RIKSDA Oi. Ridderskapet och Adeln. Dagens plenum. Protokollsjustering. Upplästes expeditionsutskottets krifvelse till K. M:t, angående qvinnas rätt att blifva nyndig, och angående undsättningsmedlen; den förra ades på bordet, den sednare godkändes. Valdes 8 ya binkmän i de afgängnes ställen. Derefter föredrogs ;evillningsutskottets betänkande n:o 4, angäende allnänna bevillningen, punktvis, hvarvid medhunnos ti!l ich med pag. 12, angående bevillning ä rörelse och ast egendom, och biföllos alla punkterna utom den angående embetsmännens löner, som äterremitterades. Utskottets afstyrkan af hr v. Kochs motion föranledde notionären att deremot reservera sig, under hopp att saken, om den är god, skulle hafva sin framgäng. Utskottets afstyrkan af hr Schwans motion föranledde diskussion, deri flere talare yttrade frågan vara af len grannlaga natur, att ridderskapet och adeln ;j borde återremittera den; andra deremot ansågo att man öppet kunde uttala den oriktiga prinsip, som ligger i att staten med ena handen ger och med den andra tager igen. Vid punkten angäende bevillningen å rörelse och fast egendom varade dis xussionen ett par timmar, derunder flere yrkade äter remiss på det att afgiftsproeenten mätte blifva lägre, och anförde säsom vigtigaste skälet härför, att nu gällande 5 proc. åstadkomma origtiga uppgifter; å andra sidan ansägs nedsättning ej medföra det önskade re sultatet, och befarades att kontroller ej kunde päfinnas, nog säkra, samt hufvudsakligast att staten för närvarande behöfde bevillningen oförminskad. Plenum fortsättes i afton. Presteståndet. Förmiddagens plenum. Bevillningsutskottets betänkande n:o 4, angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt föresrifter för dess tillämpning, har utgjort föremål för föredragning, och dermed hunnits till 2 . Vid ingressen förklarade komminister Beckman att han blott samlat förnyade anledningar, hemtade både från Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillständ, och statsutskottets utlåtanden, till sin. visshet att statsverket med sina stora behållningar väl kunde undvara en del af bevillningen, förnämligast den vid 1:a artikeln, samt ä embetsoch tjenstemäns löner, hvarvid biskop Heurlin förklarade att komministern helt och hållet lemnat i förgätande de utgifter riksgäldskontoret har att bestrida, genom hvilkas förening med den öfriga statsutgiftssumman biskopen vore fullt öfvertygad att nägon behållning ej skulle uppstå. Prosten Kullman redogjorde för anledningen till det utseende bevillningsförodningen har, och grundade detta på det förhällandet, att tulltaxan blifvit behandlad först och uttömt all den lilla liberalitet hvaraf ut skottet var mäktigt. För sin del trodde talaren att de nedsättningar i andra artikelns bevillning, som blifvit motionerade, och som utskottsafdelningen äfven tillstyrkt, men hvilka in pleno blifvit upprifne, ej skulle hafva föranledt nägon minskad bevillningssumma säsom statsinkomst, utan endast ledt till den redbarhet och ärlighet i uppgifter, på hvilkas förö kande förslaget nu, med de gamla bestämmelsernas qvarhällande, vore bygdt. I afseende på 1:a artikelns bevillning, skyddsafgiften, fördes en diskussion, uti hvilken deltogo: prosten Almqvist, doktor Sandberg, komminister Beckman, doktor Säve m. fl., och uttrycktes den åsigten att åen inkomst, som af denna skattetitel droges, borde tillfalla kommunerna för att användas till deras behof, såsom understöd åt fattiga skolbarn och dylikt för samhället nyttigt. Som utskottet förklarat att skyddsafgiftens användande skulle blifva särskildt föremål för dess ätgörande, lät ståndet dervid bero, ehuru nägra talare först ville hafva afgjordt, om skyddsafgiften kunde helt och hället efterskänkas och ej vidare beräknas som statsinkomst. I afseende på 2:dra artikelns bevillning ä embetsoch tjenstemäns löner fälldes yttranden, som ädagalade det orättvisa uti den höga bevillning dessa personer erlägga, då jemförelse anställes med hvad den större näringsidkaren och handlanden för sina rörelser betala, och huru staten här med ena handen ta ger tillbaka hvad den med den andra gifvit. Denna diskussion, i hvilken deltogo komminister Beckman, professor Carlson, biskop Bergman, prostarne P. C. Arosenius och Lindberg, riksarkivarien Nordström, lektor Söderberg med flere, ledde till den påföljd ati ständet äterremitterade denna punkt. :De uttalade åsigterna öfverensstämde i det närmaste med hr Schwans motion. — I öfverensstämmelse med detta beslut återremitterades äfven den punkt, som afser bevillniogen å handel och näringar, i hvilka den effektiva beskattning, som nu utgöres, ej ansägs för hög, utan hoppades man att genom procentens nedsättning något sannare taxeringsuppgifter af köpmän och industriidkare möjligen kunde blifva en iöljd. En närmare redogörelse för de speciella yttrandens skall följa. — Borgareståndet. Dagens plenum. Enligt fattadt beslut företogs i dag bevillaingsut skottets betänkande n:e 4, angäende grunderna fö RH ee ww