töd. Endast från Cefalonia hafva inträffat 1000 nan insurgenter, väl försedda med kanoner och imunition. Resningen vinner alltmera styrka och utsträckning. Enligt underrättelser till Triester-Zeitung har staden Peta den 25 April blifvit eröfrad af turkarne, 300) insurgenter under Karaiskakis och Tzavella slagna af Osman Pascha och Karaiskakis sekreterare dödad. Ett annat Triester-Zeitung tillhandakommet meddelande vill veta att man funnit papper, som ;kompromettera grekiska hofvet i fråga om insurrektionen., Krigsteatern vid Donau. Det enda officiella som denna post briingar oss från krigsteatern vid Donau är följande depesch i den franska Monitören för i tisdags: Turkarne hafva i Lilla Wallachiet satt sig i pmarsch mot Crajowa. Underrättelsen att ryssarne I dit ett vigtigt nepderlag i Dobrutscha bekräftar sig fullkomligt, pmen man har ännu ingen bestämd uppgift om stället der striden egt rum. aDet af ryssarne häftigt ansatta Silistria, motpstod med framgång deras anfall; ryssarnes förpluster voro betydliga. Redan af andra äldre underrättelser finner man att turkarne skyndat att åter taga i besittning det af ryssarne utrymda Lilla Wallachiet. Enligt hvad Monitören innehåller cfter en till regeringen ställd depesch från Belgrad af den 29 April, besätta turkarne hvar efter annan de af ryssarne öfvergifna platserna. Sedan den 24 hade turkarne redan inryckt i Maglabit, Gunia, Projana och Palessi. Lloyd berättar dessutom, att på rysk befallning hafva äfven den wallachiska milisen, gränsbevakarne och darobanzerna (et slags milis) dragit sig tillbaka ur Lilla Wallaciiet, så att landet var blottadt på allt slags besättning då turkarne dit inryckte. I sammanhang med rörelserna i Lilla Wallachiet berättas att turkarne hade för afsigt att utrymma Kalafat och Widdin, och att detta skulle vara verkstäldt redan innan den 6 Maj, då numera, sedan Lilla Wallachiet blifvi utrymdt och ryssarne börjat uteslutande pätänga vid Nedre Donau, dessa positioner bifva öfverflödiga. Om den från Lilla Wallachiet uttågande Liprandiska kårens tillstånd skrifves till Augsb. Mllg. Zeit. af en korrespondent, som påstås alldeles icke kunna beskyllas för någon afvoghet mot ryssarne: Efter hvad det påstäs qvarblifver generallöjtnant Liprandis kär i Bukarest för att hemta sig; den kamperade midt i snön under hela sistförflutne viner i en ganska ogästvänlig trakt och måste nästan dagiifen värja sig emot en temligen öfvermodig fiende. Dessa besvärligheter fördrog menskapet med sällsynt härdighet, ehuru kären förlorade mer än 20 procent af sin nummerär. De sednaste något utförligare berättelserna om ställningen vid Silistria, innefattas i följande skrifvelse af den 25 April till Wiener Lloyd: General Liders stär med sin kär alldeles i grannskapet af fästningen. Den hittillsvarande kanonaden var blott ett förspel; det egentliga förstörelseverket skall börja den 1 Måj. Anfallet mot Silistria skall företagas med en styrka af 30,00; man, hvilka redan kampera nära Silistria. 200 kanoner af gröfsta kaliber skola understödja anfallet. Man hoppas inttaga Silistria inom sex eller åtta dagar. Samtidigt dermed förbereder man sig att gå öfver Donau vid Oltenitza. Turkarne rusta sig i Silistria med all makt till motvärn. Om de många strider som egt rum i Pobrutscha och trakten af Trajansvallen, såsom vid Tschernavoda, Karassu m. fl. punkter saknas ännu närmare och fullt tillförlitliga underrättelser. Vi hänhålla oss i detta afseende till den depesch vi här ofvan meddelat ur fr:anska Monitören, och hvilken ger vid handen att den sista sammandrabbning man ännu vet att omförmäla, utfallit till turkarnes fördel. Om en ny strid, som den 23 April skulle ha förefallit vid Tschernawoda läser man emellertid i Wienertidningen Presse: Den 23 April stod vid Tschernavoda en sex tmmars strid, som slutade lika ofördelaktigt för ryssirne om träffningarne vid Costelli och Kustendschi. 2yssarnes förlust vid Tschernavoda kan uppskattas till 500 döda, 250 fångna och 15 kanoner med anspan. Turkarne, hvilka, betydligt underlägsna till anta!, sesgerrikt underhöllo striden mot ryssarne, hafva likileles lidit icke obetydliga förluster. Ryssarne hade under natten skyndsamt retirerat bakom Tschernavoda och lemnat stridsfältet ät turkarne. Detta är det hufvudsakliga af hvad vi veta om tilldragelserna vid Trajansvallens vesitra inda eller i grannskapet af Donaus krökning mot norr. Från Trajansvallens östra ända omförmäles deremot, att ryssarne tagit Kustendsche i besittning. Staden hade blifvit stucken i brand, huru och af hvem vet man ännu icke. Tvenne franska fartyg hade legat i hamnen, hvilka skickat några officerare i land för att efterforska orsaken till branden och de kunde vid ryssarnes anryckande red knapp nöd rädda sig i skyddet af fartygens kanoner, som något hejdade ryssarnes marsch. En mindre afdelning franska trupper lära tarit i strid med ryssarne, för att skydda tikarnes återtåg. Efter hvad man kan sluta af underrättlserna om turkarnes rörelser söder om Tsajansvallen, koncentrerar Omer Pascha sna stridskrafter vid Balkanlinien, stödjande sig på Schumla och Varna, hvilka punkter än ytterligare befästas. Till Varna hade redan den 19 April ankommit 2300 fransmän och 1800 engelsmän. Slutligen förmäler en depesch, att en afdelning af de förenade flottorna börjat beskjuta ryssarnes batterier vid Sulinamynningen. Svarta Hafrvet. Om Odessas bombardement har man ännu ngen fullständig rapport hvarken från de allrrades eller från ryska sidan. Hvad vi af depescher och berättelser från spridda håll kunnat erfara är följande: Bombardementet egde rum den 23 April, började kl. 10 f. m. och fortfor i 10 timmer. Franska Monitörens depesch omförmäler ett