import af endast 3,, å 4, millioner . I afs på förslaget att särskildt reglera de norska föl ån dena, vore, detta talarehs lifliga önskan, men sådant kunde ej ske genom tulltaxeunderrättelserna, och bor de dessutom föregå. Grefve Posse håde ju sig öppet att derom väcka särskild motion. Efter utredning af dessa förhållanden hoppades talaren att ridderskapet och adeln skulle finna bäde rättvisan, statens fördel och konseqvensen med hvad Rikets Ständer och K. M:t i enahanda fråga vid förra riksdagen beslutat, bjuda att högl. ständet bifölle utskottets förslag om de gamla tullsatsernas bibehällande för socker och sirap. Hr Hierta L. J. fann den föregående talaren hafva på ett så fullständigt, klart och lättfattligt sätt ut redt denna fråga, att han hade föga att tillägga. Han vore väl en varm vän af handelns frihet, men ville icke derföre att man på en gång skulle slå de näringsidkare för pannan, hvilka nedlagt högst betydliga kapitaler i sin handtering. Grefve Posses kalkyler öfver sockerfabrikanternas vinst voro allt för öfverdrifna. Så länge förbudet fortfor hade åtskilliga af dem visserligen samlat stor förmögenhet, men efter denna tid trodde tal. näringen icke ega allt för stort skydd, isynnerhet vid det förhållande att socker från Norge kunde införas mot half tull, i följd hvaraf intet skydd, egentligen funnes mot det norska sockret. Tillstyrkte bibehållande af nuvarande tullsats och ansåg en nedsättntng vådlig för näringens bestånd. Hr statsrådet Gripenstedt erinrade jemväl om frå gans behandling vid förra riksdagen. De kalkyler, som då blifvit uppgjorda, grundade sig på nogranna undersökningar af vetenskapsmän och visade att, ef ter en afkomst af 75 proc. för 100 skälp. råsocker, den svenska fabrikanten var belastad med afgifter till belopp af 3 sk. 4 rst. bko eller 5 sk. rgs för hvarje skålp. K. M:t och Rikets Ständer hade då varit ense om de åtgärder, för hvilka en annan talare redogjort och hvilka varit dikterade af ömsesi dig rättvisa. I anledning af samme tal:s anmärkning angående den skyndsamhet hvarmed drawbaxen på socker blifvit i sednaste tulltaxan nedsatt från 4 till 3 sk. ville hr Gripenstedt erinra, att 4 sk. verkligen innebure en dold exportpremie, hvaröfver man på norska sidan med skäl kunde klaga och som således Tborde borttagas, för att reglera förhållandena med Norge, hvarmed skäligen icke kunde uppskjutas till Jen blifvande riksdag. Tal. utvecklade derefter ytterligare skälen för den gamla tullsatsens bibehållande, desto heldre, som Fredrikshallsbolaget efter den 1 Juli vid export erhölle en så hög drawbak, att densamma kanske uppginge till 3 a 4 rst rgs per skålp, hvilket således kunde betraktas såsom en särskild exdportpremie. Om deremot det ifrågavarande undan taget icke existerade, skulle tal. icke ens anse en oedsättning till 3 sk. bko obillig. Nu tillstyrkte han bifall till utskottets hemställan. Hr landshöfdingen Fåhreus, 0. J., yttrade sig åf. ven ganska omständligt för den gamla tullsatsens bi behållande och uppehöll sig vid den stora vigt, denna fabrikation egde för landets både handel, sjöfart och statsinkomst. Att nu helt tvärt störta densamma genom tullens nedsättning till ett belopp, som lemnade I fabrikanten förlust i stället för skydd, vore högst oklokt och så betänkligt, att möjligen K. M:ticke då torde finna någon annan utväg än att återställa inI förselförbudet. Hr Carleson. E., ville, med afseende å den fördel, Norges fabrikanter erhölle genom en högre drawback, tillstyrka en tull af 4,sk., hvarmed han trodde att våra fabrikanter kunde vara belätna. Hr Prytz, L. 4., ansåg tullen icke rimligeu böra nedsättas, så länge det norska förhålland-t fortfore. Likaså grefve Gyllenstolpe, A. G., som i öfrigt ville fästa grefve Posses uppmärksamhet doarpå, att förhållandet med Norge vore traktatmessigt regleradt och kunde icke ensidigt förändras eller upphäfvas genom något till lägg till tulltaxeunderrättelserna. Grefven för sin del önskade gerna att lika införseltull borde stadgas från Norge som från andra orter. I sådant fall, men icke eljest, ansäg grefven en nedsättning rättvis och rimlig. Statsrådet frih. Palmstjerna betraktade frägan ur financiel synpunkt och framhöll huru betydligt våra statsinkomster skulle lida, likasom vär handel och sjöfart, om vi småningom för hela vår betydliga socker;mport skulle blifva skattskyldiga till Norge och derigenom tillika förlora skillnaden i inkomst mellan socker irå form ock i raffinerad, hvilken förlust uppginge till 11—12,000 rdr bko för hvarje million. Tillstyrkte bifall. Sedan derefter grefve Gösta Posse och hr Dalman ytterligare haft ordet hvar emot annan, framställdes proposition på utskottets betänkande, som nästan med enhälligt ja bifölls, hvilket ock, sedan en ledamot, som begärt votering, derifrån afstätt, förklarades vara ridderskapet och adelns beslut. Plenum : går afton. Tullbetänkandet. Ständet genomgick artiklarne stearin, ljus, tenn; termometrar, terpentin, tobak, tryffel, tråd, garn, trävaror, tägvirke, ull, ur, urband och urkedjor samt verktyg. De af utskottet föreslagna tullsatser ä dessa artiklar biföllos alla, med undantag af dem ä stearin och ljus. Å stearin föreslog grefve Gyldenstolpe, A., Jen nedsättning till 4 sk. frän 5 sk. skålp. Hr Hjerto L. J. hade äfven föreslagit en sädan, men endast un der den förutsättning att tullen å talg nedsattes till hälften. Detta hade nu ej skett och han måste der före motsätta sig en åtgärd som, utan samband med len lindring af tullen på råvaran, skulle göra den in I hemska stearinfabrikationen nästan omöjlig. Talaren sökte genom en kalkyl visa att det belopp talg som fordras till ett skälp. stearin, i tullumgälder, tolags afgift till sjöfartsfonden, vågomkostnader och utgäende tull i Ryssland belastas till ett belopp af 4 sk. och 4 rst. banko. I den händelse likväl ständet skulle besluta sig för en nedsättning, ut Ibad han sig att denna heldre måtte ske till likhet med tullen å talg, då de nuvarande stearinfabrikanterna ätminstone hade den utvågen att förvandla sina I fabriker till blott och bart ljusstöperier. Hr Hjertas kalkyl underkastades granskning af grefve Gyldenstolpe och hr Gripenstedt, af hvilka den sednare sökte visa att en tull af 2 sk. 4 rst. är tillräcklig för att fabrikationen skall kunna löna sig. Hvad som mera är skydd. Priset på varan hade också oskäligt stegrats, på samma gång den försäm rats. Hr Hjerta visade att prisstegringen ej varit konsekutiv, och haft sin grund i det fördyrade räämnet, samt hänvisade, som svar på de af en talare, friherre Cederström, C. R., framkastade antydningar derom att hr Hjerta härvid läte leda sig af begär efter enskilt vinning, på sina bemödanden för tullnedsättningen ä en mängd artiklar, hvarä hans enskilta intresse, om han följde det, skulle bjudit honom att snarare yrka stegring af tullen. På framställd proposition biföll ständet grefve Gyldenstolpes förslag om nedsättning till 4 sk. Vid arsikeln ljus nedsattes tullen ä talgljus (efter votering med 38 mot 34) till 3 sk. (enl. hr von Kochs förslag) sam Ää stearinljus utan votering) till 6 sk. (efter grefve Gyldenstolpes förslag). Rörande öfriga ljusslag bifölls utskottets förslag. Ståndet ätskiljdes kl. 10. ——— Prosteståndet. Plenum d. 10 Maj, kl. 10 f. m. Till den redogörelse som lemnades öfver gårdagens förmiddagsplenum bör tilläggas: Vid artikeln Imne väfnader begärde doktor Säve ordet, och yttrade sitt