Aftonbladet – 18 maj 1854, sida 3

AU VIVDLLTBVISS BLUDUGUS UPPBILWTe 29 IAaLUv Wynn sta om huruvida koleran är kontagiös eller miasmatisk; men ju mindre vetenskapen bevisar, desto större rätt har iodividen och kommunen att söka värna sig sjelf mot fienden, och aut det är en fiende, visa de 3000 nya korsen utom Norrtull. Så länge denne fiende står på utländsk botten, skall man söka utehåla honom från sioa landamären; men då han beträdt dem, eger man ej mer försvarsrätten; då skall man bjuda honom sin öppna famn. Jag önskar ej spärrningar sädane de sista voro, hvllka voro oförnuftiga och löjliga; men jag önskar att man skulle hafva rätt att afskilja från sin beröring de af kolera smittade, åt hvilka väl ordnade karantänshus skola finnas. Prostarne Carlander och Almqvist, hofpredikanten Hasselrot och doktor A. Nordström yttrade sig öfver olämpligheten, ja skadligheten af de inhemska spärrningarne, för bestyrkande hvaraf de anförde flere talande exempel. Kyrkoherden Nordlund och prosten Runsten, båda öfvertygade om det onyttiga i de inrikes karantänerne, ansågo dock förmänligare att antaga utskottsbetänkandet, än doktor Gumelii förslag, emedan konungen hade, i de specifika fallen utskottet framställt, mer stöd för sitt åtgörande, som alltid komme att mötas af fördomen, än i en så allmänt affattad skrifvelse som den föreslagna. Vid votering antogs det Gumeeliska förslaget med 31 röster mot 13. Statsutskottets betänkande n:o 91, hvaruti utskottet afstyrker begärdt låneunderstöd åt akademiska för eningens i Lund byggnad, förei om nu. : Professor Agardh, biskop Heurlin och prosten Holmberg begärde äterremiss, under tillkännagifvande af sina välönsksingar för den akademiska föreningen, och huru mycket godt detsökta lånet skulle medföra såsom möjlighet af billiga hyror och billig mathållning för fattiga studerande. Riksarkivarien Nordström, När man lånar skall någon vara låntagare. Hvilken skulle då blifva läntagare i akademiska föreningen? Är akademiska föreningen en juridisk personlighet, en så dan som kan upptaga lån? Nej, den är blott en faktisk existens. Om den erbjudna panien genon: inträffande omständigheter ej vidare ionebure stkerhet, eller staten, i följd af bristande räntebetalningar, skulle nödgas indrifva sin fordran, hvem skal! ersätta skilnaden af pantens värde och det resterande lånebeloppet? Akademiska föreningen — nej, någon sädan legaliserad korporation finnes ej. Föreningens förste stiftare? Nej. Dess ledamöt r, när lånet tases? Nej. Ingen kan tillbörbindas att betala, ty den akade niska föreningen är ej en juridisk personlighet. Jag gör dessa anmärkningar ej af ogillande af den akademiska föreningen, hvars goda egenskaper jag ingalunda förnekar, utan för att visa de juridiska konseqvenser en sädan låneoperation kan medföra. Biskop Annerstedt och prosten Berlin talade till föreningens bästa. Biskop Genberg yrkar äfven äterremiss; han var bland de första som rädslogo öfver detta byggnadsföretag, hvilket på det högsta afstyrktes af den varnande ålderdomen och den scerupulösa juridiken, iden gick dock fram, ej som fantasifoster, utan som en sig uppenbarande verklighet. Den närvarande frägan bar blifvit neddragen att jag så må säga frän sin praktiska ständpunkt till det privata kontraktets omräde. Är dä staten en låneanstalt? Har ej staten nägot högre mål än att få igen sina penningar? När staten lånar är det under form af understöd, och staten har länat under mindre säkra garantier än de här erbjud na, och gilvit understöd St företag som ej varit deraf mera förtjente än akademiska föreningen. Doktor Ihomander. För sä vidt panten ej är tillräcklig är han jäfvig; ty han är obligationsinnehafvare. Denna icke juridiska personlighet, hvars första faktiska existens gaf sig tillkänna genom län, hvilka ordentligt blifvit betalde, har docs på orten blifvit ansedd som en ganska aktningsvärd personlighet. : Riksarkivarien Nordström. När diskussionen öppnades var det, hvad betänkandet äfven utvisar, blott fräga om lån; man har sedermera utvidgat sin argumentation, och talat om understöd. Mina anmärkningar voro juridiska observationer öfver ett sä beskaffadt län. Som jag förut yttrat önskar jag föreningen allt godt oeh motsätter mig ingalunda understöd. Betänkandet äterremitterades. Eorgareståndet. Plenum 1: går afton kl. 6. Ständet förehade och afgjorde ridderskapet och adelns inbjudning till medstånden att i bränvinsfrågan förena sig med adeln, i afseende ä de punkter hvari ridd. och adeln stadnat uti beslut, skiljaktiga från dem bränvinsutskottet tillstyrkt. Af denna inbjudning, som läsaren återfinner i n:o 100 af vårt blad för den 2 dennes, antogos af borgareståndet punkerna 1, 4, 5 och 7. I afseende å 2-dra punkten, deri adeln tillagt ett nytt moment af innehäll Bränvinstillverkningen i mindre bränneri får utöfvas endast af den, som eger eller innehar i mantal satt eller särskidt skattlagd jord, stadnade ståndet med 25 röster emot 22 vid det beslut, att inbjudningen icke för närvarande kunde antazas. Anledningen härtill var den, att man befarade att genom detta tilläggs antagande skulle man omöjliggöra all destillering med mindre pannor i städerna, hvarföre man på sätt som skedde ville ajournera sitt beslut i ämnet till dess den till utskottet äterremitterade destilleringsfrågan blifvit afgjord. De fleste talare erkände eljest fördelen af det af adeln beslutade tillägget, såsom län dande till en önskvärd inskränkning af de mindre pånnornas antal. Beträffande 3:dje punkten, fattades med 36 röster mot 5 samma beslut som om den 2:dra, emedan den med denna står i ett oskiljaktigt sammanhang. Slutligen afslog ståndet med 23 röster mot 22 in bjudningen i 6:te punkten, angående öfverlemnande till konungens befallningshafvande att utse det vid uppmätningen tillstädeskommande vittne, som utskottet ansett borgerskapets äldste i stad och sockennämnd på landet böra välja. Detta beslut tillkom på yrkande af hrr Rydin, Hasselrot och Henschen, som ansågo det lämpligt att då styrelsen tillsätter såväl kon trollörer som öfverkontrollörer, folket äfven måtte få utöfva någon tillsyn på bränvinsbränningen genom vittnets utsgende. Anseende de dessutom lokalmyndigheterna bättre än konungens befallningshafvande vara i tillfälle att känna ifrägakommande personers tillförlitlighet. ; För bifall talade deremot hrr Stolpe och Ekenman, som framhöllo det oegentliga uti att göra ifrågavarande uppdrag till ett kommunalbestyr, och anförde flera omständigheter under hvilka trassel och obebag af ett sådant stadgande kunna uppstå, t. ex. om det skulle falla en sockennämnd in att ej vilja utse nägot vittne. Enmängd under -fortgången af tullfrågans behandling inkomna betänkanden föredrogos, och blefvo andra gängen bordlagde. Hr Rydins motion om anslag till en teknisk skola i Borås, remitterades till statsutskottet. RÄTTEGÅNGSoca POLISSAKER. -— Rädbusrättens. 5:te afdelning afkunnade i går utslag uti det af stadsfiskalen borgmästaren Mellbin mot 16 arbetare vid kongl. teaterns skräddareverkstad väckte ätal, angående förskingrandet af den genom donation utaf fru Jenny Lind-Goldsehmidt för