Aftonbladet – 6 maj 1854, sida 3

Ove NMVL f10,g LUNCU ad AUCH rvraäla faStbtldla Ul oV Sk. per lispund. Under diskussionen meddelades af hrr Schwan och Björek intressanta och tänkvärda upplysingar beträffande den omfattning hvarismnvggling af ost bedrifves på vestra kusten. Dragande dessa 1alare häraf den siutsats, att bästa skyddet för landtbrukarne, i hvad denna artikel angår, är äsättande af en måttlig tull, som kan verka derhän att varan ej såsom nu inkommer alldeles tullfritt i ofantliga qvanuiteter. På samma gång tillskyndar man ock staten len inkomst som nu stannar hos lurendrejarne. Bondeståndet. Plenum den 5 Maj e. m. Föredragningen af Bevillningsutskottets betänkande N:o 3 började med artikeln patentglas och takpannor, som, till följe deraf att för fönsterglas gamla axans tullbestämmelse var bibehållen, i enlighet med utskottets motiver för denna rubrik, åsattes den nu sällande tullen. Utskottets framställning i fråga om alla derefter följande rubriker till och med rubriken kläder biföl.s, vid artikeln oförtennte jernplåtar, en ttondels tum tjocka och deröfver genom votering, som slog ut med 37 ja emot 35 nej. Diskussion uppstod vid artiklarne hudar, humla, vackjern, stängjern, plätar och kläder. David Andersson trodde att olika rubriker för hudar blott skulle lända till tullförsnillning, då väl alla slasen skulle bli angifna såsom hörande under lägsta wallsatsen och ville derföre för torra saltade samt våtsaltade och andra slag ha 1 sk. 10 rst. tullbestämmelse såsom för torra oösaltades. Medin, Petter Jönsson oeh flere med dem ansåg tullnedsättning på hudar såsom ett stort och farligt intrång på landtmannanäringen ; förre talmannen Nils Persson och Petter Mårtensson ville för undvikande af tullförsnillsing ha en likformig tullsats, som de föreslogo till l sk. 6 rst., för alla slag; men Sahlström, Nils Larsson, Anders Persson frän Örebro län, Lars Rasmusson, Nyqvist, Ola Månsson och Wassmuth samt flere, som förenade sig med dem talade för utskottets förslag och fingo ötverhanden. I fråga om Humla var det äfven representanten frän Kronobergs och Jönköpings län, understödd af vice talman Svartling, som varmast dref satsen att hög skyddstull behöfdes. Men hvarken Medin, Petter Märtensson eller Petter Jönsson förmådde nu få pluraliteten på sin sida. Nyqvist, Johannes Nilsson, Matts Persson, med hvilken Johan Persson, Lagergren och Bäckström m. fl. instämde, Sahlström, Ola Mänsson, med hvilken Nils Nilsson från Örebro län och Jöns Andersson m. fl. instämde, Per Erik Andersson, Anders Pehrsson och Nils Larsson fingo så öfverhand, att man ej ens brydde sig om att begära votering. Vid artikeln tackjern var det egentligen ej någon som talade emot utskottets framställning, ehuru Hultman, med hvilken Anders Jonsson från Vestmanland förenade sig, beklagade att hvarken utskottet eller reservanterna sett frågan från rättvisans, utan blott från den enskilda nyttans och de enskilda intressenas ständpunkt, och önskade att tullsatsen blifvit bestämd till 32 sk, i stället för 1 rdr pr skeppund. För stångjern ville Nils Larsson ha blott 2 rdr tullsats, och understöddes af Nyqvist; men förre talmannen Nils Persson och Bergström från Dalarne förordade utskottets förslag, och segrade. Om plåtar uppstod en lång diskussion, utan särdeles annat anmärkningsvärdt innehåll, än att Sahlin och v. talmannen Svartling äberopade engelska plåtars sämre beskaffenhet än de svenska, då de förordade högre tullsatts än utskottet föreslagit, hvilket Ola Månsson visade borde tvärtom anses lugnande för svenska valsverken, emedan ingen skulle köpa sämre vara i stället för bättre. Ingen mer än vice talman Svartling talade för bibehällande af förbudet emot kläders införande, ehuru flere med honom instämde. Fråga uppstod väl om ej sednare afdelningen af rubriken kläder, sådana som äro försedda med broderier, borde åäterremitteras, då den kunde anses icke öfverensstämma med den redan gillade rubriken broderade arbeten; men efter en längre diskussion härom, ätnöjde man sig med antagandet att någon sädan stridighet ej förefanns, och biföll utskottets förslag, på förordande af Sahlström, Ola Månsson m. fl. ih Plenum den 6 Maj, f. m. I dag bifölls hvad utskottet i anledning af väckia frågor om förändrade tullsatser föreslagit för alla rubriker från och med knappar till och med läderarbeten, ej specificerade, utom för rabrikerna kreatur, kött och lin. I fråga om kreatur voro Rudberg och Petter Claesson för gamla tulltaxan, men f. talm. Nils Persson föreslog, säsom en i hans tycke lämplig medelväg, att blott nedsätta den nya tullbestämmelsen för kreatur, utom i fråga om hästar till 50 procent af den nu gällande tullsatsen, och till hans mening slöto sig nästan alla öfriga talare. Nyqvist önskade bifall till utskottets förslag säsom ländande till kreatursracernas förbättrande; dock fannhan ej detta bifall behöfva utsträckas till oxar. Sahlström ingick äfven på f. talmannens förslag, ehuru dä fodertillgängarne i är varit så ringa att ladugärdarne mäst i betydlig män förminskas, och det således måste blifva nödvändigt för landtmännen att äter tänka på sin boskapsafvels uppdrifning, han ansåg det ej ha varit ur vägen att bifalla hvad utskottet tillstyrkt. Om underafdelningen andra fyrfotade kreatur, uppstod dock mera meningsolikhet sedan Anders Persson frän Örebro uppgifvit att denna afdelning innefattade hufvudsakligen kaniner, marsvin o. d., som ej ens äro värda den af f. talm. Nils Persson föreslagna tullen, hvar före här vore klokast att. bifalla utskottets förslag. David Andersson ville ej derpå ingå, då han förmodade att hundar voro innefattade i denna rubrik, och Bengt Gudmundsson hade sä mycket mindre betänklighet att gilla David Anderssons mening, som fåhundar, svinhundar och andra rofdjur väl borde beläggas med sä hög tull som möjligt. Ständet beslöt att läta tullen för hästar förblifva sådan den är i gamla tulltaxan, men att för öfrigt för rubriken kreatur stadga en tull emotsvarande 50 procent af den nu gällande. För kött yrkade Petter Jönsson och Rutberg gamla tullbestämmelsen, och med den sednare instämde Lagergren, Daniel Danielsson från Örebro, Petter Mårtensson och Lars Mattsson. Sahlström ansäg den föreslagna tullen vara fullkomligt tiliräcklig och önskade att bondeståndet ej skulle visa sig så egennyttigt att förorda lifsmedliens fördyrande. Örebrorepresentanterne, utom Daniel Danielsson, samt Nyqvist, Kyllander, Johan Persson från Upsala län och Anders Jonsson från Vestmanland instämde med Sablström. — För den gamla taxan talade åter Medin, Svartling och Petter Claesson, och åtskillige instämde med dem. Ola Månsson, Matts Persson och Anders Pehrsson från Örebro talade för utskottets förslag, och likaledes Johannes Nilsson, som önskade att icke en och annan possessionat skulle skörda fördelar på den fattiga befolkningens födoämnen samt päminde dem som önskade hög tull på kött, att detta skulle inverka på markegångspriset, och säledes lända de län till men, som bland sina skattetitlar hafva kött. Jöns Andersson instämde med Johannes Nilsson. Vid votering segrade de som voro för gamla tulltaxan, med 37 emot 35, och Sahlström, Lars Gustaf Andersson, Jöns Andersson, Joh. Nilsson från Skåne samt Johannes Nilsson frän Bohus län, Ola Månsson, Matts Persson, Johan Persson, Nyqvist m. fl. reserverade sig. Före denna votering hade åtskillige af de liberala ledamöterne aflägsnat sig. Artikeln lin föranledde en längre diskussion. Erik Ersson från Gefleborgs lin yrkade hälften af den gamla tullen, och med honom instämde de flesta norrlänningar och smälänningar samt David Anderson och Daniel Danielsson från Örebro, f. talm. Nils Persson, Svartling, Lars Mattsson, Nils Nilsson från Wermland, Ola Svensson, Johan Petter Danielsson m. fl., hvilka ock segrade. Anders Pehrsson, Oia Mänsson och Sahlström voro för bifall, och Matts Persson från Stockholms län ville helst bifalia utsk:s förslag, men om man cj skul!e godkänna detta i fräga om tullsatsen, så ville såväl han som And. Pehrsson att man ei heller skulle besluta nnnhärande af kom