulle vag söra hvad som utien borgares rörelse är kommissio att ds r eller ej, och huru det lätt kunde hända att hanvit af ge skatta för samma yrke både såsom borgare och der ; som kommissionär. Kol Utskottets yttrande vid samma s, afsiyrkande före åkt Ån gen bevillningsfrihet för gesäller. Hr Gråå anemell irkte vemligen att geshller i sjelfva verket ingenSö 8 annat äro än arbetare, hvadan det räligga dem bevillnipg så lävge arbet ;nbet ej erlägga någon sådan, så mycket mer som a tilsammans med de på gund af bevillningen Pp axer. de kommunalafgifterna går till ganska bet.d t belopp, som ofta måste efier n rar g er. RH enström vitsordad ta, och upplysie att man ivvåndt, att så länge maser och sjömän erlägga bevillning borde väl ock illerna göra det Detta föranledde hr Wern at a, det utskottet vid den förnyade handläggningen af pet mätte från bevillning fritaga äfven sjömän. 0es sh itskottets afstyrkande yttrande i afseende på in-Vrow iundet isS 24 och 25 af ett särskildt stadgande i af-I komm: ide på kalkstensbrott blef äfven äterförvisadt, se-)med s: ätskilliga ledamöter visat nödvändigheten af ettlstats ö ant tillägg. lerängt f utskottets yttrande i afseende på 4 35, om be-J maren, ringen på banker och bolag, äterförvistes andra och arbete, je momenterna, det förra afstyrkande hr Wijks samma ion att aktiebolags inkomster ej må beläggas med ligger llning för så framt dee; Afvarskins. Bod OCEEN