Aftonbladet – 9 maj 1854, sida 2

samma afsigt, som dref er de 15 sjömilen. Men dertill kommer, att vår lilla utflykt förorsakades verkligen ej af pur nyfikenhet, såsom ni förmodar, min herre; utan vi voro verkligen inbjudna af några officerare, som dagen förut hade gästat oss och mottagit vårt löfte att på sagd dag infinna oss. Månne således icke det gifna löftet — om än till någon del i förening med den anspelade nyfikenheten, som ju var gemensam med eder egen — kunde ha någon del med i det vågspel, som ni föreställde er så äfventyrligt, men som för oss, som äro något mer vana vid vind och våg, alldeles icke visade sig i någon så äfventyrlig dag. Qvinnan kunde hålla sig hemma — det är sannt; men den man, som tager så illa vid sig blott vid åsynen af en båt på vågorna, kunde väl också vara temligen öfverfiödig härute. Hufvudstadens stenlagda gator bjuda honom sjelf ett säkrare fotfäste än våra gungande fjärdar; — men då skulle han möjligen icke fått tillfälle att förvåna sig öfver den s. k. kongl. svenska fruntimmersnyfikenheten,; ja, hela hans resebeskrifning hade då möjligen måst uteblifva! Kommer ni ännu en gång hitut, min herre, så — — är ni visserligen välkommen, men låt dock fördomarne något litet blåsa af er på vägen. Framför allt låt icke våra små gungande skärgårdsbåtar så mycket förskräcka er, skulle än ett eller annat parasoll eller flor skymta fram under seglen. Nog nu för denna gång med vår lilla polemik angående nfruntmmers-nyfikenheten. Den Engelska flottan! — ja, den ligger ännu: qvar), såsom den nui 14 dagar legat, helt trygg och orörlig i vår hamn. Ingen annan förändring synes, än att stundom en ångare eldar upp och ger sig af, stundom anländer en annan och intager den föregåendes plats. Sjelfva, kärnan af den stora flottan Jigger emellertid ! orörlig. Dagligen hafva vi hört omtalas: I Detta bref är, såsom datum utvisar, skrifvet den. 4 Maj, således dagen före flottans ajsegling. Red, anm.