Aftonbladet – 23 maj 1854, sida 3

og lykkelige svundns, kun Daaden atterstaar. Med freidigt Haab vi vandre paa Fremtids dunkle Vej, og tröste saa hverandre: Det Gode trattes ei. Vor gode Aand os förte fra mange blinde Skjer; Ulykker, som vi hörte, drog af og kom ei ner. Her norderligst paa Verden i Nordlysglands vi stod, og saa den vild i Ferden, — og veltet i sit Blod. Men Kraft og Mod den fatter paa CV hver evig Gang: Nu kruunmer den sig atter som Björne til et Sprang. Den aldrig ka? 832 under: — dens Aande kom frå Gud — af sine slagne Vunu er den suger Nering ud. Og disse Kampens Kvider, som kuer modig Her? — Det Verdens Födselsrider til Fribedsbarnet er. Forlöst den Smerten glemmer og kveder Seiersang. — Ved Hjertet Barnet gjemmer, og kjeler det paa Fang. Men Östens Tusse ikke var nogen Börneven: han Barnet bort vil stikke og legge sit igjen. Skal Bytting vi ei kysse og grede hen vort Liv, vi Tussen bort maa hysse med Salmebog og Kniv. — Musikfest. en 4, 5 och 6 Juni kommer en stor musikfest att firas i Aachen under anförande af kapellmästaren Lindpaintner från Wärtemberg. Det rika programmet innehäller bland annät Händels oratorium Israel i Egypten, Mozarts oratorium Den ängerfulle David, ouveriyren och finalen af Vampyren af Lindpaintner, flera symfonier af Beethoven, utom hans pianokonsert och arian Ah perfido! Slutligen åtskilliga nummer af Oherubini, Mercadante, Stradella, Marschner o. s. v. Körerna och orkestrarne komma att tillsammans utgöra Öfver 500 personer, och solopartierna att utföras af sångerskorna Anna Caradori från London, Förster från Berlin och Findorff från Crefeld samt herrarne Schlösser från Mannheim, Pischek frän Stuttgardt och Bässel från Aachen. Violonisten Vieuxtemps har likaledes lofvat att biträda. Den tredje dagen skall han spela sin nyaste stora konsert och Paganinis Streghe. Festen kommer att gifvas i Aachens teaterhus. — Assyrisk skulptur. Öfverste Rawlinson har, rörande de assyriska gräfningarne, inberättat, att man i Ninive upptäckt ett vackert palats, tillhörande Essar-Haddons son. Skulpturarbetena öfverträffa här alla hittills funna i mängfald af ämnen, samt i konstrikt och fulländadt arbete. Palatset är af stort omfång och innehåller måhända inemot 500 särskilda skulpturföremål; trapporna äro nästan fullkomligt bibehållna. Öfverste R. tillägger, att detta palats ostridigt utgör det yppersta af allt hvad maa i Assyrien upptäckt. Hvarje sal, hvarje kammare, hvarje gäng är egnad åt ett särskildt ämne, och dä skulpturserien är genomgången och man betraktar det hela, finner man detsamma vara af största intresse; man måste anse det såsom ett möästerstycke af assyrisk konst; de bilder af djur, träd, blommor, ja af menniskor, som framställa sig, äro vida naturligare än vanligt, och skilja sig mera från de konventionella typer, man hittills funnit. Man har redan upptäckt 2 å 300 särskilda skulpturstycken, ehura icke hälften af palatset ännu är afröjd. Bland det funna förekomma inga kolossala lejon eller tjurar, men centaurer och hippogrifer i mängd; på ett litet marmorbord ses en stad, omgifven af en dubbel vall och i det inre ett tempel, hvars faead utgöres af en rad kolonner, hvilande på djurryggar; en annan mäårmorpjes framställer en backe, på hvars höjd står ett slott, och en chauss med vackra hvalfbågar löper utåt backens sidor. Eit af de vackraste bildhuggeriarbetena framställer en lejonjagt; konungen är den förnämsta handlande personen i denna scen, och man ser honom i det ögonblick, då han med sin lans genomborrar ett lejon, hvilket störtat sig emot hans char, under det 7 andra af pilar träffade lejon ligga här och der döda eller döende. Det hela är utfördt med stor skicklighet och naturlighet. Ännu en annan marmorpjes framställer en park. Genom den stora vidöppna porter ser man konungen, jagande lejon, hvilka äro utförda i liten skala, för att beteckna afståndet. (P. T.) . — kitt litet qui pro quo. Man läser i G. H. o. S. T.: Den engelska ångbåten Oscar 1, som för närva rande ligger i vår hamn, för i sin gallion det svenska vapnet. Ett litet föremäl för skämtares anmärkning har varit att vapnet till inskription bär följande ord : Sigill. Cons. Svec. Norv. Gen. Per. Mag. Brit., — d. v. s. Sverges och Norges generalkonsuls i England sigill. Tydligen har man bildat vapnet efter detta sigill, och har icke förstått bättre än att äfven dess inskrip tion hörde till svenska riksvapnet.