munkter. RÄTTEGANGSoca POLISSAKER. Ransakningen angående den mot skafferibetjenen hos H. M. Konungen J. P. Lundblads hustru, född Tjelm, gjorda angifvelse, att hafva vanvårdat och missandlat sin sedermera aflidne stjufson, Johan Robert, 1 år gammal, började inför rådhusrättens 4de afd. går ätta dagar. Allmänna äklagaren yrkade då, att nålet måtte uppskjutas och honom lemnas tillfälle tt taga del af polisprotokollen. Denna begäran biölls, och mälet uppsköts till i går, då åklagaren i värvaro af skafferibetjenten Lundblad och hans hutru förklarade, att som polisprotokollerna vittnade om len mest grymma behandling mot ett sjukt barn, örbehöll sig äklagaren att icke allenast få på ed hörde de vittnen som blifvit afhörde i poliskammaren, tan äfven de ytterligare vittnen som i detta mål cunde ha sig nägot bekant. Härtill lemnades bifall uf domstolen, hvarefter mälet uppsköts till nästa tis Ixg, till hvilken dag vittnen skulle kallas, och då hustru Lundblad borde åter iakttaga inställelse. — Inför rädhusrättens 5:te afdelning förekom i gär en tjufransakning, hvari den tilltalade afgaf en nog vanlig berättelse om det sätt hvarpå han skulle hafva hittat ifrägakomna persedel. Sedan en hustru Lundin, boende uti huset n:o 52 vid Lundtmakaregatan å norr, utaf bonden Johan Dahlbäck från Rinke by i Spänga socken, på hötorget, köpt ett större lefvande svinkreatur, antogs till biträde vid dess hemforslande snickeriarbetaren Axel Wilhelm Holmstedt; men under hemforslandet förlorade bonden Dahlbäck sin snusdosa, för hvilket tillgrepp Holmstedt på skä lig anlelning misstänktes. Holmstedt efterspanades af polisen, och erkände att han hos enkan Nyman pantsatt dosan jemte en thesked af silfver, hvarefter Holmstedt inmanades i häkte. Sedan vid derefter hållet polisförhör tilltalade Folmstedt fätt kännedom derom, att mälsäganden, bonden Dahlbäck, aflidit, hade Holmstedt i gär inför rådhusrätten följande uppgifter om sättet huru han kommit i besittning af dosan: Holmstedt hade biträdt målsäganden att få galten forslad från lasset till svinstigan, hvilket icke lyckats bättre än att galten slitit sig lös och kommit ut på gatan. Holmstedt hade derefter med biträde af några personer sprungit efter galten och slutligen fått tag uti den. Galten, åter väl inforslad å gården, hade derefter ytterligare lyckats slita sig lös och hoppat upp i en spillningslår, och då målseganden varit sysselsatt med att få galten utur spillningslåren, hade målseganden tappat snusdosan, men derefter icke lyckats få reda på densamma. Holmstedt hade af medlidande för målseganden dagen derpä, försedd med en grep, ytterligare sökt uti spillningslåren efter dosan och var lyck1.g nog att anträffa densamma. Dosans ägare kunde icke anträffas, hvarföre Holmstedt tillsvidare pantsatte dosan 1:os enkar Nyman. Han hade alltid ämnat att så fort det lyckats honom träffa målseganden, äterlemna dosan. Polisöfverkonstapeln Hallsenius, hvilken uppträdde såsom ombud för mälsäganden, förklarade att då hans hufvudman aflidit, vore det Hallsenius omöjligt att leda i bevis det dosan olofligen blifvit målsäganden frånhändigad, hvarefter och då ingen målsä.are anmält sig till den äfsenledes anhållna teskeden, Holmstedt dömdes att för fördöljande af hittadt gods, böta 6 rdr bko, eller i stället undergå 4 dagars fängelse sid vatten och bröd. — Uti poliskammaren förekom i förgär ett mål af följande upprörande beskaffenhet. Enkan Christina Enqvist, boende uti huset n:o 41 vid Timmermansgatan å söder, var nemligen tilltalad att hvarje morzon hafva kört ut sin 7 års gamla gosse för att tigga, och då denne vid hemkomsten icke lyckats tigga ihop så mycket som modren påräknat, hade han blifvit piskad och slagen. Poliskonstapeln Malmberg hade sistl. lördags qväll träffat gossen gråtande ä gatan utanför der enkan Enqvist bor, och då gossen blifvit tillfrågad hvarföre han gret, så hade han svarat: ju jag törs ej gå hem, ty då får jag rysligt med stryk af mamma, emedan jag i dag ieke fått en enda. slant, utan endast bröd,. Gossen hade derefter blifvit införd till modren, och af husfolket hade konstapeln erfarit att gossens uppgifter vore med sanna förhållandet öfrerensstämmande. Enkan Enqvist, i anled ning häraf inkallad till porsförhör, bestred att hafva anbefallt gossen att gå ut och tigga, utan hade hon tvärtem tillhållit honom att gå i skolan. Hon erhöll en allvarlig varning, jemte föreställning om att hon möjligen snart kunde komma på arbetshuset och gossen blifva intagen å någon allmän välgöreohetsanstalt. — I måndags dömdes uti poliskammaren följande för stöld straffade personer, hvilka icke kunnat skaffa sig laga försvar eter sysselsättning, att hållas till allmänt arbete: Manspersonen Malmgren till 3 år, dHedenström till 2 är, d:o Blom till 2 år, d:o Wahlström till 3 år, samt qvinspersonen Dahlström till 4 är. Af alla dessa nu dömde syntes ingen vara öfver 30 är gammal, och de emottogo det afkunnade VU MO DD mA pu Mm MH mA HIA AA em JV AA LU OO I