Aftonbladet – 12 maj 1854, sida 3

Article Image
MeV vy TIVA vv SEREDAE 00 lyckligen genomgänget. RÅTTEG ÅNGSoca POLISSAKER. Inför rädhusrättens 5:te afdelning fortsattes i går ransakningen, angående den misshandling som före ståndaren vid gymnastiska centralinstitutet, kaptenen A. F. Wablfeldt, är angifven att hafva föröfvat mot den vid nämnde institut anställde vaktmästaren Andersson. Andersson och kapten Wahlfeldt voro personligen tillstädes, den förstnämnde ätföljd af sitt förut bebegagnade rättegängsbiträde, kongl. sekreteraren Forsselius. De i dag på Anderssons yrkande inkallade vittnen voro, underlöjtnanten vid lifgardet till häst grefve N. G. A. Sparre och hos kapten Wahlfeldt anstäida städerskan Olsson. Gr fve Sparre berättade att han, som uppehällit sig uti ett inre rum hos kapten Waählfeldt, under det Andersson blifvit slagen, slutligen utgått i tamburen, dä kapten Wablfeldt yttrat: ser du nu, att ban fätt smörj, men det är ännu icke slut. Grefve Sparre bade sett att Anderssön var blodig, men icke observerats, att dörr, golf och tapeter i tamburen varit bestänkta med blod. På framställd fräga tillade gref: ve Sparre, att kapten Wablfeldt förklarat, att han skulle utverka det Andersson blefve afskedad. Grefve Sparre uppgaf vidare att han aldrig hört Andersson vara bnäsvis och visa sturskhet mot kapten Wabhlfeldt, men mot vittnet hade Andersson varit näsvis, då han af vittnet erhållit förebråelse derföre att skottaflan uti skjutbanan icke på grefve Sparres befallning varit rigtigt iordningställd. Nägon stund efter det Andersson fått stryk hade, såsom grefven uppgaf, Andersson infunnit sig hos professor Branting, och derstädes sbedt såväl kapten Wahlfeldt som vittnet om ursäkt derföre att han va rit näsvis, samt dervid fallit på knä. I anledning häraf förklarade nu Andersson att han så mycket mindre kunnat bedja om förlåtelse, som han efter den honom öfvergätgna misshandlingen var så svullen i ansigtet att han icke kunde öppna sin mun eller framstamma ett enda ord. Han hade visserligen uti sin yrsel bugat sig mycket djupt för kapten Wahlfeldt och grefve Sparre, men sådant hade skett uti yrsel; ty Andersson var så yr i hufvudet efter misshandlingen, att han icke hade riktigt reda på sig. På en slutligen till grefve Sparre framställd fråga, förmälde han att han vid detta tillfälle sett att Andersson var mycket svullen i ansigtet. Städerskan Olsson berättade, att hon af kapten Wahlfeldt blifvit tillsagd att anbefalla Andersson infinna sig å kaptenens rum. A. hade af vittnet anträffats å gården sysselsatt att bära vattenämbar, och då han emottagit befallnipgen hade han svarat jag har ej tido. Emedlertid hade Andersson några mi-l. outer derefter infunnit sig hos kaptenen. Ehuru vitt I. nets rum är beläget ofvanpå kapten Wahlfeldts rum, hade hon icke hört några jemmerrop. En qvarts timma derefter hade Olsson blifvit medelst ringning å klocksträngen nedkallad till kaptenens rum. Hon bade då mött Andersson i förstugan, men icke sett honom vara blodig eller beklaga sig öfver nägon miss handliog. På befallning af kapten Wahlfeldt hade vittnet borttvättat bloddropparne, å dörren och golf vet. Kaptenen hade yttrat jag har gifvit Andersson en munfisk, derföre att han varit otidig mot Sparrev. vittnet besvarade en mängd frägor med jag kan ej ou erinra migx. Omkring en half timma efter det hon borttvättat bloden hade hon träffat Andersson stående i en förstuga, då han varit mycket blodig i ansigtet. Andersson hade yttrat: sädana här drickspengar får jag af kaptenen. På framställd fråga förklarade Olsson, att hon aldrig hört Andersson vara näsvis emot kapten Wahl-l: feldt, men säsom vittnet uttryckte sig ifinan denna tragedie hände, så har Andersson sjelf för mig er känt att han en gäng i fäktsalen varit näsvis emot kapten Wahlfeldt. Anderssons rättegängsbiträde inlemnade till domstolen ett af föreständaren, professoren Branting utfärdadt intyg att Andersson under de 7 år han såsom vaktmästare varit anställd vid institutet, uppfört sig på det mest berömliga och hedrande sätt samt aldrig genom nägon försummelse gjort sig förfallen till klagomäl. Kapten Wahlfeldt ansåg sig i anledning häraf böra yttra sin förundran deröfver att professor Branting vågat utgifva ett dylikt frejdebetyg, och yrkade slutligen att professor Branting måtte kallas för att med ed fästa sitt utlåtande öfver Anderssons uppförande. Den för vakimästaren vid institutet utfärdade instruktion visade att Andersson haft ganska mänga göromäl, och icke haft sig ålagdt att — besörja om att skottaflan vore iordningställd. Bland anrat hade Andersson till äliggande att sköta en häst, hugga och säga ved, bära vatten, städa och elda rummen, vesörja gaturenhällningen, vara tillstädes under lektionerna, samt draga försorg om kadavers forslande till och från anatomisalen. Hr Forsselius uppgaf att Andersson allt sedan den honom öfvergångna misshandling plågats af yrsel och fruktade att Andersson komme att i hela sin äterstående lefnad lida mehn af misshandlingen. Han nödgas ännu lega annan person till uträttande af de gröfre sysslor som äligga honom. Kapten Wahlfeldt inlemnade flera betyg af innehåll att han i egenskap af lärare vid krigsakademien å Carlberg varit human. Herr Forselius svarade derpå att han djupt beklagade att det nu åtalade våldet visade att hr Wahlfeldts humanite försvunnit. Kapten Wablfeldts yrkande att professor Branting och läraren vid institutet hr Ling, måtte kallas att infinna sig, bifölls, och uppsköts mälet tills nästa torsdag. — Arbetskarlen Johan Wahlqvist blef i dag inmanad i häkte derföre att han med för stöld häktade och nyligen af rådbusrätten dömda f. d. korrektionshjonet Aspegren haft transaktioner om ätskilligt tjufgods och deribland ett guldur, som nu genom polisens försorg tillrättakommit och hvilket Wahlqvist pantsatt hos en annan person, hvilken, säsom det vid förhöret i dag styrktes, icke kunnat förmoda att det var olofligen tiligripet. Någon egare till nämnde guldur har ännu icke anmält sig. — I gär e. m. kl. 4 var eldsvåda nära att utbryta i huset n:o 17 å Sevebåtsgatan vid Ladugårdslands torg. Genom gnistor från skorstenen hade eld antändt brädbeklädnaden under det med tegel beklädda taket tillen inpå gården belägen mindre trähusbyggnad, som användes till smedsverkstad. Derigenom att 2:ne arbetare genast varsnade elden blef densamma af dem släckt utan att brandsignaler behöfde anlitas. LANDSORTS-NYHETER. Gefle d. 8 Maj. Enligt den i dag utkomna Gefle skeppskalender, utgör den staden tillhöriga bansm FR ss a ———LLV MH MM mm met BB ra VV a As AR

12 maj 1854, sida 3

Thumbnail