Aftonbladet – 22 maj 1854, sida 2

följde på e. m. antagandet afa alla öfriga punkte i förslaget. Hvad vederbörande derpå kunn vinna är svårt att säga, utom ovilja och harn inom borgareoch bondestånden, hvilka hel naturligt måste betrakta detta såsom en afvog het och ett trots emot dessa stånds, isynnerhe böndernas, allmänt yttrade önskningar att dags verksräntan måtte förvandlas i penningar, el ler eljest åtminstone få bibehållas. Naturligt vis måste ärendet, efter två stånds återremiss i allt fall ånyo behandlas af statsutskottet och resultatet är således ännu långt ifrån gif vet. Men i hvilken angenämare ställning had icke de adliga och presterliga embetsmänne: utskottet befunnit sig, om äfven deras re spektive stånd, åtminstone till någon tid, låti frågan stå öppen. Men så mycken omtanka eller rättare sagdt moderation, fanns icke hvarken hos ministeren, som denna gång förd: riddarhuset i ledband, eller hos det tiondeta gande presterskapet, der utaf 50 icke mer ä1 I voro nog toleranta att ens vilja lyssna til det skattdragande bondeståndets så ytters billiga framställning. Men icke nog dermed. Sedan hela det vig tiga betänkandet var på riddarhuset absolve. radt som en dans, och huset nästan öfvergif. vet, framstod kammarherren Nils Tersmeder med ett förslag som gick derpå ut, att ridd och adeln måtte för sin del förklara, att d ståndet vid förra riksdagen fästat det vilkoi vid beslutet angående upphörande af räntetagares uppsägningsrätt och räntornas lösning efter medelpris, att detsamma skulle anses oskiljaktigt från beslutet om grundräntorna: förenkling, förstnämnde beslut icke borde bringas till verkställighet, med mindre rikets stäner vid innevarande riksdag öfverenskomme om ränteförenklingen och i sammanhang med verkställigheten af derom fattade beslut. Detta öfverraskande förslag, hvilket tillika omfattade en fråga som för närvarande i viss mån äl föremål för riksrättens pröfning, begärdes likväl på bordet af hr Palmerantz och grefve I. Wrangel, och kom således nu icke till af. sörande, par surprise, såsom afsigten tycktes vara. Emellertid har härigenom en ny brandackla blifvit tänd af det Palmst:ernska par: iet, och verkningarne deraf lära nog ickc iteblifva. Vi kunna ej nog beklaga fåvitsketen och blindheten hos detta parti, och skole en annan dag närmare betrakta det lika oformliga som orimliga försöket att genom en takisk manöver tvinga fram hvad man ser sig ej kunna vinna på den rena och lagliga vägen. — H. M. Konungen gjorde sistl. lördag ett besök pä Drott-inghom, — H. K. H. pring Osc:r anländ2 sistlidnc ördags afton på kronoångslupen Kare hit till iden från deu vid Eifsnabben nu liggande