Aftonbladet – 20 maj 1854, sida 2

ten, förråder ett framåtskridande i illustrationernas redighet och intresset af de skildrade ämnena, som förtjenar att erkännas. Särskildt hålla vi utgifvaren räkning för det) ban ej ur sin tidskrift uteslutit fosterländska ämnen. Hvad vi deremot ej kunna gilla är tarfligheten och dea bristande troheten i återgiva :de af porträtter och andra teckningar ur den svenska afdelningen. Utan namnt-ckningen P. D. Atterbom under ett af de förra, skulle man ej kunna ana att man här har den frejdade skalden framför sig. För öfrigt innehåla dessa sista häften porträtter sf dagens mest framstående personligheter, Sir Charles Napier, kejsar Nikolaus, marskalk St: Arnaud, lord Raglan m. fl., tecknig af engelska amiralskeppet Duke of Wellington, hvaraf man äfven får en bild i genomskärning, kartor öfver krigsteatrarne m. m. Magasiset har dessutom en särskild följetongoch mus:kafd-lning. Prenumerationspriset för år är 6 rdr 32 sk. bko. Af Portföljen, tidskrift för salongen, har Aprilhäftet utkommit. Följetongea innehäller berättelser af E. Souvestre och Auerbach. Som vanligt åtföljes häftet af en litografi. I —— — Kommitteen för det Tredje Norska Ailmänna Landtbruksmötet, hvilket är utsatt att hållas i Kristiania den 28 Juni — 1 Juli detta år, har till öfverläggningsämnen utfärdat följande frågor, som vi meddela efter Morgonbladet för den 15 dennes: J. Har man på de senare ären vunnit erfarenhet om nägra nya för jordbruket tjenliga redskap eller machiner, eller om några väsendtliga förbättringar uti de förut brukliga? 2. Har man kommit i besittning af några nya och bättre arter af rotväxter, sädeseller grässlag? 3. Har man användt benmjöl, fosforsyrad kalk, sips, affall efter fiskerierna och dylika ämnen till gödningsmedel, och, i sädant fall, hvilka verkningar hafva de visat? 4. Har man inhemska boskapsarter, hvilka äro sådana, att de tillfredsställa en landtbrukares billiga fordringar eller ätminstone genom förädling kunna bringas derhän, och genom hvilka anordningar kan i sådant fall en dylik förädling tillvägabringas? 5. Furu bör boskarsafveln bedrifvas, för att bäst motsvara den deraf påräknade nyttan? 6. Hvilken erfarenhet har man gjort om såväl kostnaden vid, som nyttan af en systemstisk anläggning af täckta diken, och hvad kan företagas till befrämjande af detta förbättrade dikningssätt? 7. På hvad sätt kan svårt utsugen jord, t. ex. de: så kallade Havreskifter, bringas i stånd att äter bära lönande gröda? 8. På hvilka sätt kunna ängar ändamålsenligast förbättras ? 9. Huru uppsamlas och tillgodogöres fördelaktigast den uti stallen fallande flytande gödseln? 10. Huruvida är hos oss förhällandet så ordnadt emellan landtbrukare och deras arbetsfolk, med afseende på dessa senares aflöning och arbetstid, att det å båda sidorna medför de största möjliga fördelarne af deras gemensamma verksamhet? 11. Hvilken erfarenhet har man vunnit om det ändamäålsenligaste odlingssättet af Turnips och andra rotfrukter. 12. Hvilka förfaringssätt hafva användts vid tillredning af boskapsfoder, i synnerhet genom värmning och sjelfupphettning, samt hurudana hafva kostnaderna och fördelarne dervid visat sig vara? 13. Hvilka binäriogar förtjena att införas eller utvidgas, till användande af den tid, som kan blifva ledig från landtbrukets egentliga sysselsättningar? 14. Huru kan trädgårdsskötsel förenas med ett ordentligen drifvet jordbruk? 15. Hvilka svårigheter yppa sig i allmänhet för arbetsklassen hos oss att erhålla jord till odling, ech huru kunna dessa svårigheter aflägsnas? Kommittgen meddelar slutligen, att hon är beredd att på anmodan anskaffa husrum för de utländningar, hvilka önska öfvervara mötet, äfvensom att tillfälle kan för dem beredas till deltagande i de blifvande gemensamma måltiderna. — — Ronneby sparbank. Af revisionsberättelsen om denna sparbanks förvaltning sistlidet år finner man, att insättningarne under året utgjort 12,803: 43. och uttagningarne 10,039: 13, oeh hade insättningsfonden, som vid årets början var 27,101: 5, vid ärets slut stigit till 31,111: 11. Sparbankens egen fond, som med 195: 6. bestridt årets omkostnader, var vid ärets slut 1,485: 5. 4, allt bko. Vid 153 års slut bestodo insättarne i sparbanken af: 154 stånds personer, 182 personer tillhörande arbetsoch tjenstebjonsklasserna, 144 barn och 8 allmänna kassor. — Sjöskadoar och strandningar år 1853. Enligt konungens befallningshafvandes afgifna rapporter om strandningshändelser och sjöskador å rikets kuster sistlidet år, ha 24 svenska och 37 utländska eller tillsammans 61 fartyg strandat, af hvilka blifvit bergade: Svenska. Ut ändska. S;a. utaf egna besättningar 3. 7. 10. med hjelp från kusten 4. 16. 20. tolalt förolyckade 17. 14. 31. S:a 24. 37. 61. Härvid märkes, att under titeln totalt förolyckade, innefattas icke allenast fartyg, som helt och hållet gått förlorade, utan äfven sådene, hvilka, sedan besättningarne tillika med större eller mindre delar af last och inventarier bergats, blifvit antingen sönderslagne eller såsom vrak öfvergifne och försålde. — Svenska Tidningen meddelar ett utdrag af Stockholms karantänskommissions protokoll den 6 Nov. 1847, hvilket synes åsyfta attinnebära ett slags försvar för de åtgärder och författningar, regeringen hittills vidtagit i karantänsfrågan. Hvad man finner af detta protokoll är emellertid endast, att vid nämnde tillfälle 3:ne läkare, hrr M. Retzus, Huss och Tholander, på anmodan af kommissionens dåvarande ledamot hr generaldirektören Ekströmer, tillstädeskommit och meddelat sina tankar och iakttagelsers rörande fyra af kommissionen då framställda frågor attgående koleran. — Af de till protokollet antecknade svaren finner man: 1:o Att af de trenne läkarne 9 . 2 109 ZT PP oo LL PP 1 AA